Eliten i Rysslands pågående rekordövning

Rysk stats-TV:s senaste inslag om den nu pågående rekordövningen.

Igår kom nyheten om en enorm oaviserad beredskapsövning. Siffran 160,000 deltagande var dock högre än Sovjets rekordövning 1981. DN gjorde rätt i att gardera sig med att ”det uppger ryska medier”. Men Rysslands försvarsminister general Shoigu har sedan dess bekräftat siffran, som framgår av det nedre TV-inslaget.

Med modern teknik är det inte svårt att kontrollera antalet trupper, så man kan utgå från att siffran ligger någorlunda nära den faktiska. Vad gäller icke-ryska medier ser det ut som Kinas engelskspråkiga partitidning blivit först med att ta upp Shoigus uttalande. Att man i Kina har stort intresse för övningen är förståeligt inte minst med tanke på den uppgift en brigad ur de ryska luftlandsättningstrupperna (VDV) fick för några timmar sedan: att med hjälp av luftlandsatt artilleri försvara den tidigare till hälften japanska ön Sachalin.

Som Wiseman redan konstaterat kan man nu värdera den svenska försvarsberedningens ord från i våras: ”det är långt till den omfattning som övningsverksamheten hade i Sovjetunionen”. Naturligtvis kvarstår en rad problem för den ryska krigsmakten men att bortse från skalan av årets nu tredje oaviserade beredskapsövning, det kan knappast låta sig göras.

Hur länge till ska DN vara den enda svenska redaktion som rapporterat vad som hänt?

Förresten, hur långt bak i Sovjets historia måste man gå för att hitta en större övning än den nu pågående? Enligt vad jag känner till råder det koncensus om att övningen ”Zapad-81” (Väst-81), som hölls 1981, omfattade omkring 100,000 man och att ingen övning därefter varit större. Men vilken sovjetisk övning före ”Zapad-81” var större? Är det verkligen trettiotalet man måste gå tillbaka till?

General Shoigu bekräftar de ryska mediauppgifterna om övningens historiskt stora omfattning.

Ryssland genomför största övningen sedan kalla kriget och media sover?

Man kanske skulle kunna tro att den största ryska övningen någonsin sedan kalla kriget möjligen skulle rendera i ett nyhetsinslag hos SVT eller TV4 och kanske en artikel hos de större svenska mediahusen? Men så är inte fallet. Inte ens en mindre blänkare från TT går att finna. Än så länge verkar det enbart vara rysk media som rapporterar om den oerhört omfattande övningen.  

Det var presedent Vladimir Putin själv som i fredags (enligt RIA Novosti) beordrade en omedelbar beredskapsövning i det östra militärdistriktet. En motsvarande beredskapsövning genomfördes tidigare i år inom det västra militärdistriktet där den numera ökända påskflyningen ”ryska påsken” utgjorde en del av övningen.

Under den pågående övningen har man inom de ryska styrkorna i det östra militärdistriktet redan i dag lördag på mindre än 24 timmar skrapat ihop:

  • 80.000 man
  • 1.000 bepansrade fordon
  • 130 flygplan
  • 70 örlogsfartyg

Huvudsyftet med övningen är att kontrollera beredskapen hos förbanden och dess möjlighet att lösa sina stridsuppgifter. Övningen kommer enligt uppgifter i media att pågå till den 20 juli.

President Putin har enligt uppgift också gett försvarsminister Sergei Shoigu (som f.ö. alldeles nyligen träffade Karin Enström och där hon uppmanat Ryssland att utbyta information om höstens övningar i Östrsjön för att undvika missförstånd) i uppdrag att informera granländerna i de östra delarna om att man nu genomför denna beredskapsövning. En övning man nu genomför för tredje gången under innevarande år fördelat på de olika militärdistrikten.

Redan senare under innevarande dag informerade Sergei Shoigu media om att man nu dessutom utökat övningen till att omfatta 160.000 man. En siffra som är näst intill obegriplig att man lyckas uppbringa under en helg vid en oförberedd(?) beredskapsövning.

Alldeles innan denna beredskapsövning drog i gång (5 juli) så hade ryska stilla havsflottan genomfört den största marinövningen någonsin tillsammans med den kinesiska flottan i japanska sjön under tiden 5-12 juli. En utveckling som är minst sagt oroväckande och som man från USA lär följa med stort intresse. Men man kan alltså notera att Putin drog igång den pågående enorma beredskapsövningen när delar av flottan fortfarande var till sjöss och precis hade avslutat en större övning.

Bloggrannen Jagarchefen gör en klarsynt notering att militära övningar som överstigande 9000 man enligt Wiendokumentet från 1999 ska föranmälas. Att detta inte har gjorts är nog alltför uppenbart. Bloggrannen Cornucopia gör en annan reflektion, nämligen att Irakkriget 2003 omfattade 112 000 amerikanska soldater och uppbyggnaden och aktiveringen tog månader. Ryssland har bara i det östra militärområdet på mindre än ett dygn skrapat i hop 160.000 man….

I sammanhanget kan man inte låta bli att citera en moderat riksdagledamot
”Ryssland genomför en modernisering från en mycket låg nivå” 

Bloggar: Jagarchefen, Conucopia
Media: BBC, PressTV, RIA 1, RIA 2

Uppdaterat: Nu på kvällen vaknade DN till liv och publicerade en kortare artikel i ämnet.

Första doppet för Rysslands första Mistral

Festligt i flottan igår.

I oktober är det meningen att Rysslands första Mistral-fartyg ska vara komplett, ett delmål dokumenterades igår, se ovan. I Sverige har TV4 visat två intressanta inslag om Rysslands upprustning. Klippet om en rysk reaktion på Nato-utvidgning har redan kommenterats i finsk svenskspråkig press.

Det andra TV4-inslaget tyder på att man på TV4 tydligen inte har koll på vare sig svenskt artilleri eller antalet ryska divisioner. Slutligen närmar sig öppnandet av den första permanenta ryska militärbasen i Belarus/Vitryssland.

Rysk softpower omsätts till hardpower i Vitryssland

Idag kom det officiella beskedet från Ryssland var man avser basera jaktflyg i Vitryssland. Man kommer att förlägga ett ännu obekräftat jaktflygförband med SU-27SM3 FLANKER-B på attackflygbasen i Lida redan under hösten 2013. Baseringen är intressant då den anger var man lägger tyngden i ett gemensamt luftförsvar tillsammans med Vitryssland. Platsen innebär samtidigt att man […]

Oroväckande utveckling i Ryssland


När utvecklingen i Ryssland tas upp till debatt reagerar många allt för ofta med att använda ordet ”rysskräck” som kontring och andra liknande förminskande uttryck. Men faktum är att det händer saker i Ryssland som ger rätt i sak till de som försöker föra en mer saklig debatt runt frågan. Bevisen för att vi ser ett allt mer auktoritärt och nationalistiskt Ryssland radas nu upp.

I mitten av maj månad kränkte enligt finska myndigheter ett ryskt transportflygplan av typen An-26 finskt luftrum vid finska viken. Detta förnekades av det ryska försvarsministeriet bara någon dag efter incidenten. Man hävdade då bestämt att man flugit 15 kilometer utanför den finska gränsen och att man inte alls kränkt något luftrum.

Tidigare i veckan skedde ånyo en kränkning. Den här gången var det inget transportflygplan utan i stället samma laguppställning som under den ”ryska påsken”. Ett militärt flygföretag som enligt uppgifter från finska myndigheter kränkte det finska luftrummet. En skillnad från ”ryska påsken” då riktad mot Sverige var att Finland faktiskt hade egen jakt i form av F/A-18 att skicka upp för att möta det ryska flygföretaget. Bloggkollegan Oplatsen har skrivit ett mycket läsvärt inlägg i ämnet där han mycket riktigt konstaterar att en ny normalbild uppenbart håller på att etableras i vårt närområde. Det hör inte till vanligheterna att ryska bomflygplan Tu-22M3 eskorterade av Su-27 jaktplan uppträder så frekvent som man nu gör i Östersjön i ett helt nytt övningsmönster.

Men än mer oroväckande är det att Ryssland även den här gången förnekar att man kränkt finskt luftrum. Att Finland delger Ryssland information om att en kränkning av luftrummet har skett innebär i praktiken att Finland är säker på sin sak. Med dagens moderna utrustning är det inga större problem att återspela radarbilden och göra en analys av hur ett flygplan eller ett fartyg har färdats på havet eller i luftrummet. Att Ryssland nu två gånger i rad på kort tid förnekar att man kränker ett grannlands territorium kan tyda på att man anser att man kan göra som man vill utan att det får några konsekvenser för egen del. Huruvida en kränkning likt den senaste beror på ett misstag i navigeringen eller om det är en ”medveten” kränkning kan man bara spekulera runt.

Men det har även hänt andra saker där Ryssland är inblandade som i allra högsta grad tyder på en fortsatt negativ utveckling. Det gäller ryskt deltagande i internationell övningsverksamhet inom ramen för PfP som man nu har dragit sig ur.

Ryssland skulle i skrivande stund deltagit i den stora internationella marina pfp-övningen BALTOPS som varje år genomförs i Östersjön under ledning av US Navy där Sverige i år deltager med korvetten HMS Stockholm. Ryssland har tillsammans med Sverige och en rad andra NATO-länder deltagit i övningen under de senaste 20 åren och har genom denna till del utgjort en bra grund för stabiliteten i Östersjön, vilket i sin tur har medfört andra positiva effekter som utbyten genom örlogsbesök o.s.v.

Men inför årets IPC (Initial Planning Conference) som gick av stapeln i Norfolk var Ryssland som vanligt inbjudna att deltaga, men hade inför mötet inte ens bekräftat varken inbjudan eller deltagande. Man dök enligt uppgift aldrig upp på konferensen. Inför MPC (Main Planing Conference) hade man fortfarande inte bekräftat något, och ett ryskt deltagande var således inte att räkna med.

Mitt under pågående BALTOPS så skickar nu Ryssland ut ett pressmeddelande via Interfax

RUSSIA-FLEET-BALTOPS KALININGRAD. June 11 (Interfax-AVN) – The Russian Baltic Fleet is not taking part in the NATO (Baltic Operations) 2013 exercises held by NATO annually under the Partnership …

Via en litauisk sida kan man finna ytterligare information där en anonym officer uppger att Rysslandinte kommer att deltaga, men han vet däremot inte varför Ryssland vägrar att deltaga i övningen detta år. Det här är nästan lika oroväckande som enskilda kränkningar av andra nationers luftrum, men ur ett annat perspektiv. Är det en engångsföreteelse, eller är det ett permanent urdragande? Det är en intressant fråga man bör ställa sig.

Ryssland har de senaste 20 åren, ända sedan 1993, deltagit med ett eller flera fartyg i övningen BALTOPS. Varför Ryssland helt plötsligt väljer att dra sig ur övningen utan förklaring är inte ett steg i rätt riktning. En annan intressant fråga är varför man väljer att gå ut med ett pressmeddelande just nu när övningen precis startat?

Det här går stick i stäv med den Moderatledda regeringens ambitioner att utöka samarbetet med Ryssland. I stället väljer ryssarna nu att dra sig ur ett redan etablerat samarbete utan förklaring. Cecilia Widegren, försvarsberedningens ordförande skrev en debattartikel i samband med att beredningens rapport släpptes för någon vecka sedan där följande rader avhandlade samarbetet med Ryssland.

Norden och Östersjöregionen präglas av stabilitet, dialog och samarbete. De övriga länderna i vår region står inför likartade utmaningar som Sverige. Det är därför ett svenskt intresse att fördjupa samarbetet med länderna i vår region däribland de baltiska staterna och Ryssland. 

  
Även SvD rapporterar i dag om den negativa utveckling vi kan skåda från Ryssland. En mycket läsvärd artikel som rekommenderas att läsa. De avslutande raderna i artikeln är tyvärr mycket talande för vad som pågår i Ryssland.

Ja, det finns stor anledning till oro. Ryssland har inte varit på rätt väg på mycket länge. Ibland får man känslan att såväl Sverige som hela Europa fortfarande när ett svagt flackande hopp om att Ryssland bara är ute på en liten avstickare från sin egentliga kurs mot demokrati. Hoppfullhet är förvisso fint, men vi ska nog slå den önskan ur hågen. Den här grannen har inte demokrati som destination.

Vi ska givetvis hoppas på och önska att de goda diplomatiska kontakterna och det militära samarbeten som tidigare förevarit med Ryssland ska fortsätta. Vi kan också fortsätta att hoppas på att det som beskrivs i SvD:s artikel bara är en tråkig parentes här och nu. Men vi måste också förstå och inse att det sker förändringar i Ryssland just nu som vi på ett eller annat sätt måste förhålla oss till. Inte minst militärt. Det går inte längre att förneka att utvecklingen i Ryssland just nu är på väg åt fel håll.

.

Ryssland villkorar svensk säkerhetspolitik

Försvarsberedningens rapport som släpptes förra veckan har kommenterats av flera bloggrannar. Mycket är sagt, men det intressanta är rapportens giltighet med sin samtid. Den förra Försvarsberedningens rapport blev ganska omgående inaktuell och förde allt snabbare en borttynande tillvaro medan Ryssland började agera alltmer agressivt i sin utrikespolitik samtidigt som rustningsplanerna överträffar varandra, år efter år. […]

Gästinlägg: Ryska påsken – Sverige har förändrats mer än Ryssland sedan 2009

Signaturen Grodman har under våren kommit med ett antal gästinlägg. Det nedanstående avhandlar den senaste veckans stora nyhet, ”Ryska påsken” och kan sägas ta avstamp i §2 i förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten.

Försvarsmaktens devis är sedan något år tillbaka ”Vi syns, vi verkar, vi respekteras”. Den gångna veckan har inneburit att vi nu officiellt kan sätta upp problemet ”Ryska påsken” ≠ (vi syns, vi verkar, vi respekteras). Det är hög tid att göra något åt detta.

Wiseman

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Ryska påsken – Sverige har förändrats mer än Ryssland sedan 2009

“From what I have seen of our Russian friends and Allies during the war, I am convinced that there is nothing for which they have less respect than for weakness, especially military weakness.”

Citatet av Winston Churchill kommer från en annan tid, men tänkandet inom Rysslands militära och politiska ledning följer även idag andra maktpolitiska tankebanor än vad många svenskar kan föreställa sig.

2009 genomförde Ryssland de stora övningarna Zapad 09 i Vitryssland och i enklaven Kaliningrad samt Ladoga 09 vid sjön Ladoga nära gränsen mot Finland. Övningarna genomfördes ungefär samtidigt och man övade olika offensiva uppträdanden i stor skala, som exempelvis landstigningar, pansar-, kryssningsrobots- och flyganfall.

Parallellt med dessa övningar initierade dåvarande insatschefen Generallöjtnant Anders Lindström beredskapsövningen Dagny II. Scenariot för övningen var att ett brandskadat ryskt landstigningsfartyg hade sökt nödhamn på norra Gotland och att dess skärrade ryska officerare hade gått iland med sina soldater i hamnområdet. För att hantera och stabilisera denna fiktiva kris skickades ett sammansatt förband till Gotland. Ca 800 man flyttades över till ön och ca 700 man aktiverades i Stockholmsområdet.

Jämfört med de ryska övningsscenarierna i Zapad och Ladoga 09 kan det svenska scenariot närmast beskrivas som gulligt, men det var ett mycket bra scenario på det viset att det både var realistiskt och väl avvägt gentemot vad det svenska försvaret kunde klara av.

Dagny II omfattade merparten av alla gripbara soldater i Sverige vid tidpunkten, och många av soldaterna, som var värnpliktiga, hade vid tillfället en mycket grundläggande utbildningsnivå men övningen visade att man i alla fall kunde genomföra krishantering.

Zapad återkommer vanligtvis vart fjärde år, och Ladoga lite oftare, och de är de största övningarna i det västra militärdistriktet. 2009 genomfördes de samtidigt. 2013 genomfördes däremot Ladoga 13 vid påsk och Zapad 13 kommer att genomföras i september. Man kan tänka sig att motivet till att övningarna är tidsseparerade i år är att militärledningen och Putin ville genomföra en överraskande beredskapskontroll parallellt med Ladoga 13, vilket man också gjorde genom att skicka 7 000 man mot Svarta Havet med bara timmars varsel till befälhavarna, samtidigt som Ladoga 13 genomfördes i full skala vid finska gränsen, och ungefär samtidigt som detta valde den ryska militärledningen även att oväntat genomföra en övningsflygning mot svenska gränsen.

Att tidsseparera övningarna, och att åtminstone i Ladoga 13:s fall parallellt genomföra en stor beredskapskontroll i annan riktning visar tydligt den ökade intensiteten i det ryska övningsmönstret som ofta omnämns i debatten.

Vi får se vad som händer i september, men det är möjligt att Ryssland även då genomför en större beredskapskontroll parallellt med Zapad 13. I så fall troligtvis med fokus på flygstridskrafter eftersom Zapad kommer involvera en stor del av markförbanden med hög beredskap samt Östersjöflottan, och man vet aldrig, delar av den eventuella beredskapskontrollen kanske sker med flyg över Östersjön och i närheten av Sverige likt anfallsövningen i påskas.

När nu Ladoga 13 genomförts berättade, uppseendeväckande nog, insatschefen Generallöjtnant Anders Silwer i en intervju med Expressen att han inte kände till att Ryssland skulle genomföra denna övning, men på sin presskonferens senare berättade han att det visat sig att kunskapen fanns i andra delar av Försvarsmakten. Frågan man tyvärr kan ställa sig är om individerna under Anders Silwer som planerar den ”kontinuerligt anpassade” incidentberedskapen kände till den välannonserade ryska storövningen.

Skillnaden i svenskt uppträdande parallellt med de ryska övningarna mellan 2009 och 2013 är hur som helst hittills slående. 2009 använde vi hela vår lilla och symboliska styrka till att visa att Gotland, trots att ön är obemannad ändå är svensk, och att vi tar ansvar om något militärt missöde skulle inträffa på vårt territorium. Man kan också gissa och hoppas att Sverige under de ryska storövningarna 2009 hade incidentberedskap med stridsflyg dygnet runt, men oavsett så innehöll åtminstone Dagny II JAS-insatser på Gotland.

2013 däremot, var försvarsmakten helt inaktiv under Ladogaövningen, till den milda grad att vi inte ens hade beredskapsjakt någonstans i Sverige på Långfredagsnatten, något som det påpekats i debatten att Ryssland förmodligen visste och därför initierade en anfallsövning mot Sverige just då. Något som höga ryska officerare respekterar väldigt lite är undermålig militär beredskap. Kanske kände sig till och med de ryska planeringsofficerarna förnärmade av att Sverige inte reagerade på ett relevant sätt mot den ryska storövningen, men de kände sig i alla fall stolta när de genom vad Wilhelm Agrell skulle kallat ett ”verifierande underrättelseexperiment” kunde visa för sina chefer att det ryska underrättelsesystemet fungerar och att Sverige har tappat en del av sin kapacitet eller snarare politiska vilja till genomtänkt och underrättelsestyrt militärt uppträdande på vårt eget territorium sedan 2009.

Detta misslyckande i att ”anpassa beredskapen” efter underrättelser sker dessutom samtidigt som Försvarsmakten via Regeringens senaste direktiv måste göra neddragningar på kvalificerad personal både på Högkvarteret och i den Militära Underrättelsetjänsten.

Det är på flera sätt farligt och internationellt pinsamt när Sverige visar sin oförmåga samtidigt som NATO går upp med incidentflyg över Baltikum. Som internationella tidskriften Jane’s Defence Weekly’s chefredaktör Peter Felstead sa till TT så är det internationellt sett unikt att Sverige inte alltid har jaktflyg i incidentberedskap, och NATO har exempelvis arbetat målmedvetet med sin incidentberedskap i Baltikum de senaste åren för att dämpa det offensiva uppträdandet av ryskt flyg där. Direkta ryska kränkningar av Baltikum har förekommit men, som det verkar, avtagit i takt med att NATO:s baltiska incidentberedskap blivit bättre och snabbare på att reagera.

Förutom medvetna kränkningar är dessutom risken för militära olyckor, likt vad som övades i Dagny II, en viktig aspekt som Sverige dygnet runt måste ha beredskap för. Olyckor är helt oförutsägbara och kan lätt bli gränsöverskridande. När de inträffar gäller det att vi har beredskap för att situationen inte snabbt ska förvärras. Stridsflyg som får akuta haverier hamnar lätt på fel lands territorium även om de avsett att uppehålla sig i internationellt luftrum. Ett bra exempel på detta var när ett ryskt stridsflygplan störtade i Litauen 2005 och orsakade mycket aggressiv rysk retorik mot det lilla grannlandet.

Litauisk soldat vaktar i Litauen havererad rysk Su-27

Vad hade Sverige kunnat göra om ett ryskt stridsflygplan störtat på, eller i territorialvattnet vid Gotska Sandön på Långfredagsnatten?

Vi kan ju knappast säga nej till att Ryssarna drar igång en egen militär räddningsoperation på svenskt territorium om inte vi hinner göra det först. Om det inte finns svensk incidentberedskap direkt att tillgå kommer ryska stridsflygplan börja leta efter sin egen pilot i Sverige. Det vore nog inte heller lämpligt för Stockholms eller Gotlands Landsting att skicka sin räddningshelikopter till området samtidigt som det svärmar av ryskt stridsflyg där..

När brittisk incidentberedskap i förrförra veckan eskorterade ett SAS-flygplan som slutat svara på radion till ett flygfält i Skottland så var det ett rutinuppdrag i deras ögon. Ska vi be något annat land om hjälp, Ryssland till exempel, nästa gång det händer i Sverige? Nej, två JAS dygnet runt måste av många olika orsaker ses som ett kontinuerligt minimikrav.

Uppenbart är att oavsett vad Anders Silwer och Carl Bildt säger, så hade nog rätt agerande under påskhelgens Ladogaövning varit att ha kontinuerlig incidentberedskap med jaktflyg samt helst att tillfälligt flytta fram den till Försvarsmaktens beredskapsflygfält i Visby eller Uppsala för att korta ner reaktionstiden samt befinna sig närmare skeendet och visa närvaro ”i provinserna”. En liten beredskapsövning hade uppenbarligen även varit motiverad under Ladoga, exempelvis i Stockholms skärgård eller på Gotland.

Varför ser vi då ett så radikalt annorlunda uppträdande av Försvarsmakten 2013 jämfört med 2009? Svaret är enkelt. Då hade vi gripbara soldater i form av värnpliktiga. Idag har vi en organisation som är mycket ansträngd personalmässigt.

I vår ovilliga och ointresserade Regering har det dessutom inte funnits incitament till reaktivt agerande tidigare eftersom det ryska uppträdandet fram tills de nyliga läckorna hållits skiljt från debatten genom hemligstämpeln. Även NATO hade en viss startsträcka från Baltstaternas NATO-medlemskap 2004 till dess att offentlig debatt och oro över kränkningarna i framför allt Estland och Litauen gjorde det nödvändigt för dem att spetsa till incidentflygets uppträdande mot de offensiva ryska flygföretagen runt 2005. Sveriges Regering slår däremot rekord i lång startsträcka och inkonsekvensen i säkerhetspolitiken är tydlig när relevant reaktivt svenskt uppträdande tycks ha försvunnit sedan 2009.

I september under Zapad 13 i Kaliningrad hoppas jag att Sverige vänligt och tydligt visar Ryssland att svenskt luftrum och obemannade svenska öar inte är ett säkerhetsvakuum som behöver fyllas av någon annan. Gör vi inte det kanske Ladoga 17 innehåller moment där ryska överljudsbombare faktiskt flyger rakt över någon liten obebodd svensk sandö mitt i havet, och inte bara vid sidan av den.

Grodman

Rysslands budskap till Sverige: ”Skärp er”

Gårdagens tillkännagivande om att ryskt flyg under påsken övade mot mål i Sverige, alltså prövade vår incidentberedskap, har blivit nyhetsstoff där FM insatschef Anders Silwer lugnt bekräftar det hela med kommentaren att ingen hotbild mot Sverige föreligger. Det inte Silwer nämnde var att det finns flera liknande händelser i relativ närhet som inte har fått publicitet. Att Sverige inte har incidentberedskap 24 timmar per dygn i form av startberedda Jas-plan är inget nytt. Sverige hade inte ens under kalla kriget, utom vid vissa tillfällen, 24 timmars jaktflygberedskap under hela dygn. Däremot så har, liksom under de senaste 50-60 åren, det skett ständig radarövervakning dygnet runt årets alla dagar av Luftbevakningen.

Att enbart jämföra med styrkebeskeden från förr tjänar inte alltid något syfte. Däremot kan vi konstatera att vi har i praktiken två insatsberedda jaktflygdivisioner (där även spaningsinsatser ingår) vilka kan sättas in omedelbart. Övriga divisioner ligger i en lägre nivå enligt det cykliska system som används. Det innebär att det finns runt trettio piloter användbara. Lägg därtill de snaror landet självt har lagt ut i form av allt från arbetstidsbegränsningar till koncessionsbestämmelser vid flygplatser vilket i praktiken ger kraftiga begränsningar i tillgängligheten.
Det Ryssland säger är förmodligen att vi i Sverige ska skärpa oss. Det tjänar Rysslands syfte att Sverige har ett starkt försvar och även bibehåller sin alliansfrihet, i praktiken innebärande ett icke medlemskap i NATO. Det minskar risken att NATO ytterligare blir förstärkta i Norden och kring Östersjön och i ryska ögon är det det strategiskt viktigt Området blir inte ett NATO-dominerat geografiskt område om än att Sverige i praktiken ställts sig väldigt nära NATO.
Allt går att sammanfatta med att säga att Sveriges säkerhetspolitik är kraftigt ifrågasatt.

Kommentarer på MP:s Rysslands-”strategi”

Den 22 mars gav ett par företrädare från miljöpartiet ett utspel på SvD Brännpunkt om hur Sverige ska möta den ryska upprustningen. I utspelet blandas försvarspolitik, biståndspolitik och utrikespolitik ihop i en salig blandning och deras argument är att köpa JAS-plan är dumdristigt och pengarna skulle spenderas på stöd till demokrati och öppna Rysslands ekonomi med … … Läs mer

Hotbilden IV: Rysslands Utrikespolitiska Mål

I tidigare inlägg argumenterade jag att nyttan av rysk militärmakt måste utvärderas från dess koppling till politiken. Där nämnde jag som hastigast de övergripande målen i rysk utrikespolitik. I och med att utrikespolitiska konceptet precis uppdaterades förra månaden och i förhållande till det tidigare inlägget, kommer en djupare analys här. Tre övergripande teman återfinns i … … Läs mer

Anfallskrig kontra försvarskrig

av Per Blomqvist Om problemet vore att anfallskrig stod emot försvarskrig, så skulle debatten kunna bli enkel och tydlig. Men såväl USA som Ryssland har förklarat att de är beredda att gå i krig, om något av deras vitala intressen står på spel. Krigsöppningen bestäms av respektive president i Washington och Moskva. Både Carl Bildt […]

Något om Arktis och Nordkalotten

Reflektion
Den klimatförändring som nu genomgås i Arktis,1 kommer påverka omvärldsutvecklingen men även svenska förhållanden på ett flertal sätt. Den kanske tydligaste förändringen är möjligheten för sjötransporter som öppnas längs den s.k. ”Nordostpassagen” maa. istäckets reducering i Arktis.2Den andra tydliga förändringen är möjligheten som öppnas för utvinning av de naturresurser, främst fossila bränslen, som finns i Arktis. Där ca. 13 respektive 30 procent av världens oupptäckta olje- och gasfyndigheter finns i Arktis.3 Dessa två förändringar påverkar även de militärstrategiska förhållandena. Där den kanske tydligaste förändringen är den pågående ryska militära återuppbyggnaden av infrastruktur i dess nordliga område.4
Dessa tre faktorer är inget nytt för de som följt utvecklingen kring Arktis och de militärstrategiska implikationer detta kan få i framtiden. Vad som dock förefaller skett under, dels 2017, dels 2018 är en möjlig försämring av säkerhetssituationen där den främst accentueras på Nordkalotten. Där katalysatorn kan antas vara, dels Rysslands annektering av Krimhalvön, dels den pågående klimatförändringen som redan i närtid kan komma att påverka militära förhållanden i Arktis och därmed indirekt på Nordkalotten.
Den första tydliga ryska förändringen kom i slutet av 2014 när Ryssland upprättade ett nordligt militärdistrikt, MD N, omfattande Kolahalvön och område öster därom, Novaja Zemlja, Franz Josef, Srednyj och de Nysibiriska öarna. De huvudsakliga uppgifterna för MD N torde vara att säkerställa den ryska ubåtsbaserade andraslagsförmågan möjlighet att verka, samt säkerställa luftförsvaret över det ryska Arktis. Samma år upprättades även den 80. Motoriserade brigaden i Alakurtti.5 Ryssland förefaller även accelererat uppbyggnaden och förbättringarna av infrastruktur i Arktis och på Nordkalotten från 2014 och framgent.6Planerna för denna återuppbyggnad av militär infrastruktur m.m. förefaller till del lagts tidigare än 2014.7
Därefter förefaller säkerhetsutveckling på Nordkalotten gått i en negativ riktning. Norge kom under 2016 ingå ett bilateralt avtal tillsammans med USA om tillfällig basering av amerikanska marinkårssoldater under 2017, vilket kom innebära att för första gången sedan andra världskriget skulle utländsk trupp vara baserade i Norge.8Cirka 300 marinkårssoldater kom att påbörja sin tjänstgöring i Norge den 16JAN2016.9 Detta beslut kom även förlängas för att omfatta 2018.10 I båda fallen kom Ryssland att ifrågasätta Norges beslut.11 Därefter kom Norge under 2018 hemställa om ytterligare amerikanska marinkårssoldater baserade i Norge från 330 stycken, till 700 stycken. Detta beslut kom av Ryssland att benämnas som ”klart ovänligt”.12Den förstärkta amerikanska marinkårs närvaron i Norge kom påbörjas f.r.om. den 02AUG2018.13 Storbritannien kom även i september 2018, meddela att de skulle påbörja en roterande truppbasering med en kombinerad marinkårs och armé styrka om 800 personer i Norge f.r.om. 2019. Detta förband skall befinna sig i Norge under vinterhalvåret under de kommande decenniet, enligt nuvarande planering.14
Vad avser Storbritanniens och USA basering av förband i Norge, framhävs utbildning som en viktig del. Dock får det anses vara en mindre del av de hela, utan snarare rör det sig om en säkerhetspolitisk markering och en s.k. ”snubbeltråd” gentemot Ryssland, likt baseringen av förband i t.ex. de baltiska staterna. Ett intressant faktum är att mängden personal har ökat över tiden. Vad kan då föranlett denna gradvisa ökning av förband på norskt territorium? Samt vad som förefaller vara ett försämrat säkerhetsläge?
Den 25DEC2014 kom Ryssland anta en ny militärdoktrin, där framkom att en av de ryska väpnade styrkornas huvuduppgifter är att kunna skydda ryska nationella intressen i Arktis. Den ryska maritima doktrinen från 2015 sätter även en stor vikt på att öka den ryska militära förmågan i Arktis. Där Arktis tillsammans med Atlanten utgör de två viktigaste maritima områdena för Ryssland, maa. NATO ökade närhet till Rysslands gränser.15 Dock torde även klimatförändringen och därmed det minskande istäcket även spela en stor roll i detta. Där möjligheten öppnas för påverkan av Rysslands nordliga område, när andra staters militära fartyg kan patrullera utanför den ryska sjögränsen. Här torde framförallt den möjliga påverkan avseende Rysslands andraslagsförmåga men även dess luftburna kärnvapenförmåga, eventuellt utgöra en hotbild Ryssland ser framför sig. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att beakta den tyngdpunkt Ryssland sätter på sin kärnvapenförmåga. Det arktiska området blir då särskilt intressant maa. Ryssland har över hälften av sina ubåtsbaserade kärnvapen baserade vid Kolahalvön, samt nyttjar de arktiska farvattnen för dess patruller.16
Vad avser Rysslands övningsverksamhet på Nordkalotten och i Arktis förefaller den även tilltagit från 2014 och framgent. En omfattande övningen genomfördes 2015, där tillförsel av förband från andra militärdistriktet till MD N genomfördes.17Inom ramen för Zapad-2017 förefaller även ett större övningsmoment genomförts på Kolahalvön. Enligt den norska militära underrättelsetjänsten skall Ryssland för första gången sedan det kalla krigets slut genomfört en större förbandsförflyttning till Kolahalvön under Zapad-2017, bl.a. förflyttades markrobotförband av typen Iskander i nära anslutning till den norsk-ryska gränsen.18 I sammanhanget är det värt att notera, att under samma år i april upprättades även den 14. armékåren i MD N.19 Möjligen utgjorde Zapad-2017 ett övningstillfälle för den nyupprättade kårstaben.
Enligt den norska militära underrättelsetjänsten skall även ryska luftstridskrafter genomfört tre stycken simulerade angrepp under det första halvåret av 2017 mot norska mål.20 I sammanhanget med den norska militära underrättelsetjänstens uppgifter kring Zapad-2017, är uppgifter som framkommit i den tyska tidningen Bild intressanta. Tidningen skall erhållit uppgifter från västliga underrättelseanalytiker. Dessa analytiker menar att den ryska övningsverksamheten på Kolahalvön under Zapad-2017, innehöll övningsmoment som kunde tyda på ett väpnat angrepp mot Finland och Norge.21
Under 2018 genomförde NATO sin största övning på över 20 år i Norge.22 Ryssland kom både retoriskt och i praktiskt handling visa sitt missnöje kring övningen. Retoriskt uttalade sig bl.a. det ryska utrikesministeriet kring övningen, som en destabiliserande verksamhet av NATO och motåtgärder skulle vidtas av Ryssland.23 I praktisk handling avlyste Ryssland områden på internationellt vatten för genomförande av övningsverksamhet, dessa områden var placerade inom Trident Junctures övningsområde på internationellt vatten.24Därutöver förefaller både Finland och Norge anklaga Ryssland för att genomfört störning mot det satellitbaserade navigeringssystemet NAVSTAR (populärt benämnt GPS) under övningen.25
Under 2018 har även den norska marinen men även dess utrikesminister och under inledningen av 2019 dess försvarsminister uttryckt en oro kring Ryssland,26 vilket kan antas vara avhängt utvecklingen av säkerhetsläget på Nordkalotten. Rysslands Försvarsminister, Sergej Sjojgu, kom även beröra Arktis vid det utökade försvarsråds mötet den 18DEC2018 där Rysslands President, Vladimir Putin, även närvarade. Nästintill omedelbart kom Försvarsministern beröra Arktis med anledning av aktivering av den amerikanska andra flottan. Denna flotta har enligt den ryska försvarsministern som en av sina huvuduppgifter att utöka amerikansk närvaro i Arktis.27
Under 2019 har även Ryssland annonserat att den årliga operativa-strategiska övningen som i år genomförs i det centrala militärdistriktet, MD C, under namnet Tsentr-2019, kommer omfatta övningsverksamhet i Arktis. Övningsområdet förefaller vara från Novaja Zemlja i väster till de Nysibiriska öarna i öster. Övningen förefaller även kunna utgöra ett fullskaligt test av den ryska förmågan att genomföra militära operationer i Arktis.28Storbritannien förefaller påbörja året med övningsverksamhet i Norge, för dem den största på decennier. Där cirka 1,000 marinkårssoldater kommer öva försvar av norskt territorium i inväntat på brittiska och amerikanska förstärkningar anländer.29Den övningsverksamhet som tilltagit under de senaste åren på Nordkalotten, förefaller även fortsätta under 2019.
Således, dels den militära verksamheten i Arktis och på Nordkalotten tilltar, dels förefaller säkerhetsläget försämrats under de senaste åren. Här bör särskilt den faktor Ryssland fäster vid dess kärnvapenförmåga beaktas. Upplever Ryssland att den balansen rubbas finns en risk att motåtgärder kan tänkas vidtas från rysk sida. På motsvarande sätt som agerandet på Krimhalvön 2014, i mångt kan tänkas skett för att skydda dess flottbas där och därmed sin förmåga att agera, dels i Svarta Havet, dels i Medelhavet. Varvid säkerhetsläget torde kunna försämras och den militära verksamheten tillta i en än större utsträckning än vad vi redan sett i Arktis och på Nordkalotten.
I den allmänna säkerhetspolitiska diskussionen ses dock Nordkalotten och Arktis fortsatt som ett sidoområde, vilket skulle kunna involveras i en konflikt som startar annorstädes. Dock skulle jag vilja påstå att det tankesättet kan vara farligt. Återigen, den vikt Ryssland sätter vid sin kärnvapenförmåga bör ejnegligeras. Påverkas denna förmåga, kommer de agera på ett eller annat sätt. Därmed blir det norra strategiska området för både NATO och Ryssland ett särskilt viktigt område, där potentialen trots allt kan finnas för att en konflikt kan tänkas starta. Vilket kommer påverka Finland och Sverige, då både NATO och Ryssland kommer behöva nyttja dessa områden för att påverka varandra med olika stridskrafter.
Avslutningsvis, detta är några av de faktorer som låg till grund för mitt ställningstagande i årssummeringen av 2018. Där jag ansåg att i händelse av en expandering av den svenska armén bör förbands- och förmågeuppbyggnad av de nordliga förbanden vara särskilt prioriterade och ske i ett tidigt skede av denna expandering. Då det tydligt går att se en försämring av säkerhetsläget på Nordkalotten samt i Arktis och eventuellt en kommande försämring.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
Bild 1(Engelska)
Daily Mirror 1(Engelska)
Foregin Policy 1(Engelska)
Izvestija 1(Ryska)
House of Commons 1(Engelska)
Regjeringen 1(Norska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7(Engelska)
Russian strategic nuclear forces 1(Engelska)
Rysslands Försvarsministerium 1, 2(Ryska/Engelska)
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 1(Engelska)
Svenska Dagbladet 1(Svenska)
Sveriges Television 1, 2, 3 (Svenska)
TASS 1(Engelska)
Totalförsvarets forskningsinstitut 1, 2, 3(Svenska/Engelska)
The Moscow Times 1(Engelska)
The Telegraph 1(Engelska)
U.S. Department of Defense 1(Engelska)
U.S. Marine Corps 1(Engelska)
Verdens Gang 1(Norska)
Slutnoter
1Sveriges Television. Olsson, Jonas. Militär upprustning i Arktis när isen smälter. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kapprustning-i-arktis-nar-isen-smalter(Hämtad 2019-01-13)
2Ibid.
3U.S. Energy Information Administration. Arctic oil and natural gas resources. 2012. https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=4650(Hämtad 2019-01-13)
4Foregin Policy. Gramer, Robbie. Here’s What Russia’s Military Build-Up in the Arctic Looks Like. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/01/25/heres-what-russias-military-build-up-in-the-arctic-looks-like-trump-oil-military-high-north-infographic-map/(Hämtad 2019-01-13
5Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 80-82.
Svenska Dagbladet. Holmström, Mikael. Ny rysk militärbas nära Finland. 2014. https://www.svd.se/ny-rysk-militarbas-nara-finland(Hämtad 2019-01-13)
Sveriges Television. Isberg, Catharina. Ny rysk bas 30 mil från svenska gränsen. 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ny-rysk-bas-nara-finland(Hämtad 2019-01-13)
6The Moscow Times. Russia Starts Building Military Bases in the Arctic. 2014. https://themoscowtimes.com/articles/russia-starts-building-military-bases-in-the-arctic-39173(Hämtad 2019-01-13)
Foregin Policy. Gramer, Robbie. Here’s What Russia’s Military Build-Up in the Arctic Looks Like. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/01/25/heres-what-russias-military-build-up-in-the-arctic-looks-like-trump-oil-military-high-north-infographic-map/(Hämtad 2019-01-13
7Wezeman, Siemon T. SIPRI Background Paper: Military capabilities in the Arctic. Stockholm: Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, 2016, s. 14-15.
8Reuters. Some 330 U.S. Marines to be temporarily stationed in Norway in 2017. 2016. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-military-idUSKCN12O2DM(Hämtad 2019-01-13)
9Reuters. Hundreds of U.S. Marines land in Norway, irking Russia. 2017. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-military-idUSKBN1501CD(Hämtad 2019-01-13)
10Reuters. Norway-Russia relations to deteriorate following U.S. Marines’ base extension: Russian embassy. 2017. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia-idUSKBN19F0AL(Hämtad 2019-01-13)
11Ibid.
Reuters. Some 330 U.S. Marines to be temporarily stationed in Norway in 2017. 2016. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-military-idUSKCN12O2DM(Hämtad 2019-01-13)
12Reuters. More U.S. Marines to train in Norway, closer to Russia. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-usa-russia/more-us-marines-to-train-in-norway-closer-to-russia-idUSKBN1L017F(Hämtad 2019-01-13)
13U.S. Marine Corps. 3rd Battalion, 8th Marines deploys to Norway as Marine Rotational Force Europe. 2018. https://www.marines.mil/News/News-Display/Article/1651097/3rd-battalion-8th-marines-deploys-to-norway-as-marine-rotational-force-europe/(Hämtad 2019-01-13)
14The Telegraph. Malnick, Edward. UK sending 800 troops to Arctic in warning shot to Russia. 2018. https://www.telegraph.co.uk/politics/2018/09/29/uk-sending-800-troops-arctic-warning-shot-russia/(Hämtad 2019-01-13)
15House of Commons. On Thin Ice: UK Defence in the Arctic. London: House of Commons, 2018, s. 19.
16Granholm, Niklas. Arktis under förändring: standardbilden utmanas. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2016, s. 23-24.
Russian strategic nuclear forces. Strategic fleet. 2017. http://russianforces.org/navy/(Hämtad 2019-01-13)
Persson, Gudrun (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Avdelningen för försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), 2017, s. 36.
17Carlsson, Märta, Granholm, Niklas, Korkmaz, Kaan. The big three in the Arctic: China’s, Russia’s and the United States’ strategies for the new Arctic. Stockholm: FOI, 2016, s. 33.
18Verdens Gang. Johnsen, Alf Bjarne. E-sjefen: Russland øvde på angrep mot Nord-Norge. 2018. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/1kye4W/e-sjefen-russland-oevde-paa-angrep-mot-nord-norge (Hämtad 2019-01-13)
19Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны России провел очередное заседание Коллегии военного ведомства. 2017. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12119607@egNews(Hämtad 2019-01-13)
20Ibid.
21Bild. Röpcke, Julian. Putin’s Zapad 2017 simulated a war against NATO. 2017. https://www.bild.de/politik/ausland/bild-international/zapad-2017-english-54233658.bild.html(Hämtad 2019-01-13)
22U.S. Department of Defense. Commander Describes Exercise Trident Juncture Effort, Planning. 2018. https://dod.defense.gov/News/Article/Article/1547736/commander-describes-exercise-trident-juncture-effort-planning/(Hämtad 2019-01-13)
23TASS. Moscow to respond to NATO’s increased presence in Norway. 2018. http://tass.com/politics/1023984(Hämtad 2019-01-13)
24Sveriges Television. Olsson, Jonas. Ryssland planerar robottester nära Natoövning. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-planerar-robottest-nara-natoovning-i-norge(Hämtad 2019-01-13)
25Reuters. Adomaitis, Nerijus. Fouche, Gwladys. Joining Finland, Norway says Russia may have jammed GPS signal in Arctic. 2018. https://www.reuters.com/article/us-nordic-russia-defence/joining-finland-norway-says-russia-may-have-jammed-gps-signal-in-arctic-idUSKCN1NI267(Hämtad 2019-01-13)
26Reuters. Saul, Jonathan. Norway worried by intensified Russian naval activity. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-russia-security/norway-worried-by-intensified-russian-naval-activity-idUSKCN1IP335(Hämtad 2019-01-13)
Reuters. Fouche, Gwladys. Solsvik, Terje. Russian buildup worries Norway before big NATO military exercise. 2018. https://www.reuters.com/article/us-norway-arctic-nato-russia/russian-buildup-worries-norway-before-big-nato-military-exercise-idUSKCN1MC123(Hämtad 2019-01-13)
Regjeringen. Forsvarsministerens nyttårstale i Oslo Militære Samfund. 2019. https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/forsvarsministerens-nyttarstale-i-oslo-militare-samfund/id2624220/(Hämtad 2019-01-13)
27Ministry of Defence of the Russian Federation. Supreme Commander-in-Chief of the Russian Federation attends extended session of the Russian Defence Ministry board session. 2018. http://eng.mil.ru/en/news_page/country/more.htm?id=12208613@egNews(Hämtad 2019-01-13)
28Известия. Круглов, Александр. Рамм, Алексей. В Арктике будет жарко: войска испытают Крайним Севером. 2018. https://iz.ru/822691/aleksandr-kruglov-aleksei-ramm/v-arktike-budet-zharko-voiska-ispytaiut-krainim-severom(Hämtad 2019-01-13)
29Daily Mirror. Hughes, Chris. Myers, Russell. Prince Harry’s secret role with 1,000 British troops in show of strength against Russia. 2019. https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/prince-harrys-secret-role-uks-13814164(Hämtad 2019-01-13)

Använd medarbetarnas tid bättre – med uppdragstaktik istället för New Public Management

av Fredric Westerdahl Ledning av förband är kärnan i officersprofessionen. Foto: Mats Nyström, Försvarsmakten. Försvarsmakten existerar för att försvara Sverige – vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer. Många svenska medborgare och politiker har tagit vår frihet att själva välja för given. Många människor, inte minst i våra grannländer, har tyvärr däremot […]

Bland tryckpressar och binärkod

Reflektion
Den 27DEC2018 infekterades det amerikanska företaget TribunePublishings datornätverk med ett datorvirus av typen ”malware” (malicious software d.v.s. skadlig programvara), i detta fallet med syftet att få en lösensumma s.k. ”ransomware”. Detta kom minska företagets förmåga för tryckning av ett antal dagstidningar på den amerikanska västkusten. Därutöver kom även Los Angeles Times, San Diego Unionen Tribune men även The New York Times och The Wall Street Journal västkustupplaga att påverkas som trycks vid Los Angels Times Olympic tryckeri. Försök gjordes att begränsa spridningen av viruset i datornätverket, vilket misslyckades.1 Varvid det kom krävas alternativa lösningar för tryckningen av dagstidningar den 29-30DEC2018.2
Enligt nu, 09JAN2019, publicerade uppgifter förefaller det inte finnas någon konkret information kring vem den skyldige var, förutom att angreppet förefaller initierats utanför USA. Viruset har identifierats som ”Ryuk”, vilket är en variant av viruset ”Hermes” ett virus som skall härstamma från Nordkorea.3Angrepp med ”Ryuk” viruset skall vara av mindre skala, men vara tydligt riktade och planerade angrepp med ett noggrant genomfört bakgrundsarbete d.v.s. ingen blir slumpmässigt angripen av detta virus. Angreppen förefaller främst vara riktade mot företag eller verksamhet med låg tolerans för störningar, där enbart viktiga tillgångar och resurser blir smittade. Det sker genom att filer krypteras, i det angripna nätverket. Därefter meddelas den angripne om hur de kan återfå tillgång till sina filer/system, genom en inbetalning med Bitcoin.4
Detta angrepp var således mer riktat och i en betydligt mindre skala än det s.k. ”NotPetya” viruset som bl.a. USA och Storbritannien hävdar att Ryssland spred.5 Det viruset kom under sommaren 2017 slå väldigt hårt mot bl.a. logistikföretag, men även kärnkraftverket i Tjernobyl påverkades.6Varken ”Ryuk” eller ”NotPetya” var skräddarsydda virus för att genomföra ett specifikt angrepp, gentemot något objekt eller struktur som t.ex. ”StuxNet” viruset var. Där själva viruset skrevs för att påverka ett specifikt föremål och rent fysiskt förstöra materiel.7 Däremot kom både ”Ryuk” och ”NotPetya” påverka fysisk verksamhet såsom tidningsproduktion och godstransporter och i fallet med ”Ryuk” kan det varit syftet för att kunna få ut en lösensumma maa. att de var ett mer riktat angrepp kontra ”NotPetya”.
Vad har då detta för krigsvetenskaplig och säkerhetspolitisk bäring? Att krigföring även genomförs på den digitala arenan är känt. Krigföringen på den arenan kommer sannolikt bli allt viktigare i framtiden. Dock får de anses att vi fortfarande står i en formativ period kring denna form av krigföring, där själva potentialen samt när, var och hur den kan användas kan te sig svåröverblickad. Framförallt när en stor del av arenan krigföringen kan utkämpas på, likt den fysiska världen, delas med samhället i övrigt. Vilket onekligen öppnar upp möjligheter för en angripare.
Att statliga aktörer har uppfattat potentialen med den digitala arenan råder det nog inga tvivel om.8 I svensk kontext accentueras det bl.a. i de uppgifter som framkommit om statliga aktörer som genomfört förberedelser, för digitala angrep mot det svenska elnätet.9 Sårbarheterna kring elförsörjningen kan till del motarbetas genom reservkraft, vilket medger viss drifttid, men enbart den drifttid som batterisystem har eller av den mängd drivmedel som finns att tillgå för ett elverk. Vad som även bör beaktas är att verksamheter med reservkraft, även kan utsättas för digitala angrepp mot dess datorsystem, innan, under eller efter ett avsiktligt elavbrott. Vilket torde vara ett troligtangreppsförfarande av en statlig aktör.
Vad har då ett virusangrepp mot tryckerier på den amerikanska västkusten att göra med svensk säkerhetspolitik? Förmågan att kunna förmedla information till det svenska samhället i händelse av en väpnad konflikt eller utdragen gråzonsproblematik får anses vara av yttersta vikt. Redan nu förefaller det finnas ett intresse av att påverka svensk nyhetsförmedling. Vilket kanske främst accentuerades vid det överbelastningsangrepp som genomfördes mot ett antal svenska nyhetsbolag i mars 2016.10 Detta överbelastningsangrepp misstänks Ryssland genomfört, enligt det amerikanska utrikesministeriet.11
Att den internetbaserade nyhetsförmedlingen kan utsättas för olika former av angrepp säger sig självt. Vilket inte minst visade sig vid det ovan beskrivna tillfället. Däremot bör ”ransomware” angreppet mot de amerikanska tidningstryckerierna utgöra en tydlig varningssignal. Framförallt utifrån perspektivet vad en statlig aktör skulle kunna göra mot de traditionellt ”analoga” strukturerna, som har en ”digital” anslutning. Överbelastningsangreppet 2016 hade likväl kunnat följas upp av ett digitalt angrepp mot svenska tidningstryckerier. De svenska tidningstryckerierna torde vara minst lika sårbara som de amerikanska i detta hänseende. Ett sådant ”dubbelangrepp” mot svensk nyhetsförmedling hade möjligen kunnat orsaka oro i det svenska samhället maa. av reaktionerna efter sabotaget mot radio och tv-masten utanför Borås och andra incidenter under våren 2016.12
Utifrån perspektivet väpnat angrepp förefaller den troliga formen av angrepp gentemot Sverige, utgöras av ett strategiskt överfall med en s.k. operativ chock.13 Den operativa chocken syftar troligtvis till att initialt förlama samtliga delar av det svenska samhället. Inom ramen för denna förlamning torde bl.a. nyhetsförmedling i dess olika former vara intressant att påverka. Vilket ytterst kan syfta till att skapa en kognitiv avreglingav det svenska samhället, helst under den tidsrymd som krävs för att uppnå de ställda målsättningarna. Genomförandet av en sådan påverkan mot olika nyhetsförmedlingar och andra för totalförsvaret viktiga strukturer torde ej vara särskilt svår att genomföra, då de ofta nyttjar internet som informationsbärare.
Många av de statliga myndigheternas digitala system, Försvarsmakten inräknad, torde dock ha en högre motståndskraft gentemot detta, då de i vissa fall utgörs av slutna system som ej går att nå utifrån via t.ex. internet. Dock utgör alltid människan den svagaste länken, även i slutna system. Ofta nyttjas ovetande individer som infallsport för att få åtkomst till system som går att nå via internet.14 Denna princip torde ej gå att nyttja i huvuddelen av fallen, för åtkomst till slutna system. För åtkomst till de slutna system krävs det troligtvis en fysisk kontakttagning, där en individ antingen rekryteras eller utsätts för någon form av påtryckning för att lösa en uppgift för en statlig aktör. Sett till mängden försök som genomförs via internet att nå system,15 torde även denna fysiska variant genomföras för att nå åtkomst till slutna system.
Nerdragningen av Försvarsmakten under de senaste 20 åren, har även ökat kravet på ledningsförmåga. Med anledning av de stora ytor förbanden skall kunna täcka, men även förflytta sig inom Sverige. Detta utifrån det faktum att förbanden numera ej har en geografisk anknytning som för, utan förband skall i huvudsak kunna verka över hela Sveriges yta. Denna minskning av förband har även inneburit en ökad grad av centraliserad ledning, därmed ett ökat behov av fungerande ledning över hela Sveriges yta. Detta torde även innebära att rekryteringsförsöken via fysisk kontakttagning gentemot olika befattningshavare som driftar Försvarsmaktens informationssystem och informationsstrukturer har ökat.
Avslutningsvis, krigföringen på den digitala arenan har många likheter med de övriga arenorna samt de förberedelser som genomförs redan i fredstid. På liknande sätt har den digitala underrättelseinhämtningen många likheter med hur den traditionella inhämtningen genomförs. Vad som dock skiljer sig är effekten som kan uppnås med relativt små medel, vilket gör denna form av krigföring och inhämtning kostnadseffektiv. Ytterligare en skillnad är den samordning i tid som kan uppnås över en stor yta på den digitala arenan, kontra de övriga arenorna.
Have a good one! // Jägarchefen
Källförteckning
British Broadcasting Corporation 1, 2, 3, 4 (Engelska)
BuzzFeed News 1(Engelska)
CBS News 1(Engelska)
Check Point Software Technologies 1(Engelska)
Försvarsmakten 1(Svenska)
Los Angeles Times 1, 2(Engelska)
Reuters 1, 2, 3, 4, 5(Engelska)
The Times 1(Engelska)
Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Slutnoter
1Los Angeles Times. Barboza, Tony, James, Meg. Reyes, Emily Alpert. Malware attack disrupts delivery of L.A. Times and Tribune papers across the U.S. 2018. https://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-times-delivery-disruption-20181229-story.html(Hämtad 2019-01-09)
Reuters. Cyber attack hits U.S. newspaper distribution. 2018. https://www.reuters.com/article/us-cyber-latimes/cyber-attack-hits-u-s-newspaper-distribution-idUSKCN1OT01O(Hämtad 2019-01-09)
2Reuters. ’Workaround systems’ help print U.S. newspapers hit by cyber attack: source. 2018. https://www.reuters.com/article/us-cyber-latimes/workaround-systems-help-print-u-s-newspapers-hit-by-cyber-attack-source-idUSKCN1OU11C(Hämtad 2019-01-09)
3CBS News. Malware that disrupted newspapers identified. 2019. https://www.cbsnews.com/video/computer-virus-that-halted-tribune-publishing-newspapers-identified-as-ryuk-ransomware/(Hämtad 2019-01-09)
4Check Point Software Technologies. Ryuk Ransomware: A Targeted Campaign Break-Down. 2018. https://research.checkpoint.com/ryuk-ransomware-targeted-campaign-break/(Hämtad 2019-01-09)
Los Angeles Times. Dean, Sam. What is Ryuk, the malware believed to have hit the Los Angeles Times?. 2018. https://www.latimes.com/business/technology/la-fi-tn-ryuk-hack-20190101-story.html(Hämtad 2019-01-09)
Los Angeles Times. Barboza, Tony, James, Meg. Reyes, Emily Alpert. Malware attack disrupts delivery of L.A. Times and Tribune papers across the U.S. 2018. https://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-times-delivery-disruption-20181229-story.html(Hämtad 2019-01-09)
5Reuters. Volz, Dustin. Young, Sarah. White House blames Russia for ’reckless’ NotPetya cyber attack. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-cyber-usa/white-house-blames-russia-for-reckless-notpetya-cyber-attack-idUSKCN1FZ2UJ(Hämtad 2019-01-09)
British Broadcasting Corporation. UK and US blame Russia for ’malicious’ NotPetya cyberattack. 2018. https://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-43062113(Hämtad 2019-01-09)
6Reuters. Auchard, Eric. Prentice, Alessandra. Stubbs, Jack. New computer virus spreads from Ukraine to disrupt world business. 2017. https://www.reuters.com/article/us-cyber-attack/new-computer-virus-spreads-from-ukraine-to-disrupt-world-business-idUSKBN19I1TD(Hämtad 2019-01-09)
Reuters. Saul, Jonathan. Global shipping feels fallout from Maersk cyber attack. 2017. https://www.reuters.com/article/us-cyber-attack-maersk/global-shipping-feels-fallout-from-maersk-cyber-attack-idUSKBN19K2LE(Hämtad 2019-01-09)
British Broadcasting Corporation. Global ransomware attack causes turmoil. 2017. https://www.bbc.co.uk/news/technology-40416611(Hämtad 2019-01-09)
7British Broadcasting Corporation. Fildes, Jonathan. Stuxnet virus targets and spread revealed. 2011. https://www.bbc.co.uk/news/technology-12465688(Hämtad 2019-01-09)
British Broadcasting Corporation. Timeline: How Stuxnet attacked a nuclear plant. 2015. https://www.bbc.com/timelines/zc6fbk7(Hämtad 2019-01-09)
8The Times. Hookham, Mark. Shipman, Tim. Wheeler, Caroline. UK war-games cyber attack on Moscow. 2018. https://www.thetimes.co.uk/edition/news/uk-war-games-cyber-attack-on-moscow-dgxz8ppv0(Hämtad 2019-01-09)
9Sveriges Television. Nylander, Jan. FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/it-spioner-forbereder-attack-mot-elnatet(Hämtad 2019-01-09)
10Sveriges Television. Juhlin, Johan. Flera stora nyhetssajter kraschade. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stora-nyhetssajter-har-kraschat(Hämtad 2019-01-09)
Sveriges Television. Flera mediesajter överbelastade. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-mediesajter-overbelastade(Hämtad 2019-01-09)
Sveriges Television. Larsson, Thomas. Samma gärningsman tros ligga bakom IT-attackerna. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/samma-garningsman-tros-ligga-bakom-it-attackerna(Hämtad 2019-01-09)
11BuzzFeed. Collier, Kevin. Leopold, Jason. Russian Hackers Targeted Swedish News Sites In 2016, State Department Cable Says. 2018. https://www.buzzfeednews.com/article/kevincollier/2016-sweden-ddos-expressen-hack-russia-cables(Hämtad 2019-01-09)
12Sveriges Television. Säkerheten höjs på alla master i landet. 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/efter-misstankt-sabotage-sakerheten-hojs-pa-samtliga-master-i-landet(Hämtad 2019-01-09)
Sundberg, Marit. von Heijne, Thomas. MSB: Allvarligt att driftstörningarna ökar. 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handelser(Hämtad 2019-01-09)
13Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 53.
14Sveriges Television. Nylander, Jan. Människor den svaga länken vid IT-attack. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manniskor-den-svaga-lanken-vid-it-attack(Hämtad 2019-01-09)
15Sveriges Television. Nylander, Jan. Utländska IT-spioner bakom 100.000 nätattacker förra året. 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utlandska-it-spioner-bakom-100-000-natattacker-forra-aret (Hämtad 2019-01-09)
Sveriges Television. Olsson, Jonas. FRA: Cyberangrepp mot Sverige ökar. 2019. https://www.svt.se/nyheter/fra-cyberangreppen-mot-sverige-okar(Hämtad 2019-01-09)