Vår beredskap är god – tack vare både strukturen och aktörerna

Under 2020 har Försvarsmaktens beredskap testats och övats vid flera tillfällen. Det mest komplexa testet var den gemensamma sjömålsrobotsinsats som genomfördes av marinen och flygvapnet i maj, men det finns många andra exempel. Mest närliggande i tid är av öppen information att döma de beredskapsövningar som de två sjöstridsflottiljerna satte i verket i början av [...]

The Need to Read

Introduction “The society that separates its scholars from its warriors will have its thinking done by cowards and its fighting by fools.” Thucydides (c. 460 – c. 400 BC) It is wise to learn from your own mistakes. It is even wiser to learn from the mistakes of others. Continuous learning has always been important [...]

Något om Regeringskansliet

Reflektion

Den 12NOV2020 publicerade Dagens Nyheter en tidningsartikel kring omfattande stölder vid det svenska Regeringskansliet av hundratals tjänstedatorer och tusentals andra IT produkter. Dessa stölder skulle pågått mellan februari 2017 intill november 2019. Det som förefaller stulits har varit kasserad utrustning och utrustning som blivit avskrivna när de passerat sin avskrivningstid vilket för datorutrustning har varit tre (3) år vid regeringskansliet. Enligt åklagaren i det aktuella fallet skall de ej kunnat finna att någon skyddsvärd information hamnat i orätta händer,1 vilket vi verkligen får hoppas som ni kommer märka längre fram i inlägget.

Sedan tidigare har det uppdagats att 7 stycken pistoler samt 210 st patroner till dessa, även skall ha försvunnit från Regeringskansliet. Vapnen och ammunitionen förvarades i Regeringskansliet utav och Securitas i och med att det är bolaget som ansvarade för den fysiska bevakningen med skyddsvakter av Regeringskansliet.2 Denna ammunitions- och vapenstöld är fortsatt ej uppklarad.3 Trots denna fadäs av Securitas, fick de i februari 2020 förnyat förtroende att ansvara för bevakningen av regeringskansliet.4 Med tanke på bloggens inriktning kan det ju te sig mycket märkligt att ett inlägg skrivs om stölder vid Regeringskansliet. Men det finns faktiskt en synnerligen intressant dimension i det hela som är värd att skriva om. Men först måste vi gå tillbaka till 2017.

Den 20MAR2017 meddelade Riksdagens dåvarande talman, Urban Ahlin, att riksdagens krigsdelegation hade genomfört en övning. Detta var även första gången sedan 1997 krigsdelegationen hade övats.5 Övningen skall ha genomförts utanför Stockholm vilket även hade givit en mer realistisk inramning för övningen, övningen skall även varit större än den som genomfördes 1997.6 Utöver det skall även tjänstemän tillhörande krigsdelegationen övats,7 vilket innebar att totalt 100 personer ur riksdagen var övade.8 Det vill säga de ordinarie 50 ledamöterna samt talmannen i krigsdelegationen9 och utöver det andra tjänstemän, 49 stycken. Den totala mängden deltagare i övningen torde dock varit större mtp. övningsledning, andra myndigheters rådgivare såsom ur Försvarsmakten m.m.

I Förordning med instruktion för Regeringskansliet paragraf 11f framkommer information som i sammanhanget blir synnerligen intressant. Nämligen, "Förvaltningschefen ansvarar för de förberedelser som behövs i Regeringskansliet för att riksdagen, statschefen och regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter när de yttre omständigheterna gör det omöjligt eller olämpligt att använda ordinarie verksamhetsformer. Förvaltningschefen ska i denna fråga samverka med Riksdagsförvaltningen och Kungl. Hovstaterna".10 För den oinvigde kan den byråkratiska svenskan, te sig väldigt intetsägande.

Vad innebär då denna text, varför är den intressant och vad har de tidigare styckena i inlägget att göra med det? För det första åsyftar texten det som, åtminstone tidigare under det kalla kriget, inom totalförsvaret benämndes den högsta ledningen (HL).11 För det andra, ordet förberedelser i den beskrivna paragrafen utgör vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen. Det vill säga regeringens krigsplanläggning med uppehållsplatser, förflyttning mellan dessa, dess krigsorganisation m.m.12 Den särskilda planeringen omfattade givetvis även hur den högsta ledningen skulle förflyttas ut ur Stockholm och hur den skulle skyddas.13 För det tredje, den särskilda planeringen under det kalla kriget handlade om hur Sverige skulle kunna säkra den ekonomiska, militära och politiska ledningen i händelse av en allvarligare säkerhetspolitisk kris eller väpnat angrepp d.v.s. krig. Det innefattade även ledningsplatser utomlands för den högsta ledningen.14 Således var den särskilda planeringen sannolikt något av det absolut hemligaste Sverige förberedde under det kalla kriget.15 Varvid det sannolikt även var något en motståndare fokuserade underrättelseresurser emot, då det rörde sig om den svenska strategiska nivån och dess beslutsfattare.

Regeringskansliet var dock inte ansvarig under det kalla kriget för den särskilda planeringen. Utan inledningsvis var det Försvarsdepartementet och från 1962 dess samordningsavdelning (FöSam). Därefter från 1983 den särskilda planeringsavdelningen (SP-avdelningen) som existerade intill 1999. Därefter tog regeringskansliet över.16 Försvarsstaben, nuvarande Högkvarteret, förefaller även haft en avdelning/sektion för denna planering.17 Vad som dock är intressant i detta, är vad som är offentligt känt avseende förhållandena kring den särskilda planeringen under 1990-talet. Enligt det, skulle den högsta ledningen in i det längsta befinna sig i Stockholm gick ej detta, skulle de omgruppera till platser nära Stockholm. En organisation hade skapats för att kunna använda egentligen vilken plats som helst d.v.s. det behövde ej vara ett fortifikatoriskt utrymme, läs bergrum, den högsta ledningen skulle använda för att fortsätta styret av Sverige. Vad som även bör beaktas är att den s.k. centrala ledningen (CL) d.v.s. främst Försvarsmakten men även andra totalförsvarsmyndigheter skulle gruppera nära den högsta ledningen för att kunna genomföra samverkan.18 Det vill säga, visste en motståndare var en del fanns, kunde den som minst anta vart de övriga delarna befann sig. Varvid kunskap om denna planering för en motståndare var strategiskt viktig för att snabbt kunna nå ett avgörande i händelse av en väpnad konflikt.

Därmed spolar vi fram bandet till 2017. Den svenska krigsdelegationen genomför en övning, den första på 20 år.19 Enligt instruktionen till Regeringskansliet är det de som ansvarar för den högsta ledningen och hur Sverige skall kunna fortsätta styras i händelse av t.ex. en allvarlig säkerhetspolitisk kris eller ett väpnat angrepp,20 d.v.s. det är deras planering som prövas. Övningen genomförs utanför Stockholm, likt planeringen var för den högsta ledningen under slutet av 1990-talet.21 Historiens vindslag känns onekligen igen. Nu torde inte krigsdelegationens övning genomförts vid en s.k. "skarp" grupperingsplats då det i huvudsak undvikits, bortsett från en kortare period under 1980-talet när krigsrisken ansågs överhängande. Varvid personalen ansågs vara i behov av att stifta bekantskap med utformningen av den plats de skulle utöva ledning vid, i händelse av ett väpnat angrepp.22

Dags att spola fram bandet till 2020. Enligt den nu lagda försvarspolitiska propositionens, från den 15OKT2020, kan Sverige hamna i en väpnad konflikt d.v.s. krig.23 Varvid Regeringskansliets uppgift för planering av den högsta ledningens verksamhet i händelse av en väpnad konflikt får anses vara högst aktuell,24 än mer aktuell än vid tidpunkten för den övning som genomfördes 2017.25 Ur detta perspektiv blir det synnerligen intressant att dator, telefoner och annan IT-materiel kan stjälas från Regeringskansliet men även att handeldvapen samt ammunition för det företag som skall skydda den högsta ledningen initialt i händelse av ett kuppartat angrepp kan stjälas.26 Till detta bör det även beaktas att individer har kunnat erhålla säkerhetsskyddsklassade arbeten under falsk förevändning,27 men även arbeten vid skyddsobjekt där individer haft tvivelaktiga förehavanden dock ej vid regeringskansliet.28 Där en närmare kontroll vid samkörning med olika statliga register torde visat på att individerna for med osanning eller ej borde fått de arbeten de erhållit. Utgår man således bara från ett axplock av det som är allmänt känt kring olika fadäser i Sverige sedan 2018, torde det som minst vara möjligt, notera konfidensgrad, att som främmande makt erhålla information kring vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen från Regeringskansliet.

Varför är då detta intressant och viktigt? Enligt Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer som beskriver hur ett ev. väpnat angrepp kan te sig, d.v.s. ett officiellt ställningstagande, kan nyckelpersoner komma att likvideras i ett inledningsskede av en väpnad konflikt.29 Detta framför även den parlamentariska Försvarsberedningens utredning Värnkraft från 2019.30 Vad är då nyckelpersoner? Främst kan det antas att dessa utgörs av individer ur den högsta ledningen men även den centrala ledningen. Varvid ett antal vapenstölder men även IT-materiels stölder blir intressanta. Kan detta genomföras, vad kan då mer genomföras? Frågan blir här, på vilka premisser anställs individer och hur följs dessa upp som arbetar inom den högsta och centrala ledningen? De individer som avslöjats i olika förehavanden torde inte haft något ont mot staten Sverige.

Avslutningsvis, att de som avslöjats i olika förehavande nära den högsta eller centrala ledningen inte haft något ont mot nationen Sverige får ses som irrelevant. Vad det däremot indikerar är att det är lätt att nå höga positioner eller kunna agera med onda avsikter nära den högsta och centrala ledningen i Sverige eller vid viktiga skyddsobjekt som enskild individ. Den stora frågan blir snarare, vad kan då en statlig aktör med omfattande medel åstadkomma för att kunna infiltrera och få kunskap om synnerligen strategiskt känslig information för nationen Sverige? Förhoppningsvis har vi, d.v.s. nationen Sverige, redan agerat mot dessa. Men om vi knappt kan identifiera de som enskilt far med osanning, kan vi då identifiera de som har en nationalstat bakom sig? Det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 12345678 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Riksdagen 123 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014.


Slutnoter

1 Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

2 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)

3 Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

4 Svenska Dagbladet. Swahnberg, Olof. Securitas får förnyat förtroende. 2020. https://www.svd.se/regeringskansliet-ger-securitas-fornyat-fortroende (Hämtad 2020-11-13)

5 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

6 Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)

7 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

8 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mikael Holmström: Gråzonen mellan fred och krig är besvärlig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-grazonen-mellan-fred-och-krig-ar-besvarlig/ (Hämtad 2020-11-13)

9 Riksdagen. Krigsdelegationen. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-myndigheter-och-namnder/krigsdelegationen/ (Hämtad 2020-11-13)

10 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

11 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198.

12 Ibid. s. 202.

13 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

14 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.

15 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

16 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.

17 Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

18 Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198, 200, 202.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 367.

19 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

20 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

21 Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)

Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.

22 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 368.

23 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

24 Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

25 Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

26 Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

27 Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Från icke-fråga till säkerhetsskandal – historien om den falske officeren. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fran-icke-fraga-till-sakerhetsskandal-historien-om-den-falske-officeren/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Chef på Försvarsmaktens högkvarter hade påhittad bakgrund. 2020. https://www.dn.se/sverige/chef-pa-forsvarsmaktens-hogkvarter-hade-pahittad-bakgrund/ (Hämtad 2020-11-13)

28 Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. By, Ulrika. Två personer utan uppehålls- och arbetstillstånd arbetade på Arlanda. 2019. https://www.dn.se/sthlm/tva-personer-utan-uppehalls-och-arbetstillstand-arbetade-pa-arlanda/ (Hämtad 2020-11-13)

29 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

30 Ds 2019:8. VärnkraftInriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 114.

Det krävs order om sänkning i IKFN

Göran Frisk och Malin Gunnesson ställer i en artikel på Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg frågan varför marinen under alla dessa år med återkommande ubåtsjakter aldrig lyckats sänka en främmande ubåt. De undrar om det är brist på viljan hos de politiskt ansvariga: ”Men hur är det med den politiska viljan att låta marinen göra sitt jobb? [...]

Uppdragstaktik till sjöss

Det följande är ett marint bidrag till diskussionen om uppdragstaktik på Försvar och säkerhet med fokus på sjöstridsflottiljerna. Dessa är i grunden insatsorganiserade med huvudsakligen kontinuerligt tjänstgörande personal. Genom den stående sjöövervakningsoperationen bidrar de dagligen till den folkrättsliga grundsatsen att upprätthålla och hävda territoriell integritet. Fartygen har därför bemanning, bestyckning och beredskap för skarp insats. [...]

Något om krigsrisk

Reflektion

Den 08NOV2020 publicerades en intervju som även sändes med Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter,1 i samband med den brittiska hågkomst söndagen för militär och civil personal som deltagit i de båda världskrigen men även i senare konflikter.2 I denna intervju framkommer en synnerligen intressant uppgift avseende Storbritanniens Försvarsstabschefs syn på det nu rådande säkerhetsläget i omvärlden. Enligt honom finns det en faktisk risk att nu pågående lokala konflikter kan eskalera. Varvid en större väpnad konflikt, som sprider sig, kan inträffa. Han framförde även att omvärlden idag är mycket osäker och orolig, där bl.a. konsekvenserna av den nu pågående pandemin kan agera som en katalysator för att skapa än mer instabilitet.3 Vilket om omständigheterna är olyckliga och olika faktorer bidrar till ett eskalerande händelseförlopp har tolkats som att ett nytt världskrig kan inträffa.4 Detta får anses vara ett väldigt tydligt offentligt ställningstagande av en Försvarsstabschef, utav en av tre kärnvapenmakter i Europa.5 Finns det då någon substans i detta?

Inledningsvis bör den säkerhetspolitiska synen i den nu lagda försvarspropositionen, publicerad 15OKT2020, belysas. Detta med syfte att notera hur Sverige ser på den nuvarande säkerhetspolitiska utvecklingen och vilket säkerhetsläge som råder. Enligt försvarspropositionen är den europeiska säkerhetsordningen utmanad, bl.a. genom Rysslands agerande i Georgien och Ukraina.6 Därtill skall Rysslands agerande även försämrat säkerhetsläget i Sveriges direkta närområde, genom olika former av agerande med militära maktmedel.7 Detta agerande har bemötts av EU och NATO länderna. Vilket inneburit en ökad militär aktivitet i vårt direkta närområde för att möta Ryssland,8 således ses Ryssland som det militära hotet mot Sverige.9 Varvid det får ses som sannolikt att det är Ryssland som åsyftas som den angripande parten mot Sverige, trots att det ej skrivs ut direkt, när det skrivs i försvarspropositionen att "ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas",10 d.v.s. krig mot Sverige. Enligt den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), råder det även en ökad risk för militär konfrontation i vårt närområde, där incidenter kan eskalera.11

Den offentligt tydligaste kraftmätningen, som det skrivs mest om, kan utgöra den mellan Ryssland och de s.k. "västliga länderna".12 Har då Ryssland förmågan att starta ett världskrig eller en s.k. global konflikt? Nej, Ryssland har i dagsläget enbart förmågan att genomföra en regionalkonflikt.13 Det vill säga, t.ex. förmågan att utkämpa en konflikt över hela Nord- och Västeuropas yta. Dock har de har inte förmågan att agera i något annat regionalt område parallellt. Denna förmåga får heller inte ses som trolig att uppnå inom ett tioårsperspektiv utifrån nuvarande ekonomisk utveckling i Ryssland. Dock kommer den nuvarande förmågan att konsolideras,14 och troligtvis utvecklas. Vad skulle då kunna utveckla en global konflikt?

I dagsläget finns det ett flertal geografiska områden där det pågår en tydlig intressekonflikt. Den ena är Östersjöregionen, den andra är Svarta havet region,15 den tredje är Medelhavet,16 den fjärde är Libyen,17 den femte är Mellanöstern,18 den sjätte är Taiwan,19 den sjunde är Sydkinesiska sjön,20 och den åttonde är Koreahalvön.21 Dessa är de områden som media vanligtvis skriver om, utöver dessa finns det ett ytterligare antal i t.ex. Sydamerika och Afrika. I dessa områden sker kraftmätningar mellan ett antal större nationella aktörer. Dessa nationella aktörer är främst, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Således en incident i ett område kan spilla över till ett annat, likt "Skotten i Sarajevo" gjorde.22 Vad som dock skall kommas ihåg är att ur ett svenskt perspektiv utgör våra säkerhetsproblem främst av Östersjöregionen och Nordkalotten.23 De spänningar som finns där har inte minskat sedan t.ex. Zapad-2017, utan snarare har de ökat. Varvid Zapad-2021 under nästa år kan bli en än mer intressant övning,24 än hur Defender-2020 förmedlades ur ett ryskt perspektiv. Där liknelsen gjordes med Able Archer-1983, när Europa var synnerligen nära en kärnvapenkonflikt.25 Defender-2020 hade dock kunnat inneburit en kraftmätning, om den hade genomförts. Dock skalades den ned kraftigt maa. den pågående pandemin.

Avslutningsvis, det brittiske Försvarsstabschefens uttalande skall troligtvis ses ur perspektivet att en konflikt kan starta i en del av världen. Därefter sprider den sig till andra delar, varvid den ej längre är regional utan global eller semi global utifrån hur många parter som blir involverad i den. Vad som dock bör beaktas vilket även den brittiske Försvarsstabschefen berör, är att det finns väldigt mycket spänningar och har funnits under de senaste åren. Varvid en konflikt mycket lätt kan uppstå, framförallt genom s.k. oavsiktlig eskalering.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Industri 1 (Svenska)

Encyclopædia Britannica 1 (Engelska)

Izvestija 12 (Ryska)

Library of Congress 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 12345678910 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Japan Times 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

1 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

2 Encyclopædia Britannica. Cunningham, John M. Remembrance Sunday. 2020. https://www.britannica.com/topic/Remembrance-Sunday (Hämtad 2020-11-08)

3 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

4 Ibid.

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-11-08)

5 Dagens Industri. Här är världens kärnvapen. 2018. https://www.di.se/nyheter/har-ar-varldens-karnvapen/ (Hämtad 2020-11-08)

6 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 32-33.

7 Ibid. s. 33.

8 Ibid. s. 32-33.

9 Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

10 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 26.

11 Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

12 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 33.

13 Oxenstierna, Susanne (red). Westerlund, Fredrik (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019. s. 3, 17, 63, 69-70.

14 Ibid. s. 134-136.

Stratfor. Tack, Sim. Facing Budget Cuts, Russia Will Seek to Protect Its Military Readiness. 2020. https://worldview.stratfor.com/article/facing-budget-cuts-russia-will-seek-protect-its-military-readiness (Hämtad 2020-11-08)

15 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 33.

16 Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Analysis: Bad blood - why France-Turkey cartoon row could leave lasting impact. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-france-security-turkey-leaders-analys/analysis-bad-blood-why-france-turkey-cartoon-row-could-leave-lasting-impact-idUKKBN27J2JF (Hämtad 2020-11-08)

17 Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-11-08)

18 Reuters. Russia, China, Iran start joint naval drills in Indian Ocean. 2019. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-russia-china-idUSKBN1YV0IB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. intelligence agencies say Iran, Russia have tried to meddle in 2020 election. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-security-2020-idUSKBN2771PI (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran foreign minister, in ally Venezuela, says US no longer "controls world". 2020. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-iran-idUSKBN27L2JL (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. blacklists Chinese entities, individuals for dealing with Iran. 2020. https://www.reuters.com/article/iran-usa-china-int-idUSKBN2742SB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran announces locally made ballistic and cruise missiles amid U.S. tensions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-missiles-idUSKBN25G0NK (Hämtad 2020-11-08)

19 Reuters. U.S. warns China against Taiwan attack, stresses U.S. 'ambiguity'. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-taiwan-idUSKBN26T01W (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. China threatens retaliation over new U.S. arms sales to Taiwan. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-taiwan-arms-idUSKBN2770C6 (Hämtad 2020-11-08)

20 The Financial Times. The risk of China-US military conflict is worryingly high. 2020. https://www.ft.com/content/0f423616-d9f2-4ca6-8d3b-a04d467ed6f8 (Hämtad 2020-11-08)

21 The Japan Times. U.S. and North Korea came much closer to war than previously thought, book claims. 2020. https://www.japantimes.co.jp/news/2020/09/21/asia-pacific/us-north-korea-war-bob-woodward-book/ (Hämtad 2020-11-08)

22 Library of Congress. Assassination of Archduke Franz Ferdinand: Topics in Chronicling America. 2020. https://guides.loc.gov/chronicling-america-assassination-franz-ferdinand (Hämtad 2020-11-08)

23 Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

24 The New York Times. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Минобороны Белоруссии анонсировало совместные с РФ учения «Запад-2021». 2020. https://iz.ru/1080266/2020-10-29/minoborony-belorussii-anonsirovalo-sovmestnye-s-rf-ucheniia-zapad-2021 (Hämtad 2020-11-08)

Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

25 British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-11-08)

TASS. Russia to react to US-NATO exercise Defender 2020 in Europe — Lavrov. 2020. https://tass.com/politics/1116409 (Hämtad 2020-11-08)

50 år av krig – från Vietnam till tredje världskriget


Ett besök i Kambodjas mest ökända dödsläger bildar utgångspunkten för denna välskrivna skildring av de största krigen efter det klassiska Vietnamkriget. Det hela avslutas med en tankeväckande inblick i den militära rivaliteten mellan Kina och USA. 

Detta är en lättläst och välillustrerad genomgång av moderna krig och en glimt in i framtiden. Jag skulle ha valt att kalla den Moderna krig. Då tror jag att innehållet tydligare hade framgått. Det ska dock direkt sägas att detta inte är någon fullständig genomgång av krigen efter det klassiska Vietnamkrigets slut, utan det här handlar om nedslag i krigshistorien från 1970-talets slut fram till idag. Men det är i stort sett mycket väl valda exempel och Afrika, som ofta glöms bort, är ingalunda bortglömt.

Mattis Bergwalls inledande kapitel "Kamrat fiende"börjar som ett gripande reportage, baserat på hans besök på "Dödens fält", alltså i Röda khmerernas spår i Kambodja. Läsaren får en bra inblick i hur nattsvart Pol Pots regim var. Bergwall övergår sedan till att förklara hur det kom sig att Vietnam hamnade i krig med Kambodja och Kina. Det är särskilt fascinerande att läsa om hur Kambodja och Vietnam förde krig mot varandra liksom hur långt de Röda khmererna gick i sitt förnekande av Vietnams militära framgångar. När jag för några år sedan skrev om svenskarna som anmälde sig som frivilliga hos Vietnam mot Kina hade jag gärna haft denna bok, eftersom den är en för svenska språket ovanlig källa om Kinas invasion av Vietnam 1979. Trots att det blev ett kort krig var det också ett av de blodigaste sedan andra världskriget. De hundratals svenskar som anmälde sig till Vietnamkriget 1979 borde vara väldigt glada över att de aldrig kom iväg. För Kinas del blev dess militära svagheter extra uppenbara genom kriget, och detta bidrog till att man, som Bergwall formulerar det "städade undan en hel del gammalt maoistiska bråte".

Har det under de senaste 50 åren utkämpats något slag som kan mäta sig i brutalitet och lidande med Verdun och Stalingrad? Ja, men var och när utkämpades det? Det är svårt att inte hålla med Mattis Bergwall om att ett slag år 1984 är i samma klass, slaget i Hawizehträsken mellan Iran och Irak. För att förstå både dagens Iran och Irak måste man känna till deras massiva 80-talsduell med både barnsoldater och stridsgas.

Det är slående hur mycket mer civiliserade de 75 stridsdagarna på Falklandsöarna var. Trots det enorma avståndet från Sverige innebar kriget där flera lärdomar för svenska försvaret på grund av terrängens "norrländska" karaktär. Lärdomar som ännu äger sin giltighet och förmedlas av Anders Ehrnborn.

Gulfkriget 1991, även kallat "det perfekta kriget" har skildrats i flera tidigare böcker på svenska men kapitelförfattaren Anders Frankson återuppväcker mitt intresse för utmaningen som den USA-ledda FN-alliansen stod inför.  

Inte bara veteraner från krigen på Balkan lär vilja läsa kapitlet "Ett Stalingrad på Balkan", om belägringen av Vukovar 1991. Lärdomarna därifrån, liksom från Ukraina på senare år, borde i en logisk värld leda till en svensk omvärdering av artilleriets roll. Överlägsen eldkraft kan trumfa det mesta. 

Det nio månader långa slaget om irakiska Mosul 2016-17 är ett av de absolut största slagen sedan millenieskiftet och Anders Frankson påminner om slagets framtidskaraktär - alla sidor använde drönare. För att återta Mosul från IS-terroristerna stupade både amerikaner och iranska revolutionsgardister. 

"Draken tar sig an örnen" är bokens avslutande kapitel och utgör en stadig grund för att kunna förstå den i högsta grad pågående kampen om Sydkinesiska havet, där Kina arbetat mycket långsiktigt genom byggnationen av konstgjorda öar, strategiskt placerade. Anders Frankson sammanfattar de senaste  årens imponerande kinesiska satsningar på olika fartyg och elitförband.   

Det större exempel som jag tycker saknas i boken är Kremls krig mot Ukraina men å andra sidan förtjänar det kriget en helt egen bok. 

Sammanfattningsvis vill jag säga om 50 år av krig: är du officer eller intresserad av modern krigföring bör du läsa denna bok.

Försvarspropositionen ur ett familjeperspektiv

 


Hurra! Försvarsmakten får rejäla ekonomiska påslag de närmaste fem åren, och blir det bara ytterligare lite mer pengar efter 2025 så kan i stort sett allt som Försvarsberedningen föreslagit genomföras. Då blir allt frid och fröjd. Nedan en lite annorlunda tolkning ur ett familjeperspektiv.

Sofia och Peter bor i ett äldre, mycket charmigt, men tämligen nedgånget, hus. Det tränger in fukt i grunden. Det har dykt upp några fuktfläckar i taket i ett av sovrummen. Köket är gammalt, bland annat diskmaskinen sjunger på sista versen. Huset är dåligt isolerat och uppvärmningen sker med gamla elradiatorer. Familjen har just köpt en ny bil som Sofia behöver för att komma till arbetet. De har två barn, Filip och Lina, sex respektive nio år gamla, som delar rum då huset bara har två sovrum. Semestrarna tillbringar familjen hos Sofias föräldrar vilka har ett stort sommarställe (Solskär), men som de eventuellt inte kommer ha råd att behålla när de går i pension om några år.

I dagarna har familjen fått glädjande nyheter. Företaget där Sofia arbetar med PR och kommunikation ska utvidga den delen av sin verksamhet. Hon kommer därför att bli befordrad, och kan förvänta sig en god löneutveckling. Omkring fyrtio procent de närmaste fem åren. När Sofia berättade det vid en familjemiddag utbrast flera kring bordet ”grattis, då kan ni ju renovera huset”. Sofias svärfar (gammal projektledare på ett byggföretag) muttrade dock för sig själv ”det är inte billigt att renovera hus”.

Glädjen blev inte mindre när Peter, som är officer, talade om att han dagarna innan hade fått en uppmaning av regementschefen att om något år vara beredd att eventuellt gå högre utbildning i Stockholm. Vilket även för honom skulle kunna leda till högre lön. I storleksordningen tjugo procent den dag han blir överstelöjtnant, om kanske fem år.

Glada i hågen beslutar Sofia och Peter att göra en tioårsbudget. Peter hade, tidigare på Karlberg, inte för inte, skrivit en uppsats ”Ekonomisk planering – en framgångsfaktor för plutonchefer”. Med lite smart planering borde det vara möjligt att fixa till huset och även bädda för framtiden. Det är ju ganska stora slantar som är på väg. De kommer snabbt fram till att familjens nuvarande löner räcker till räntor, amorteringar och hushållsutgifter som mat, kläder, etc. Bra, då kan det mesta av de nya pengarna gå till förbättringar av olika slag. Kanske inte allt - det vore skönt att slutbetala bilen rakt upp och ned. Hur använda de ”friska” pengarna?

Efter lite räknande fram och tillbaka kommer Sofia och Peter fram till att de skulle ha råd att ta ett lån för att dränera grunden, lägga om taket och kanske också tilläggsisolera vinden. Räknar de även in Peters (eventuella) löneförhöjning om några år så skulle de nog också kunna renovera köket, byta bil om sådär sju-åtta år och bygga till ett rum (för Lina).

När Peter, van som han är att planera för worst case scenarier, påpekar ”älskling det är ju inte helt säkert att jag får gå högre kursen” säger Sofia lite skarpt ”ja, i så fall får du ge dig upp på taket och silikona skarvarna (plåttak) och så får vi hoppas att taket håller i tio år till, för diskmaskinen kan ge upp vilken dag som helst och Lina behöver ett eget rum om några år, det måste vi ha pengar till – förresten, är det inte viktigt att vi minskar husets energiförbrukning också?”. Peter svarar ”men älskling du inser väl …….”.

Det blir en lång, bitvis animerad, diskussion om olika alternativ: bygga en avbalkning i vardagsrummet som kan bli Linas rum, istället för att bygga till; måste man ha diskmaskin; hur länge håller en bil; vad tjänar man på att isolera vinden, mm. 

Förutom denna lilla dispyt, blir de lite ledsna när de inser att slantarna, även om båda skulle få sina löneökningar, inte kommer att räcka till framtidsinvesteringar som att installera treglasfönster, skaffa bergvärme och lägga undan pengar för språkresor till barnen. Ytterligare en liten gnagande tanke uppstår när Lina påpekar ”tänk om mamma och pappa inte har råd att behålla Solskär, var ska vi då åka på semester, vi kommer ju inte ha råd att skaffa ett eget sommarställe”.

Var finns då likheterna mellan Försvarsmaktens och familjen Svenssons problem? Här de tre kanske tydligaste:

-          Blir prioriteringarna desamma om man kan räkna med ett fyrtioprocentigt påslag (försvarspropositionen) som i det fall där man kan räkna med ett sextioprocentigt påslag (kostnaden för att genomföra Försvarsberedningens förslag)? Eller byter vissa åtgärder plats, alternativt ges de en annan ambitionsnivå? För Sofia och Peter: lägga om taket och sänka ambitionen för Linas rum, eller laga taket provisoriskt och bygga till ett rum? I Försvarsmaktens fall, bara som ett exempel: sätta upp flera skyttebataljoner, eller ge redan existerande förband, ett adekvat luftvärnsskydd? Svaren är på inget sätt självklara.

 

-          På samma sätt som för familjen Svensson går Försvarsmaktens ökade anslag i huvudsak åt till att sätta organisationen (huset) i skick, plus att genomföra vissa helt nödvändiga förbättringar. I Försvarsmaktens fall t ex: fylla upp existerande förband personellt, skapa en fungerande logistikorganisation och renovera vissa redan befintliga system så att de kan användas ytterligare 10-15 år. Den utökning av organisationen som görs blir därför i huvudsak ”more of the same”. Helt nödvändiga åtgärder då organisationen idag är obalanserad och alldeles för liten, men som gör att utrymmet för framtidsinriktade åtgärder blir ytterst begränsat. Detta även om Försvarsberedningens förslag skulle genomföras fullt ut. För att knyta an till en aktuell konflikt, Nagorno Karabach. Vilka medel är avdelade för: beväpnade drönare, obemannade spaningsfarkoster med stor uthållighet, ”undervattensdrönare” och långräckviddiga indirekta eldsystem? Listan skulle kunna göras lång - vi håller på att hamna i ett teknikunderläge.

 

-          Familjen Svenssons sommarstugeproblem skulle kunna illustrera frågan; hur mycket mer måste vi själva satsa om sannolikheten för stöd från andra går ned? Det vill säga, vad innebär det att stå utanför Nato, speciellt om organisationen dessutom försvagas?

Sannolikt har Sofias svärfar också en poäng. Renoveringar brukar ofta bjuda på överraskningar som kostar pengar.

Sammantaget. Ett försvarsanslag på 1,5 % (försvarspropositionen) eller 1,6 % (genomföra Förvarberedningens förslag) av BNP räcker inte så långt som många gärna vill tro. Risken är också stor för att idag oförutsebara kostnader tvingar fram ambitionssänkningar.

                                                                 *****

Djupt gripande om svenskarna i Koreakriget


Svenskar i uniform finns på Koreahalvön ända sedan 1950, idag enbart inom ramarna för Neutral Nations Supervisory Commission tillsammans med Schweiz. Dess emblem syns ovan. Men hur började allt för svensk del? Svaret finns i en av de bästa dokumentärfilmer jag sett.

"Svenskarna i Koreakriget" är ur varje tänkbar aspekt en gedigen filmproduktion och lyckas även överraska mig som har skrivit en del om Koreakriget. Till att börja med har manusförfattaren/regissören Mikael Hedlund lyckats väl med att sammanfatta själva kriget och även när filmen övergår till att skildra de drygt tusen svenskarna i amerikansk uniform som arbetade på det svenska fältsjukhuset i Busan så dyker krigets gång upp, i form av både koreaners och amerikaners starka vittnesmål. 

Filmmakarna och intervjuade historiker som Per Iko visar hur det av ett tältläger blev en mindre svensk stad i Sydkorea, som inte bara kom att vårda alla stridande parters sårade utan även nödlidande civila sydkoreaner, varför fältsjukhuset blev kvar flera år efter att striderna upphört och lever kvar som en viktig beståndsdel i relationerna mellan Sverige och Sydkorea.

Filmsekvenserna från 1950-talet har ofta en ovanligt god skärpa och/eller färgåtergivning. En del sekvensers färgkvalitet är helt makalös. De nutida intervjuerna blir aldrig tröttsamma, som en del veteraninslag kan bli. Jag har arbetat för flera dokumentärfilmsproduktioner och vill klart och tydligt säga att "Svenskarna i Koreakriget" är bland det absolut bästa som jag har sett. Filmen borde bli prisbelönt.

Som Lennart Westberg och undertecknad tagit upp i vår bok Svenskar i krig efter 1945 blev Koreakriget en angelägenhet inte bara för dem som ville stödja med vårdinsatser. Kanske så många som tusen svenskar anmälde sig till en stridande frivilligstyrka som av logistiska skäl inte förverkligades. Men organisatören, Bertil Harding, anslöt sig till US Army och fick utföra flera olika uppgifter i strid. Harding var under andra världskriget djupt engagerad för norska motståndsrörelsen. En svenskutbildad etiopisk bataljon kom också fram till Korea, med bland annat Orvar Nilsson som instruktör, känd från flera frivilliginsatser för Finland. Kanske kan Harding, Nilsson och andra svenskar i Korea som inte ingick i fältsjukhuset skildras i en framtida dokumentär?

10-årsjubileum!


Idag är det stort jubileum här på bloggen då det på dagen är exakt 10 år sedan denna blogg skapades och det första inlägget skrevs! 

Även om aktiviteten här har nedgått kraftfullt sedan dess, av både rutiga och randiga skäl, kan det vara kul att faktiskt uppmärksamma denna årsdag. Bloggen har under dessa 10 år besökts av närmare 5 miljoner besökare. Inläggsfrekvensen har också varierat under åren och här är lite statistik.

2010: 56

2011: 83

2012: 114

2013: 200 (All time high)

2014: 144

2015: 60

2016: 31

2017: 11

2018: 9

2019: 16

2020: 5

Man kan således konstatera att det största engagemanget och den största opinionsbildningen således har skett inför försvarsbeslutet 2015 under alliansregeringens senare del, d.v.s då skillnaden (eller gapet) i uppfattningen om de faktiska försvarsbehoven och regeringens uppfattning var som allra störst. 


Höst i Ryssland

Den tredje oktober firade Tyskland att det gått 30 år sedan DDR gick upp i Förbundsrepubliken. En som borde minnas händelseförloppet väl, är Rysslands president Vladimir Putin. Som många känner till arbetade Putin i det sovjetiska KGB, var stationerad i Dresden åren 1985-90 och befann sig i DDR hösten då muren föll. Låt oss se [...]

Att läsa förbereder oss för kriget

År 1989 startade general Al Gray, dåvarande marinkårchef i USA, en tradition som fortfarande lever och utvecklas, nämligen Commandant’s Reading List. Det var en lista över böcker som skulle ge officerare i Marinkåren en intellektuell utmaning och en bredare syn på sin profession. Läsandet är, enligt Marinkårens ledning idag, ett viktigt sätt att förbereda soldater [...]

Säkerhetspolitisk växelverkan

Reflektion

I den svenska Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse för 2019 framkommer det att Ryssland bl.a. har som mål med sin underrättelseverksamhet riktad mot Sverige att säkerställa att vi fortsatt är en militärt alliansfria nation,1 d.v.s. hålla Sverige utanför NATO. I den svenska regeringens försvarsproposition för åren 2021-25 går det även att läsa i den säkerhetspolitiska analysen, att Ryssland vid upprepade tillfällen genom höga ryska företrädare varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga fram svarsåtgärder utav Ryssland. Det går även att läsa att ryska företrädare kritiserat Sveriges samarbete med NATO och även där hävdat att detta framtvingar svarsåtgärder utav Ryssland.2 Vad exakt dessa ryska svars-/motåtgärder de facto innebär, framgår ej.

Utifrån det perspektivet blir en intervju med Generallöjtnant Jörg Vollmer, tillika chef för NATO Joint Forces Command Brunssum, utav Dagens Nyheters journalist Mikael Holmström synnerligen intressant. I dennes intervju framkommer det på frågan om det är möjligt att försvara Sverige tillsammans med NATO, svarar Generallöjtnant Vollmer att han rätt säker på att stöd kommer ges till Sverige om det skulle begäras. Han framhåller även vikten av etablerade processer, procedurer m.m. mellan Sverige och NATO vilket skulle kunna möjliggöra att stödet kan genomföras snabbare, om ett sådant politiskt beslut tas.3 Det uttalandet blir även synnerligen intressant utifrån en skrivning i försvarspropositionen, att regeringen anser likt det försvarsberedningen föreslagit att den svenska nationella operationsplaneringen skall samordnas med bl.a. NATO.4

NATO Generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har dock 2018 och 2019 varit tydlig med att Sverige som partnerland till NATO ej har några former av försvarsgarantier. Det har enbart medlemsländerna i NATO.5 Vilket i sig inte motsätter det Generallöjtnant Vollmer framförde i Dagens Nyheters intervju, utan stöd kan eventuellt ges vid ett väpnat angrepp till Sverige. Dock framkommer det ej vilket form av stöd det kan röra sig om. Vilket i praktiken skulle kunna innebära allt från underrättelser till militära förband. Dock får det sistnämnda kunna ses som troligt trots allt, i och med att Sveriges geostrategiska position indirekt ger ett form av "gisslantagande" på NATO som organisation, för att de skall kunna lösa sina försvarsåtagande i Östersjöregionen men även annorstädes.6 Men även utifrån att vår nationella operationsplanering skall samordnas med bl.a. NATO.7

Att Sveriges geostrategiska position i säkerhetssammanhang är viktig, är i sig inget nytt. Detta framkom med all tydlighet under det kalla kriget, ffa. med de säkerhetsgarantier som dolt erhölls av USA där Sveriges geostrategiska läge utgjorde en avgörande faktor.8 Även viss form av operativ planering förefaller till del samordnats under det kalla kriget, såsom mineringar i Öresund,9 men även vart ubåtar skulle agera i händelse av en väpnad konflikt i Östersjön.10 Att Sovjetunionen även kände till detta dolda samarbete får ses som högst sannolikt samt att de betraktade Sveriges s.k. neutralitetspolitik med misstro.11 Härvid får det även ses som troligt, att Ryssland i dagsläget ser med en tydlig misstro mot det svenska ställningstagandet att vi är ett militärt alliansfritt land,12 utifrån vårt nutida engagemang med NATO. Där kanske samordning av nationell operationsplanering tillsammans med NATO,13 kan antas utgöra en väldigt tungt vägande faktor men även det Generallöjtnant Vollmer framförde i Dagens Nyheters intervju.14

Således, på pappret får Sverige anses vara ett militärt alliansfritt land. I praktiken förefaller dock Sverige vidta omfattande förberedelser tillsammans med NATO. Vilket ur ett ryskt perspektiv säkerligen skulle kunna te sig som att vi mer eller mindre är ett medlemsland, ffa. då NATO som organisation troligtvis är beroende av svenskt territorium för att kunna lösa sina försvarsåtaganden i Östersjöregionen men även på Nordkalotten. Utifrån det Säkerhetspolisen beskrev som en av den ryska underrättelseverksamhetens målsättningar i Sverige d.v.s. hålla Sverige utanför NATO,15 blir det intressant att se hur samordnad operationsplanering kommer tolkas utav Ryssland.

Avslutningsvis, all form av säkerhetspolitik sker i någon form av växelverkan d.v.s. någon genomför en handling som i sin tur föder en handling hos en annan osv. Därmed torde den nu lagda försvarspropositionen, vad avser samarbetet med NATO, med olika medel och metoder försöka påverkas av Ryssland intill dess riksdagen tar beslut på motsvarande sätt som skede kring det s.k. värdlandsavtalet.16 Hur Ryssland kommer agera i händelse av att propositionen med de delar som avser samarbetet med NATO går igenom som helhet, går det enbart att sia om. Dock torde det inträffa någon form av reaktion.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Dagens Nyheter 123 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.


Slutnoter

1 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 2528.

2 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 34.

3 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)

4 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 71.

5 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. ”Ingen garanti att Nato skulle hjälpa Sverige”. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ingen-garanti-att-nato-skulle-hjalpa-sverige/ (Hämtad 2020-10-25)

Svenska Dagbladet. Nummelin, Wiktor. Nato-basen: Sverige är välkommet. 2019. https://www.svd.se/nato-basen-sverige-ar-valkommet (Hämtad 2020-10-25)

6 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33, 39-41, 58-61, 117.

7 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 71.

8 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011. s. 314-321.

9 Ibid. s. 499.

10 Ibid. s. 525, 528.

11 Ibid. s. 30.

12 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 27.

13 Ibid. s. 71.

14 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)

15 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 2528.

16 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Säpo: Ryska agenter motarbetar på svensk mark. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sapo-ryska-agenter-motarbetar-pa-svensk-mark/ (Hämtad 2020-10-25)

Försvarets nya felsatsning

I dagarna har vi fått höra att som en del av den stora satsningen på Försvarsmakten kommer armén att få flera nya utbildningsplatser. Tre av dessa kommer att hamna i Sollefteå respektive Falun, som får var sitt regemente, samt Östersund som får en utbildningsdel. Sammanlagt skall dessa tre nya militära enheter utbilda cirka 500 soldater [...]

Nya regementen, nya uppgifter militärt och civilt!

I glädjen lokalt och regionalt över att ha fått tillbaka sina gamla förband glöms kanske lätt bort varför dessa förband behövs och varför de i huvudsak fått den lokalisering som nu förefaller vara överenskommen mellan en riksdagsmajoritet. Både i konstellationen Sollefteå med detachement i Östersund och med regementet i Falun är det tydligt uttalat att [...]

Något ytterligare om fortsatt motstånd

Reflektion

I Försvarsmaktens underlag inför regeringens försvarspolitiska proposition för perioden 2021–2025, går det att finna en intressant skrivning avseende fortsatt motstånd. Under operativa målsättningar i händelse av ett väpnat angrepp framkommer det att Försvarsmakten skall kunna, "genomföra organiserat fortsatt motstånd om en angripare etablerat sig på svenskt territorium och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå".1 Dock uppstår problematiken med att förstå vad det, de facto, innebär. Att det skall kunna genomföras om en motståndare befinner sig på svenskt territorium framgår tydligt i skrivningen. Försvarsmakten brukar i de flesta fallen definiera begrepp, så även i detta fall. Dock är det inte förrän 2019 begreppet fortsatt motstånd förefaller vara fastställt i dess nuvarande form.

Enligt Försvarsmaktens skrivelse Nomenklatur Operationer (NOMEN OP) är fortsatt motstånd en, "Sammanhållande benämning på koncept, metoder och verksamheter som möjliggör överlevnad, reorganisation, förbandsproduktion och uthållig strid när en motståndare lyckats etablera sig på svenskt territoriumDet som benämns fria kriget är en delmängd av det fortsatta motståndet".2 Vad avser det s.k. fria kriget definierar NOMEN OP det på följande sätt, "Strid som syftar till att störa och försvåra motståndarens verksamhet på djupet i områden där denne har etablerat operativ kontroll och som genomförs när ordinarie ledningsförhållanden och förbandsstruktur har upphört att fungera samt när tidigare uppgifter inte kan lösas. Striden genomförs i mindre enheter, eventuellt tillfälligt organiserade".3

I Försvarsmaktens svar, samt i definitionen på fortsatt motstånd används ordet etablerat, i begreppet fria kriget används det ordet även i samband med operativ kontroll. Varvid det kan antas att en motståndares etablering på svenskt territorium skulle kunna tolkas som att det är när en motståndare har markoperativ kontroll eventuellt det s.k. fortsatta motståndet skall påbörjas och/eller genomföras. Operativ Doktrin från 2014 beskrivs markoperativ kontroll på följande sätt, "markoperativ kontroll är uppnådd när arméförbanden – efter att ha tagit och besatt ett område – har tillräcklig handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda".4 Därutöver skrivs det att, "generellt kräver markoperativ kontroll närvaro av förband över tiden"5 samt, "markoperativ kontroll är en förutsättning för att marinförband och flygvapenförband ska kunna operera från sina basområden".6

Arméreglemente Taktik från 2013, beskrivning av markoperativ kontroll är något mer utförlig. Den beskriver det på följande sätt, "Markoperativ kontroll är uppnådd när våra förband – efter att ha tagit och besatt ett område – har handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda. Denna handlingsfrihet kan exempelvis utgöras av att chefen har reserver avdelade och att den egna rörligheten och uthålligheten är möjliggjord. Motståndarens förband skall i huvudsak vara slagna och våra förband skall fokusera på att till exempel försvara tagen terräng mot ett motanfall".7 Det skrivs även att, "Markoperativ kontroll i ett område kräver militär närvaro över tiden och är beroende av understöd från luften och ibland även från havet. Markoperativ kontroll och den handlingsfrihet denna medger är en förutsättning för att våra förband skall kunna verka i området under erforderlig tid och med bibehållen förmåga".8

I samma avsnitt som markoperativ kontroll, berörs även begreppet markherravälde. Det beskrivs på följande sätt, "Markherravälde innebär att man skaffar sig frihet avseende nyttjande av marken och samtidigt förnekar en motståndares nyttjande av detsamma. Totalt markherravälde är det tillstånd som råder i fredstid. Det innebär att man äger oinskränkt möjlighet att genomföra militär och civil verksamhet på marken och samtidigt förnekar en motståndare all möjlighet att genomföra operationer på marken. Markherravälde kan teoretiskt sett även uppnås i en krigssituation efter en total bekämpning av en motståndares stridskrafter".9

Begreppet ockupation måste även belysas, då det får ses som ofrånkomligt att komma in på det utifrån skrivningen "om en angripare etablerat sig på svenskt territorium". Enligt den statliga utredningen Folkrätt i väpnad konflikt från 2010, uppstår en ockupation när, "territoriet befinner sig under den fientliga arméns herravälde (HK IV, art. 42) och då övergår den lagliga maktens befogenheter till motståndaren. Ockupationsmakten övertar samtidigt ansvaret för den civilbefolkning som stannar kvar i området".10 I den tidigare nämnda utredningen skrivs även att, "ockupation är ett temporärt tillstånd som inte får medföra någon förändring varken för det ockuperade territoriets statstillhörighet eller civilbefolkningens statsrättsliga ställning",11 samt "ett permanent övertagande av territorium från motparten kallas annexion".12 Citaten ur den statliga utredningen får ses som en grov förenkling för att beskriva den s.k. ockupationsrätten i syfte att hålla ned inläggets längd. För den vetgirige rekommenderas den tidigare nämnda utredningen som fördjupning.

I doktrin för gemensamma operationer, DGO, från 2020 berörs även begreppet fortsatt motstånd, om än mycket kortfattat. I den skrivs, "i situationer där Försvarsmakten förlorat förmågan till gemensamma operationer och ett avgörande stöd från tredje part uteblir eller avsevärt dröjer, genomförs ett organiserat fortsatt motstånd för att över tiden bidra till politisk handlingsfrihet. Här ingår verksamhet som det fria kriget".13 Det som skiljer den skrivningen från övriga är att den berör gemensamma operationer samt s.k. tredje part. Definitionen på gemensamma operationer är, "en operation där flera stridskrafter samordnas".14 Vad avser tredje part definieras det ej i Doktrin för gemensamma operationer från 2020, utan det får antas vara en yttre statsmakt eller organisation som ingriper till stöd för Sverige i händelse av en väpnad konflikt.

När påbörjas då det fortsatta motståndet? Utifrån skrivningen i Försvarsmaktens svar till regeringen avseende den kommande försvarspolitiska propositionen samt NOMEN OP, får det ses som troligt att s.k. fortsatt motstånd påbörjas strax innan eller när en motståndare har uppnått s.k. markoperativ kontroll inom ett geografiskt område, då det enligt undertecknad får ses som ett minimum för att en motståndare skall vara etablerad på svenskt territorium. Därtill får det antas att våra egna förband ej bedömas kunna genomföra ett motanfall för att slå motståndaren inom det område denne har uppnått markoperativ kontroll. Detta maa. det även står "och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå", vilket även torde innefatta att en s.k. tredje part heller ej kan stödja oss.

Vad avser en motståndares markoperativa kontroll på svenskt territorium, det vill säga ockupation, krävs dock en fördjupning i vad som kan tänkas utgöra ett troligt angreppsscenario gentemot Sverige. Ett sådant övergripande scenario finns beskrivet i DGO från 2020. Vad avser markstriden enligt DGO kommer, "stridsfältet vara förhållandevis glest. Vid ett angrepp kan viktiga områden i Sverige besättas, som en del av en större operation".15 Således kan slutsatsen dras att, markstriden ej kommer genomföras över hela Sveriges yta, utan troligtvis vid ett eller flera geografiska områden i Sverige. Detta korrelerar med vad Försvarsberedningen skriver i sin rapport Värnkraft. Dock skriver de även att den eller de delar av svenskt territorium som omfattas av strider kommer drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser lokalt och regionalt. Vad som även framförs i Värnkraft är att det kan vara problematiskt att avgöra vilken eller vilka delar av Sverige som kan vara intressant för en motståndare. Detta kan säkerligen även bero på i vilken kontext det väpnade angreppet genomförs.16 Försvarsberedningen konstaterar även att Sverige har ett antal strategiskt viktiga geografiska områden, dessa är Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige inklusive Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand, samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.17 Huruvida dessa områden kan antas utgöra troliga områden vid ett väpnat angrepp mot Sverige och om markstrid kan tänkas ske vid dem som slutligen övergår till en markoperativ kontroll för en motståndare, framgår ej av försvarsberedningens rapport. Således ett viktigt utgångsvärde blir även att enbart delar av Sverige kan tänkas bli involverade vid ett väpnat angrepp, samt det är svårt att avgöra vilka delar eller om det enbart är en del som blir involverad.

Men vad kan då s.k. fortsatt motstånd innebära i praktiken? Definitionen av fortsatt motstånd kan ge några indikationer kring vad begreppet de facto innebär i praktiken. En delmängd i fortsatt motstånd förefaller vara s.k. reorganisation. Enligt Arméhandbok begrepp innebär reorganisation, "Åtgärder, främst beträffande logistik och personaltjänst (ofta ersättning), som genomförs i syfte att återställa stridsvärdet hos ett förband som lidit stora förluster avseende personal och materiel. Detta sker med tillförda resurser".18 Detta skulle kunna ses ur två aspekter, det ena är att reorganisation genomförs av förband på eget behärskat område, strategisk och operativa nivå, för att kunna fortsätta motståndet. Den andra aspekten, taktisk nivå, är att förband som befinner sig inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll inom reorganiserar antingen själva eller med stöd av ett annat förband, t.ex. jägarförband som tanken var med de svenska fria jägarförbanden under det andra världskriget med dess i förväg organiserade stödpunkter.19

Nästa del som berörs i definitionen är förbandsproduktion, likt reorganisation kan användandet av begreppet vara tvådelat. Förbandsproduktionen på en strategisk nivå kan innebära att trots Sverige befinner sig i krig, skall förband utbildats på eget behärskat område för att sedermera kunna användas i den väpnade striden. Det skulle även kunna innebära, på taktisk nivå, att t.ex. reorganiserade förband inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll över, erhåller utbildning av t.ex. jägarförband för att kunna genomföra fortsatt strid inom det området.20 Detta maa. att stridsteknik och taktik skiljer sig markant för att kunna agera inom ett område där en motståndare har markoperativ kontroll. Därutöver skulle eventuellt förbandsproduktion även kunna genomföras utav s.k. krigsfrivilliga inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll och skulle då kunna innebära utbildning av s.k. partisanförband vilket t.ex. skulle kunna ledas av befäl ur ett jägarförband, vilket till del skulle motsvara den verksamhet som inom amerikansk nomenklatur benämns Unconventional warfare.21

Nästa begrepp i definitionen utgöras av överlevnad, likt de två tidigare är detta eventuellt också tvådelat. Överlevnad på strategisk nivå, skulle kunna innebära att försörjningslinjer till Sverige hålls öppna, i syfte att kunna fortsätta motståndet mot det väpnade angreppet. Vilket t.ex. förslaget i den nu lagda försvarspropositionen kring upprättandet av I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå med tillhörande utbildningsdetachement i Östersund tydligt indikerar.22 Men det kan eventuellt även innebära att t.ex. riksledningen kan föras ut ur landet för att säkerställa att en legitim svensk ledning fortsatt finns,23 m.m. Överlevnad på en taktisk nivå hos ett förband som agerar inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll inom ramen för fortsatt motstånd, har en annan aspekt. För att ett sådant förband skall kunna agera under längre tid kommer det krävas att stödpunkter finns med mat, ammunition, fältarbets- och sjukvårdsmateriel, vapensystem m.m. Därutöver krävs det att dessa stödpunkter kan försörjas mellan det område som motståndaren behärskar och vi behärskar med olika metoder. På en stridsteknisk nivå krävs även en hög förmåga i överlevnadskunskaper,24 dock torde det ej vara det sistnämnda som åsyftas i definitionen. En annan aspekt av överlevnad handlar även om att visa att motståndet ej har upphört utan att svenska förband fortsatt finns inom det ockuperade området,25 varvid den taktiska och strategiska nivån verkar i symbios.

Utgår vi således från att begreppet "fortsatt motstånd" omfattar åtgärder som vidtas i händelse av en s.k. ockupation av svenskt territorium krävs det olika former av åtgärder på, dels strategisk nivå, dels taktisk nivå för att möjliggöra detta, som ytterst skall samordnas av den operativa nivån. Åtgärderna kan även upplevas som väsensskilda men de syftar ytterst till att det väpnade motståndet mot angriparen ej skall upphöra förrän denne har lämnat svenskt territorium. Antingen via vår egen kraftansträngningen eller tillsammans med en s.k. tredje part. Att även öppet signalera att så är fallet, får anses utgöra en väldigt viktig och tydlig strategisk signalering.26 Då det innebär för en angripare att denne kommer vara tvungen att avdela betydligt större resurser än vad som ev. initialt varit tänkt. Med anledning av att det kommer innebära att svenskt motstånd kommer fortsätta även på ockuperat område. Varvid själva åtgärden med s.k, fortsatt motstånd indirekt även skapar en s.k. tröskeleffekt genom dess strategiska signalering.27

Vad innebär då detta allt i praktisk handling? Här vill jag påpeka och understryka att jag ej har någon som helst kännedom om vidtagna åtgärder inom detta område. Vad undertecknad dock kan konstatera är att området fortsatt motstånd är mångfacetterat. Detta inlägg, som titeln indikerar, berör de reguljära aspekterna av begreppet. Vad avser den strategiska nivån kommer jag ej beröra detta. Fortsättningen av inlägget kommer beröra åtgärder som krävs på den taktiska nivån och till del den operativa nivån.

Utifrån de offentligt och officiella publicerade hotbildsscenarion i t.ex. Doktrin för gemensamma operationer, men även i försvarsberedningens utredning Värnkraft går det ej att fastställa vilket geografiskt område i Sverige som kan tänkas beröras av en väpnad konflikt. Därmed krävs det, sett till den taktiska men även operativa nivån, en förmåga att kunna iståndsätta s.k. fortsatt motstånd i det geografiska område som en motståndare eventuellt uppnår markoperativ kontroll inom i händelse av en väpnad konflikt. Ytterst krävs det således förband som kan placeras inom ett geografiskt område som berörs av den väpnande konflikten och därefter påbörja s.k. fortsatt motstånd.

Således kommer det krävas förband som kan förflyttas till det geografiska området där den väpnande konflikten genomförs, men även i ett senare skede kan påbörja s.k. fortsatt motstånd. Detta kommer även kräva att förbandet eller förbanden medför utrustning och övrig materiel för att kunna genomföra en långvarig strid.28 Men det kommer även krävas att samtliga förband i Sverige har t.ex. en grundläggande förmåga i det s.k. "Fria kriget".29 För att i händelse av att de hamnar inom ett område som en motståndare har markoperativ kontroll över kan ledas av ett eller flera särskilda förband inom fortsatt motstånd efter viss kompletterande utbildning.

Det naturliga valet för sådan verksamhet och uppgift ter sig vid en första anblick borda tillfalla Försvarsmaktens Specialförband,30 dock utgör det en strategisk resurs varvid dess användande torde krävas annorstädes än för att genomföra s.k. fortsatt motstånd inom svenskt territorium. Därutöver torde dess personella mängd även vara begränsad, för att kunna lösa en sådan allomfattande uppgift inom eget territorium varvid s.k. kraftsplittring kan uppstå i förhållande till andra uppgifter. Därmed bör det naturliga valet snarare vara att uppgiften tillfaller de reguljära förband som organisatorisk skall agera inom ett område som motståndaren behärskar. Det vill säga K 3 samt blivande K 4 bataljoner, då dessa troligtvis kommer befinna sig i det område som berörs av en väpnad konflikt maa. dess förmågor. Dock får det ses som troligt att denna uppgift ej är något som värnpliktig personal kommer hinna behärska under sin utbildningstid. Utan snarare rör det sig om att kontinuerligt tjänstgörande personal i olika kategorier vid dessa bataljoner, skall erhålla särskild utbildning och därmed förmågan att kunna organisera och lösa s.k. fortsatt motstånd på taktisk nivå.

Oaktat vilket förband som tilldelas en sådan uppgift finns det ett antal utmaningar att lösa. Historiskt identifierade redan de s.k. fria jägarförbanden att de behövde medföra materiel eller organisatoriskt utplacera materiel för att kunna påbörja vad som numera skulle benämnas s.k. fortsatt motstånd.31 Utifrån ett sådant perspektiv bör även det eller de förband som erhåller en uppgift om fortsatt motstånd tilldelas extra materiel för att kunna lösa uppgiften fortsatt motstånd. Denna materiel bör läggas upp i s.k. upplag som sedermera kan utgöra s.k. stödpunkter i det fortsatta motståndet. Finns det även mer troliga områden än andra som kommer beröras av en väpnad konflikt bör materiel redan i fredstid utplaceras där. Vilket t.ex. genomfördes under det andra världskriget.32 Härvid blir även de reguljära förbanden en viktig faktor att ta i beaktande kontra en dold organiserad motståndsrörelse, vid s.k. fortsatt motstånd. Då det förefaller varit problem att genomföra rekrytering över hela Sveriges yta redan under det s.k. kalla kriget,33 för denna. Varvid en förmåga som kan placeras, utifrån behov, inom ett geografiskt område torde vara mer flexibel.

Avslutningsvis, detta inlägg har berört de reguljära förbandens verksamhet inom s.k. fortsatt motstånd. För att detta skall kunna genomföras bör utbildning i det s.k. fria kriget återinföras som ett obligatoriskt moment för alla svenska värnpliktiga inom ramen för dess grundutbildning. De befälsuttagna värnpliktiga bör även erhålla en utökad utbildning inom ramen för det fria kriget. Alla anställda gruppchefer bör erhålla en ytterligare fördjupad utbildning i det s.k. fria kriget. Alla kadetter bör inom ramen för sin officersutbildning erhålla en utbildning i det s.k. fria kriget och då med viss inriktning mot s.k. fortsatt motstånd. All anställd personal vid de svenska jägarförbanden bör erhålla en särskild och fördjupad utbildning inom ramen för s.k. fortsatt motstånd. Vidtas dessa åtgärder kan begreppet s.k. fortsatt motstånd få en hög trovärdighet och därmed även skapa en s.k. tröskeleffekt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1234 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Riksdagen 1 (Svenska)

Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019.

Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019.

Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000.

Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013.

Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014.

Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.

Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019.

Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.

SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning.

Slutnoter

1 Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 26.

2 Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 4.

3 Ibid. s. 5.

4 Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014, s. 39.

5 Ibid.

6 Ibid.

7 Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 45.

8 Ibid.

9 Ibid. s. 44.

10 SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning. s. 111.

11 Ibid.

12 Ibid.

13 Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 26.

14 Ibid. s. 96.

15 Ibid. s. 18.

16 Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 113-115.

17 Ibid. s. 119.

18 Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 22.

19 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

20 Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-43.

21 Ibid.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019, s. 1-1.

22 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 116-117.

23 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 383.

24 Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-44.

25 Ibid. s. 42.

26 Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019, s. 78, 171.

27 Ibid.

28 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

29 Försvarsmakten. Om kriget kom, avsnitt 8, "Fria kriget". 2017. https://www.youtube.com/watch?v=xQkppE6OvEA (Hämtad 2020-10-18)

30 Försvarsmakten. Specialförband. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/specialforband/ (Hämtad 2020-10-18)

Försvarsmakten. Särskilda operationsgruppen. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sarskilda-operationsgruppen/ (Hämtad 2020-10-18)

31 Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

32 Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 57-60.

33 Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. https://www.dn.se/arkiv/sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationella-motstandet-ledas-fran/ (Hämtad 2020-10-18)

Världen håller andan – bakom munskyddet

Världen håller andan - bakom munskyddet inför det amerikanska presidentvalet När detta skrivs verkar det – baserat bl a på energiska jämförelser med siffror och utvecklingar i motsvarande skede 2016 – som om det skall mycket till för att Donald Trump ska kunna överraska en gång till och faktiskt vinna den 3 november. Coronans förödande verkningar [...]

Albert Speers nordliga flotta

Som en del läsare av denna blogg kanske minns har jag ett intresse för Albert Speers verksamhet i Norge. Trots det hade jag till nyligen ingen aning om att Speer längs den norska kusten hade egna fartyg. Än mindre visste jag att ett hundratal av fartygen inom ”Transportflotte Speer” var från Finland.

 

Professor Lars Westerlund, som lett flera statliga utredningar i Finland, lade tidigare i år fram en hel bok om Albert Speers nordliga flotta med titeln Kustfart som kollaboration: finländska fartyg i Transportflotte Speer 1942-45. Boken är banbrytande och bygger på professor Westerlunds grävande i riksarkiven i Oslo och Helsingfors. Jag vill direkt påpeka att boken inte enbart är av intresse för Finlands historiker specialiserade på sjöfart, utan Westerlunds bok bör intressera många fler, inte minst skandinaver med intresse för Nazityskland och nordisk historia. Det bör också genast påpekas att det fanns svenska och danska fartyg inom Transportflotte Speer, mer om dem längre fram.


Grundorsakerna till att det behövdes många utländska fartyg i tysk tjänst längs den norska kusten var två:

1. Det omfattande tyska kustförsvaret i det då mycket vägfattiga Norge krävde många underhållstransporter sjövägen.

2. Byggnation av Hitlers polarjärnväg krävde omfattande material- och manskapstransporter till baser tillhörande den paramilitära Organisation Todt (OT). 

 

De tyska sjötransportbehoven i Norge översteg alltså den tyska kapaciteten och finska fartyg kom att bli en stor del av lösningen. Finland var från sommaren 1941 Tysklands ”vapenbroder” och, för att citera Westerlund, ”Tyskarna betalade bra och knusslade till en början inte. Fraktsatserna var mycket inkomstbringande, besättningarnas hyror två- och tredubbla […]”. Många småredare i Norge, Finland och i viss mån Sverige och Danmark attraherades därför av Transportflotte Speer. 

 

Verklighetens uppdrag längs norska kusten var dock ingen dans på rosor. De norska väderförhållandena, mindre lämpade fartyg och den rätt glädjelösa tillvaron i det tyskockuperade Norge var ingen angenäm blandning. När Lapplandskriget bröt ut hösten 1944 blev det ännu värre. Ett fyrtiotal fartyg från Finland befann sig då ännu i tysk tjänst i norska vatten och tyskarna tog då helt sonika fartygen i beslag, varvid ett hundratal av besättningarna under stora umbäranden flydde till Sverige. Andra sjömän från Finland hann gripas av tyskarna och sattes i koncentrationsläger. 

 

Vad gäller kopplingar till Sverige finns det en rätt oväntad sådan redan i Transportflotte Speers förhistoria. Formellt blev organisationen till först 1940 men inofficiellt tre år tidigare för att kunna transportera stora mängder granit längs tyska floder till främst Berlin. Vad var det Albert Speer gjorde i Berlin som krävde en massa granit? Jo, Berlin skulle ju omformas till Germania, för vilket inte minst svensk granit köptes. Spår av denna verksamhet finns än idag i Oskarshamn och skildras i min bok 200 svenska sevärdheter från andra världskriget. Westerlunds nya bok innehåller flera uppgifter som kompletterar vad jag skrev om Germania, helt särskilt fäster jag mig vid att Transportflotte Speer kunde dra nytta av den inställda tyska invasionen av Storbritannien. Omfattningen av invasionsplanerna framgår av att 213,000 flytvästar anskaffades. Eftersom invasionen inte blev av kunde Transportflotte Speer ta över hundratals landstigningsfarkoster och pråmar. En del av dessa farkoster överfördes till organisationens norska sektion.

 

Professor Westerlund redovisar också förhållandet mellan Transportflotte Speer, Organisation Todt (OT) och Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps (NSKK). Av dessa tre var Transportflotte Speer (TS) den minst framträdande och Westerlund tydliggör relationerna med att förklara hur TS aldrig bemödade sig om att skapa en gedigen ”corporate identity” och man hade därför ingen egen propagandaavdelning. TS skildrades främst genom artiklar i OT-organet Der Frontarbeiter. På köpet berättar Westerlund om hur en del av Speers lastbilsorganisation, NSKK-Gruppe Todt, i juni 1944 fick ett nytt namn, Transportkommando/korps Speer. Med andra ord hade Albert Speers stjärna då stigit så högt på den nazistiska himlen att den döde Fritz Todts namn kunde ersättas med Speers.

 

Fem mindre svenska fartyg, liksom fem danska, tillhörde under någon tid Transportflotte Speer. Deras betydelse var enligt Westelund liten men han nämner särskilt dykarfartyget Thule från företaget Ostsvenska Sjöbergnings (sic). Varför så få svenska fartyg? Svaret är enkelt, flera svenska fartyg var redan engagerade för den tyska flottan i Östersjön. Svenska fartyg i Östersjön fraktade även flygbränsle för Luftwaffe. 

 

Högst mänskliga episoder finns också i Westerlunds bok, som citat av finländare om hur de tog livsmedel från tyskarna och delade ut till norrmän med motiveringen: ”Vi själva mådde ju som prinsar, vi hade mycket mat som vi stal av tyskarna.”

 

Kort sagt har Lars Westerlund belyst en för de allra flesta okänd aspekt av den norska ockupationshistorien, hur fartyg och besättningar från Finland, Sverige och Danmark blev en del av den.

Försvarschef med erfarenhet och åsikter

Den 12 maj utnämndes generalmajor Eirik Kristoffersen av Kongen i statsråd till general och ny norsk forsvarschef. Han är ung, 51 år.  Bakom sig har han chefsposten i Forsvarets spesialkommando (FSK) 2010–2014. 2015 utnämndes han till stabschef för Försvarets specialstyrkor och 2016–2017 var han chef för planläggning och övning vid Forsvarets operative hovedkvarter. Vägen fram [...]

Underrättelsekriget – En fortsättning

Reflektion

Den 06OKT2020 bekräftade Organisationen för förbud mot kemiska vapen att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj blev förgiftad med det av Sovjetunionen framtagna kemiska stridsmedlet Novitjok.1 Sedan tidigare har Frankrike, Sverige och Tyskland även kommit till samma slutsats.2 Varvid det får ses som möjligt att ytterligare ekonomiska sanktioner kan komma att instiftas mot Ryssland under oktober-november månad 2020, maa. användandet av ett kemiskt stridsmedel.3 Dock aktualiserar det senaste fallet utav användandet av Novitjok, en rad intressanta frågeställningar vilket sträcker sig bortom ekonomiska sanktioner, utan dessa faller snarare inom ramen för det s.k. underrättelsekriget. Detta inlägg syftar till att beröra de faktorerna.

Det första, officiellt, bekräftade fallet med användandet Novitjok kom att röra den till Storbritannien utväxlade ryske militära underrättelseofficeren Sergej Skripal.4 Därefter har det framkommit uppgifter att en rysk affärsman, Ivan Kivelidi,5 troligtvis blev förgiftad av nervgiftet redan 1995 i Moskva. Nervgiftet förefaller blivit tillgängligt för användning i det nämnda fallet via en tidigare anställd vid ett forskningsinstitut i Ryssland.6 Vad avser det förstnämnda fallet får det ses som sannolikt att rysk militär underrättelsetjänst var involverad.7 Vad avser det andra fallet, förefaller det varit en affärsrival som låg bakom agerandet, om än att ryska underrättelseofficerare kan ha varit de som genomförda själva operationen utanför den ryska statens kontroll.8 Varvid agerandet mot Navalnyj blir svårare att anta vem som legat bakom det. Dock får det ses som troligt att kontrollen kring det tidigare sovjetiska nervgiftet Novitjok blivit markant hårdare,9 än under den turbulenta perioden under 1990-talet i Ryssland.10 Varvid det får ses som troligt att någon statlig rysk säkerhets- eller underrättelseorganisation varit involverad.11

Vad som dock inte berörts i någon nämnvärd omfattning är att Ryssland redan under inledningen av 2000-talet förefaller påbörjat utbildning av särskilda enheter bestående av underrättelseofficerare för att kunna lösa uppgifter med olika former av kemiska stridsmedel, detta enligt en underrättelserapport delgiven av Storbritannien men framtagen av någon eller några underrättelsemyndigheter i USA.12 Vilket sätter förgiftningsförsöken av, dels Sergej Skripal, dels Aleksej Navalnyj i ett annat perspektiv, om det finns enheter som organisatoriskt skall kunna nyttja t.ex. nervgifter såsom Novitjok inom de ryska säkerhets- underrättelsemyndigheterna. Det kan även sätta förgiftningen av den ryske regimkritikern och f.d. säkerhetsofficeren Aleksandr Litvinenko i ett annat perspektiv, om än om det användes ett radioaktivt ämne vid dennes förgiftning.13 Men ett flertal andra misstänkta förgiftningar under 2000-talet kan även få en annan innebörd,14 om den amerikanska underrättelserapporten stämmer.

Är då giftmord något nytt i underrättelsesammanhang? Nej det är det inte. Det kanske mest kända är mordet på den oppositionella författaren och journalisten Georgi Markov 1978 i London,15 med hjälp av giftet Ricin som enligt vissa uppgifter skall ha varit placerat i ett paraply som medgav att skjuta in en kapsel, i en människa, med giftet i. Enligt den tidigare sovjetiske underrättelseofficeren Oleg Kalugin skall den sovjetiska säkerhets- och underrättelseorganisation KGB varit involverad i mordet.16 Den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, försökte även använda gift för att likvidera den tidigare kubanska statschefen Fidel Castro.17 Kalugin avslöjar även att det sovjetiska KGB under 1970-talet mer eller mindre hade slutat med s.k. "våta jobb" d.v.s. likvidering av individer. Dock hade organisationen kvar en enhet med ett halvt dussin underrättelseofficerare, med uppgift att kunna spåra upp avhoppade KGB officerare och likvidera dessa.18 Vilket är intressant även i ett mer nutida perspektiv, då rysk säkerhets- eller underrättelsetjänst förefaller försökt lokalisera minst en, till USA, avhoppad rysk underrättelseofficer under 2010-talet. Därtill skall försöken att lokalisera avhoppade ryska säkerhets- och underrättelseofficerare intensifierats sedan 2014 från rysk sida.19 Varvid det får ses som troligt att det finns en nutida enhet i Ryssland med liknande uppgifter som Kalugin beskrev från 1970-talet.

Vad som dock förefaller vara något avvikande, trots underrättelsetjänsters tidigare agerande. Är att likvideringen av Litvinenko20 och försöket till likvidering av Skripal21 markant skall förändrat de s.k. "spelreglerna" mellan nationers underrättelsetjänster. Dock skall det påminnas att för underrättelsetjänster finns enbart intressen, därmed får det anses finnas ytterst  s.k. "spelregler". Vilket kanske var en orsak till att den svenska Säkerhetspolisens chef, Klas Friberg, uttalade sig om att främmande makts underrättelsetjänster mycket väl skulle kunna tänkas begå mord, d.v.s. likvidera, på svenskt territorium den 01JAN2019.22 Vilket nästan förefaller blivit en realitet i samband med mordförsöket på en tjetjensk oppositionell i Gävle under våren 2020.23 Där det skulle kunna dras paralleller till mordet på en tjetjensk oppositionell i Berlin 2019, vilket förefaller kunnat knytas till rysk säkerhets- och/eller underrättelsetjänst.24

Varför är då detta intressant? Det blir intressant utifrån att rysk säkerhets- och underrättelsetjänst förefaller vara markant mer offensiva numera än under det s.k. kalla kriget.25 Det blir även intressant om de s.k. "spelreglerna" har förändrats kring vilka ev. motåtgärder västliga underrättelsetjänster kan tänkas genomfört eller genomför. Där kanske den ryska hypotesen om västlig inblandning i folkliga resningar i de tidigare sovjet republikerna,26 kan det tänkas åtminstone ur ett ryskt säkerhets-/ och underrättelseperspektiv utgöra en trolig hypotes. Dock förefaller den gängse proceduren fortsatt vara hos västliga stater att förklara ryska underrättelseofficerare med s.k. officiell täckbefattning persona non grata, trots att den ryska inhämtningen kan genomföras med helt andra metoder numera.27

Vad kan då detta innebära ur ett svenskt perspektiv? Enligt den fortfarande gällande militärstrategiska doktrinen utgör Sverige tillsammans med Finland ett militärgeografiskt centrum mellan Väst och Öst.28 Vilket kanske främst har accentuerats genom att den svenska Säkerhetspolisen 2014, delgav att Rysslands inhämtning på svenskt territorium är krigsförberedande.29 Denna verksamhet har även visat sig innebära att Ryssland har införskaffat mark/fastigheter bredvid militärt viktiga områden, men även att kontakt tagits med politiska grupperingar i Sverige för att kunna utnyttja dessa i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.30 Vilket i praktiken kan innebära att det finns grupperingar i Sverige redo att genomföra verksamhet antingen vid ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, d.v.s. i ett skymningsläge innan en väpnad konflikt, eller gå en annan nations ärenden i fred eller kris. Men även att det finns s.k. stödpunkter upprättade för att understödja specialförband eller underrättelsetjänster vid lösande av operationer i händelse av kris eller en väpnad konflikt, men även under fred för att genomföra olika former av inhämtning eller andra operationer.

Avslutningsvis, det s.k. underrättelsekriget torde nu eller i en nära framtid innebära att olika former av lågintensiva konflikter kommer genomföras. Det innebär även en ökad möjlighet till s.k. ofrivillig eskalering. Där det kanske främst i media skrivits om risken för kollisioner mellan luftfarkoster. Dock utgör det s.k. underrättelsekriget en högst reell verklighet. En verklighet som förefaller vara markant mer farlig än agerandet mellan luftfarkoster över lufthavet i Östersjön. Där säkerhetsförband eller polismyndigheter kan tänkas ställas mot en högst utbildad motståndare.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 123 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 12 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Organisationen för förbud mot kemiska vapen 1 (Engelska)

Reuters 1234567 (Engelska)

Sveriges Television 1234 (Svenska)

The New York Times 12 (Engelska)

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009.

Slutnoter

1 Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons. OPCW Issues Report on Technical Assistance Requested by Germany. 2020. https://www.opcw.org/media-centre/news/2020/10/opcw-issues-report-technical-assistance-requested-germany (Hämtad 2020-10-11)

2 Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-11)

Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-11)

3 Reuters. Emmott, Robin. Irish, John. In hardening stance, France, Germany push for EU sanctions on Russians over Navalny. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny-eu-exclusive/in-hardening-stance-france-germany-push-for-eu-sanctions-on-russians-over-navalny-idUSKBN26S2J3 (Hämtad 2020-10-11)

4 Reuters. Chemical weapons agency agrees to ban Novichok nerve agents. 2019. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-novichok-idUSKCN1P818E (Hämtad 2020-10-11)

5 The New York Times. Stanley, Alessandra. Moscow Journal; To the Business Risks in Russia, Add Poisoning. 1995. https://www.nytimes.com/1995/08/09/world/moscow-journal-to-the-business-risks-in-russia-add-poisoning.html (Hämtad 2020-10-11)

6 Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)

7 Reuters. Third suspect in Skripal poisoning is Russian GRU agent: Bellingcat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-skripal-idUSKCN1Q32BZ (Hämtad 2020-10-11)

8 Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)

9 Ibid.

10 British Broadcasting Corporation. Yeltsin era: The highs and lows. 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/6585075.stm (Hämtad 2020-10-11)

Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)

11 Reuters. UK says Russian spies almost certainly behind Navalny poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny-idUSKBN2672TH (Hämtad 2020-10-11)

12 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 393.

13 Sveriges Television. Brittiska utredningen: Putin ”godkände troligen” giftmordet. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-avslojanden-om-spektakulara-lonnmordet-pa-aleksandr-litvinenko (Hämtad 2020-10-11)

14 Sveriges Television. Lista: Förgiftningar genom åren. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/lista-tidigare-forgiftningar (Hämtad 2020-10-11)

15 Ibid.

16 Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009, s. 203-211.

17 British Broadcasting Corporation. Fidel Castro: Dodging exploding seashells, poison pens and ex-lovers. 2016. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-38121583 (Hämtad 2020-10-11)

18 Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009, s. 205-206.

19 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 392-393.

20 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 161.

21 Ibid. s. 386.

22 Aftonbladet. Säpochefen: Statliga agenter redo begå mord. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kAmlq/sapochefen-statliga-agenter-redo-bega-mord (Hämtad 2020-10-11)

23 Aftonbladet. Främmande makt kan ligga bakom mordförsök. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MROdnM/frammande-makt-kan-ligga-bakom-mordforsok (Hämtad 2020-10-11)

24 Reuters. Russian goes on trial for suspected state-backed murder in Berlin. 2020. https://www.reuters.com/article/us-germany-trial/russian-goes-on-trial-for-suspected-state-backed-murder-in-berlin-idUSKBN26S193 (Hämtad 2020-10-11)

The New York Times. Eddy, Melissa. Berlin Trial Opens for Man Charged With Murder on Behalf of Russia. 2020. https://www.nytimes.com/2020/10/07/world/europe/berlin-murder-trial-russia.html (Hämtad 2020-10-11)

25 Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 179-180.

26 Ibid. s. 178-179, 339-340.

27 Ibid. s. 390-391.

28 Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.

29 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5830857 (Hämtad 2020-10-11)

30 Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-10-11)