Försvarsbloggare

Reflektion

Den 08NOV2020 publicerades en intervju som även sändes med Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter,¹ i samband med den brittiska hågkomst söndagen för militär och civil personal som deltagit i de båda världskrigen men även i senare konflikter.² I denna intervju framkommer en synnerligen intressant uppgift avseende Storbritanniens Försvarsstabschefs syn på det nu rådande säkerhetsläget i omvärlden. Enligt honom finns det en faktisk risk att nu pågående lokala konflikter kan eskalera. Varvid en större väpnad konflikt, som sprider sig, kan inträffa. Han framförde även att omvärlden idag är mycket osäker och orolig, där bl.a. konsekvenserna av den nu pågående pandemin kan agera som en katalysator för att skapa än mer instabilitet.³ Vilket om omständigheterna är olyckliga och olika faktorer bidrar till ett eskalerande händelseförlopp har tolkats som att ett nytt världskrig kan inträffa.⁴ Detta får anses vara ett väldigt tydligt offentligt ställningstagande av en Försvarsstabschef, utav en av tre kärnvapenmakter i Europa.⁵ Finns det då någon substans i detta?

Inledningsvis bör den säkerhetspolitiska synen i den nu lagda försvarspropositionen, publicerad 15OKT2020, belysas. Detta med syfte att notera hur Sverige ser på den nuvarande säkerhetspolitiska utvecklingen och vilket säkerhetsläge som råder. Enligt försvarspropositionen är den europeiska säkerhetsordningen utmanad, bl.a. genom Rysslands agerande i Georgien och Ukraina.⁶ Därtill skall Rysslands agerande även försämrat säkerhetsläget i Sveriges direkta närområde, genom olika former av agerande med militära maktmedel.⁷ Detta agerande har bemötts av EU och NATO länderna. Vilket inneburit en ökad militär aktivitet i vårt direkta närområde för att möta Ryssland,⁸ således ses Ryssland som det militära hotet mot Sverige.⁹ Varvid det får ses som sannolikt att det är Ryssland som åsyftas som den angripande parten mot Sverige, trots att det ej skrivs ut direkt, när det skrivs i försvarspropositionen att "ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas",¹⁰ d.v.s. krig mot Sverige. Enligt den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), råder det även en ökad risk för militär konfrontation i vårt närområde, där incidenter kan eskalera.¹¹

Den offentligt tydligaste kraftmätningen, som det skrivs mest om, kan utgöra den mellan Ryssland och de s.k. "västliga länderna".¹² Har då Ryssland förmågan att starta ett världskrig eller en s.k. global konflikt? Nej, Ryssland har i dagsläget enbart förmågan att genomföra en regionalkonflikt.¹³ Det vill säga, t.ex. förmågan att utkämpa en konflikt över hela Nord- och Västeuropas yta. Dock har de har inte förmågan att agera i något annat regionalt område parallellt. Denna förmåga får heller inte ses som trolig att uppnå inom ett tioårsperspektiv utifrån nuvarande ekonomisk utveckling i Ryssland. Dock kommer den nuvarande förmågan att konsolideras,¹⁴ och troligtvis utvecklas. Vad skulle då kunna utveckla en global konflikt?

I dagsläget finns det ett flertal geografiska områden där det pågår en tydlig intressekonflikt. Den ena är Östersjöregionen, den andra är Svarta havet region,¹⁵ den tredje är Medelhavet,¹⁶ den fjärde är Libyen,¹⁷ den femte är Mellanöstern,¹⁸ den sjätte är Taiwan,¹⁹ den sjunde är Sydkinesiska sjön,²⁰ och den åttonde är Koreahalvön.²¹ Dessa är de områden som media vanligtvis skriver om, utöver dessa finns det ett ytterligare antal i t.ex. Sydamerika och Afrika. I dessa områden sker kraftmätningar mellan ett antal större nationella aktörer. Dessa nationella aktörer är främst, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Således en incident i ett område kan spilla över till ett annat, likt "Skotten i Sarajevo" gjorde.²² Vad som dock skall kommas ihåg är att ur ett svenskt perspektiv utgör våra säkerhetsproblem främst av Östersjöregionen och Nordkalotten.23 De spänningar som finns där har inte minskat sedan t.ex. Zapad-2017, utan snarare har de ökat. Varvid Zapad-2021 under nästa år kan bli en än mer intressant övning,²⁴ än hur Defender-2020 förmedlades ur ett ryskt perspektiv. Där liknelsen gjordes med Able Archer-1983, när Europa var synnerligen nära en kärnvapenkonflikt.²⁵ Defender-2020 hade dock kunnat inneburit en kraftmätning, om den hade genomförts. Dock skalades den ned kraftigt maa. den pågående pandemin.

Avslutningsvis, det brittiske Försvarsstabschefens uttalande skall troligtvis ses ur perspektivet att en konflikt kan starta i en del av världen. Därefter sprider den sig till andra delar, varvid den ej längre är regional utan global eller semi global utifrån hur många parter som blir involverad i den. Vad som dock bör beaktas vilket även den brittiske Försvarsstabschefen berör, är att det finns väldigt mycket spänningar och har funnits under de senaste åren. Varvid en konflikt mycket lätt kan uppstå, framförallt genom s.k. oavsiktlig eskalering.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Industri 1 (Svenska)

Encyclopædia Britannica 1 (Engelska)

Izvestija 1, 2 (Ryska)

Library of Congress 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Japan Times 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

¹ Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

² Encyclopædia Britannica. Cunningham, John M. Remembrance Sunday. 2020. https://www.britannica.com/topic/Remembrance-Sunday (Hämtad 2020-11-08)

³ Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

⁴ Ibid.

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-11-08)

⁵ Dagens Industri. Här är världens kärnvapen. 2018. https://www.di.se/nyheter/har-ar-varldens-karnvapen/ (Hämtad 2020-11-08)

⁶ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 32-33.

⁷ Ibid. s. 33.

⁸ Ibid. s. 32-33.

⁹ Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

¹⁰ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

¹¹ Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

¹² Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

¹³ Oxenstierna, Susanne (red). Westerlund, Fredrik (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019. s. 3, 17, 63, 69-70.

¹⁴ Ibid. s. 134-136.

Stratfor. Tack, Sim. Facing Budget Cuts, Russia Will Seek to Protect Its Military Readiness. 2020. https://worldview.stratfor.com/article/facing-budget-cuts-russia-will-seek-protect-its-military-readiness (Hämtad 2020-11-08)

¹⁵ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

¹⁶ Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Analysis: Bad blood - why France-Turkey cartoon row could leave lasting impact. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-france-security-turkey-leaders-analys/analysis-bad-blood-why-france-turkey-cartoon-row-could-leave-lasting-impact-idUKKBN27J2JF (Hämtad 2020-11-08)

¹⁷ Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-11-08)

¹⁸ Reuters. Russia, China, Iran start joint naval drills in Indian Ocean. 2019. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-russia-china-idUSKBN1YV0IB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. intelligence agencies say Iran, Russia have tried to meddle in 2020 election. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-security-2020-idUSKBN2771PI (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran foreign minister, in ally Venezuela, says US no longer "controls world". 2020. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-iran-idUSKBN27L2JL (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. blacklists Chinese entities, individuals for dealing with Iran. 2020. https://www.reuters.com/article/iran-usa-china-int-idUSKBN2742SB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran announces locally made ballistic and cruise missiles amid U.S. tensions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-missiles-idUSKBN25G0NK (Hämtad 2020-11-08)

¹⁹ Reuters. U.S. warns China against Taiwan attack, stresses U.S. 'ambiguity'. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-taiwan-idUSKBN26T01W (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. China threatens retaliation over new U.S. arms sales to Taiwan. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-taiwan-arms-idUSKBN2770C6 (Hämtad 2020-11-08)

²⁰ The Financial Times. The risk of China-US military conflict is worryingly high. 2020. https://www.ft.com/content/0f423616-d9f2-4ca6-8d3b-a04d467ed6f8 (Hämtad 2020-11-08)

²¹ The Japan Times. U.S. and North Korea came much closer to war than previously thought, book claims. 2020. https://www.japantimes.co.jp/news/2020/09/21/asia-pacific/us-north-korea-war-bob-woodward-book/ (Hämtad 2020-11-08)

²² Library of Congress. Assassination of Archduke Franz Ferdinand: Topics in Chronicling America. 2020. https://guides.loc.gov/chronicling-america-assassination-franz-ferdinand (Hämtad 2020-11-08)

²³ Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

²⁴ The New York Times. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Минобороны Белоруссии анонсировало совместные с РФ учения «Запад-2021». 2020. https://iz.ru/1080266/2020-10-29/minoborony-belorussii-anonsirovalo-sovmestnye-s-rf-ucheniia-zapad-2021 (Hämtad 2020-11-08)

Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

²⁵ British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-11-08)

TASS. Russia to react to US-NATO exercise Defender 2020 in Europe — Lavrov. 2020. https://tass.com/politics/1116409 (Hämtad 2020-11-08)

Hurra! Försvarsmakten får rejäla ekonomiska påslag de närmaste fem åren, och blir det bara ytterligare lite mer pengar efter 2025 så kan i stort sett allt som Försvarsberedningen föreslagit genomföras. Då blir allt frid och fröjd. Nedan en lite annorlunda tolkning ur ett familjeperspektiv.

Sofia och Peter bor i ett äldre, mycket charmigt, men tämligen nedgånget, hus. Det tränger in fukt i grunden. Det har dykt upp några fuktfläckar i taket i ett av sovrummen. Köket är gammalt, bland annat diskmaskinen sjunger på sista versen. Huset är dåligt isolerat och uppvärmningen sker med gamla elradiatorer. Familjen har just köpt en ny bil som Sofia behöver för att komma till arbetet. De har två barn, Filip och Lina, sex respektive nio år gamla, som delar rum då huset bara har två sovrum. Semestrarna tillbringar familjen hos Sofias föräldrar vilka har ett stort sommarställe (Solskär), men som de eventuellt inte kommer ha råd att behålla när de går i pension om några år.

I dagarna har familjen fått glädjande nyheter. Företaget där Sofia arbetar med PR och kommunikation ska utvidga den delen av sin verksamhet. Hon kommer därför att bli befordrad, och kan förvänta sig en god löneutveckling. Omkring fyrtio procent de närmaste fem åren. När Sofia berättade det vid en familjemiddag utbrast flera kring bordet ”grattis, då kan ni ju renovera huset”. Sofias svärfar (gammal projektledare på ett byggföretag) muttrade dock för sig själv ”det är inte billigt att renovera hus”.

Glädjen blev inte mindre när Peter, som är officer, talade om att han dagarna innan hade fått en uppmaning av regementschefen att om något år vara beredd att eventuellt gå högre utbildning i Stockholm. Vilket även för honom skulle kunna leda till högre lön. I storleksordningen tjugo procent den dag han blir överstelöjtnant, om kanske fem år.

Glada i hågen beslutar Sofia och Peter att göra en tioårsbudget. Peter hade, tidigare på Karlberg, inte för inte, skrivit en uppsats ”Ekonomisk planering – en framgångsfaktor för plutonchefer”. Med lite smart planering borde det vara möjligt att fixa till huset och även bädda för framtiden. Det är ju ganska stora slantar som är på väg. De kommer snabbt fram till att familjens nuvarande löner räcker till räntor, amorteringar och hushållsutgifter som mat, kläder, etc. Bra, då kan det mesta av de nya pengarna gå till förbättringar av olika slag. Kanske inte allt - det vore skönt att slutbetala bilen rakt upp och ned. Hur använda de ”friska” pengarna?

Efter lite räknande fram och tillbaka kommer Sofia och Peter fram till att de skulle ha råd att ta ett lån för att dränera grunden, lägga om taket och kanske också tilläggsisolera vinden. Räknar de även in Peters (eventuella) löneförhöjning om några år så skulle de nog också kunna renovera köket, byta bil om sådär sju-åtta år och bygga till ett rum (för Lina).

När Peter, van som han är att planera för worst case scenarier, påpekar ”älskling det är ju inte helt säkert att jag får gå högre kursen” säger Sofia lite skarpt ”ja, i så fall får du ge dig upp på taket och silikona skarvarna (plåttak) och så får vi hoppas att taket håller i tio år till, för diskmaskinen kan ge upp vilken dag som helst och Lina behöver ett eget rum om några år, det måste vi ha pengar till – förresten, är det inte viktigt att vi minskar husets energiförbrukning också?”. Peter svarar ”men älskling du inser väl …….”.

Det blir en lång, bitvis animerad, diskussion om olika alternativ: bygga en avbalkning i vardagsrummet som kan bli Linas rum, istället för att bygga till; måste man ha diskmaskin; hur länge håller en bil; vad tjänar man på att isolera vinden, mm. 

Förutom denna lilla dispyt, blir de lite ledsna när de inser att slantarna, även om båda skulle få sina löneökningar, inte kommer att räcka till framtidsinvesteringar som att installera treglasfönster, skaffa bergvärme och lägga undan pengar för språkresor till barnen. Ytterligare en liten gnagande tanke uppstår när Lina påpekar ”tänk om mamma och pappa inte har råd att behålla Solskär, var ska vi då åka på semester, vi kommer ju inte ha råd att skaffa ett eget sommarställe”.

Var finns då likheterna mellan Försvarsmaktens och familjen Svenssons problem? Här de tre kanske tydligaste:

-          Blir prioriteringarna desamma om man kan räkna med ett fyrtioprocentigt påslag (försvarspropositionen) som i det fall där man kan räkna med ett sextioprocentigt påslag (kostnaden för att genomföra Försvarsberedningens förslag)? Eller byter vissa åtgärder plats, alternativt ges de en annan ambitionsnivå? För Sofia och Peter: lägga om taket och sänka ambitionen för Linas rum, eller laga taket provisoriskt och bygga till ett rum? I Försvarsmaktens fall, bara som ett exempel: sätta upp flera skyttebataljoner, eller ge redan existerande förband, ett adekvat luftvärnsskydd? Svaren är på inget sätt självklara.

-          På samma sätt som för familjen Svensson går Försvarsmaktens ökade anslag i huvudsak åt till att sätta organisationen (huset) i skick, plus att genomföra vissa helt nödvändiga förbättringar. I Försvarsmaktens fall t ex: fylla upp existerande förband personellt, skapa en fungerande logistikorganisation och renovera vissa redan befintliga system så att de kan användas ytterligare 10-15 år. Den utökning av organisationen som görs blir därför i huvudsak ”more of the same”. Helt nödvändiga åtgärder då organisationen idag är obalanserad och alldeles för liten, men som gör att utrymmet för framtidsinriktade åtgärder blir ytterst begränsat. Detta även om Försvarsberedningens förslag skulle genomföras fullt ut. För att knyta an till en aktuell konflikt, Nagorno Karabach. Vilka medel är avdelade för: beväpnade drönare, obemannade spaningsfarkoster med stor uthållighet, ”undervattensdrönare” och långräckviddiga indirekta eldsystem? Listan skulle kunna göras lång - vi håller på att hamna i ett teknikunderläge.

-          Familjen Svenssons sommarstugeproblem skulle kunna illustrera frågan; hur mycket mer måste vi själva satsa om sannolikheten för stöd från andra går ned? Det vill säga, vad innebär det att stå utanför Nato, speciellt om organisationen dessutom försvagas?

Sannolikt har Sofias svärfar också en poäng. Renoveringar brukar ofta bjuda på överraskningar som kostar pengar.

Sammantaget. Ett försvarsanslag på 1,5 % (försvarspropositionen) eller 1,6 % (genomföra Förvarberedningens förslag) av BNP räcker inte så långt som många gärna vill tro. Risken är också stor för att idag oförutsebara kostnader tvingar fram ambitionssänkningar.

                                                                 *****

Reflektion

I den svenska Säkerhetspolisens verksamhetsberättelse för 2019 framkommer det att Ryssland bl.a. har som mål med sin underrättelseverksamhet riktad mot Sverige att säkerställa att vi fortsatt är en militärt alliansfria nation,¹ d.v.s. hålla Sverige utanför NATO. I den svenska regeringens försvarsproposition för åren 2021-25 går det även att läsa i den säkerhetspolitiska analysen, att Ryssland vid upprepade tillfällen genom höga ryska företrädare varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga fram svarsåtgärder utav Ryssland. Det går även att läsa att ryska företrädare kritiserat Sveriges samarbete med NATO och även där hävdat att detta framtvingar svarsåtgärder utav Ryssland.² Vad exakt dessa ryska svars-/motåtgärder de facto innebär, framgår ej.

Utifrån det perspektivet blir en intervju med Generallöjtnant Jörg Vollmer, tillika chef för NATO Joint Forces Command Brunssum, utav Dagens Nyheters journalist Mikael Holmström synnerligen intressant. I dennes intervju framkommer det på frågan om det är möjligt att försvara Sverige tillsammans med NATO, svarar Generallöjtnant Vollmer att han rätt säker på att stöd kommer ges till Sverige om det skulle begäras. Han framhåller även vikten av etablerade processer, procedurer m.m. mellan Sverige och NATO vilket skulle kunna möjliggöra att stödet kan genomföras snabbare, om ett sådant politiskt beslut tas.³ Det uttalandet blir även synnerligen intressant utifrån en skrivning i försvarspropositionen, att regeringen anser likt det försvarsberedningen föreslagit att den svenska nationella operationsplaneringen skall samordnas med bl.a. NATO.⁴

NATO Generalsekreterare, Jens Stoltenberg, har dock 2018 och 2019 varit tydlig med att Sverige som partnerland till NATO ej har några former av försvarsgarantier. Det har enbart medlemsländerna i NATO.⁵ Vilket i sig inte motsätter det Generallöjtnant Vollmer framförde i Dagens Nyheters intervju, utan stöd kan eventuellt ges vid ett väpnat angrepp till Sverige. Dock framkommer det ej vilket form av stöd det kan röra sig om. Vilket i praktiken skulle kunna innebära allt från underrättelser till militära förband. Dock får det sistnämnda kunna ses som troligt trots allt, i och med att Sveriges geostrategiska position indirekt ger ett form av "gisslantagande" på NATO som organisation, för att de skall kunna lösa sina försvarsåtagande i Östersjöregionen men även annorstädes.⁶ Men även utifrån att vår nationella operationsplanering skall samordnas med bl.a. NATO.⁷

Att Sveriges geostrategiska position i säkerhetssammanhang är viktig, är i sig inget nytt. Detta framkom med all tydlighet under det kalla kriget, ffa. med de säkerhetsgarantier som dolt erhölls av USA där Sveriges geostrategiska läge utgjorde en avgörande faktor.⁸ Även viss form av operativ planering förefaller till del samordnats under det kalla kriget, såsom mineringar i Öresund,⁹ men även vart ubåtar skulle agera i händelse av en väpnad konflikt i Östersjön.¹⁰ Att Sovjetunionen även kände till detta dolda samarbete får ses som högst sannolikt samt att de betraktade Sveriges s.k. neutralitetspolitik med misstro.¹¹ Härvid får det även ses som troligt, att Ryssland i dagsläget ser med en tydlig misstro mot det svenska ställningstagandet att vi är ett militärt alliansfritt land,¹² utifrån vårt nutida engagemang med NATO. Där kanske samordning av nationell operationsplanering tillsammans med NATO,¹³ kan antas utgöra en väldigt tungt vägande faktor men även det Generallöjtnant Vollmer framförde i Dagens Nyheters intervju.¹⁴

Således, på pappret får Sverige anses vara ett militärt alliansfritt land. I praktiken förefaller dock Sverige vidta omfattande förberedelser tillsammans med NATO. Vilket ur ett ryskt perspektiv säkerligen skulle kunna te sig som att vi mer eller mindre är ett medlemsland, ffa. då NATO som organisation troligtvis är beroende av svenskt territorium för att kunna lösa sina försvarsåtaganden i Östersjöregionen men även på Nordkalotten. Utifrån det Säkerhetspolisen beskrev som en av den ryska underrättelseverksamhetens målsättningar i Sverige d.v.s. hålla Sverige utanför NATO,¹⁵ blir det intressant att se hur samordnad operationsplanering kommer tolkas utav Ryssland.

Avslutningsvis, all form av säkerhetspolitik sker i någon form av växelverkan d.v.s. någon genomför en handling som i sin tur föder en handling hos en annan osv. Därmed torde den nu lagda försvarspropositionen, vad avser samarbetet med NATO, med olika medel och metoder försöka påverkas av Ryssland intill dess riksdagen tar beslut på motsvarande sätt som skede kring det s.k. värdlandsavtalet.¹⁶ Hur Ryssland kommer agera i händelse av att propositionen med de delar som avser samarbetet med NATO går igenom som helhet, går det enbart att sia om. Dock torde det inträffa någon form av reaktion.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1, 2, 3 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Slutnoter

¹ Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 25, 28.

² Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

³ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)

⁴ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 71.

⁵ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. ”Ingen garanti att Nato skulle hjälpa Sverige”. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ingen-garanti-att-nato-skulle-hjalpa-sverige/ (Hämtad 2020-10-25)

Svenska Dagbladet. Nummelin, Wiktor. Nato-basen: Sverige är välkommet. 2019. https://www.svd.se/nato-basen-sverige-ar-valkommet (Hämtad 2020-10-25)

⁶ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33, 39-41, 58-61, 117.

⁷ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 71.

⁸ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011. s. 314-321.

⁹ Ibid. s. 499.

¹⁰ Ibid. s. 525, 528.

¹¹ Ibid. s. 30.

¹² Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 27.

¹³ Ibid. s. 71.

¹⁴ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Nato-general: ”Rätt säkert” att Sverige får hjälp. 2020. https://www.dn.se/sverige/nato-general-ratt-sakert-att-sverige-far-hjalp/ (Hämtad 2020-10-25)

¹⁵ Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen 2019. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2020, s. 25, 28.

¹⁶ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Säpo: Ryska agenter motarbetar på svensk mark. 2016. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sapo-ryska-agenter-motarbetar-pa-svensk-mark/ (Hämtad 2020-10-25)

Reflektion

I Försvarsmaktens underlag inför regeringens försvarspolitiska proposition för perioden 2021–2025, går det att finna en intressant skrivning avseende fortsatt motstånd. Under operativa målsättningar i händelse av ett väpnat angrepp framkommer det att Försvarsmakten skall kunna, "genomföra organiserat fortsatt motstånd om en angripare etablerat sig på svenskt territorium och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå".¹ Dock uppstår problematiken med att förstå vad det, de facto, innebär. Att det skall kunna genomföras om en motståndare befinner sig på svenskt territorium framgår tydligt i skrivningen. Försvarsmakten brukar i de flesta fallen definiera begrepp, så även i detta fall. Dock är det inte förrän 2019 begreppet fortsatt motstånd förefaller vara fastställt i dess nuvarande form.

Enligt Försvarsmaktens skrivelse Nomenklatur Operationer (NOMEN OP) är fortsatt motstånd en, "Sammanhållande benämning på koncept, metoder och verksamheter som möjliggör överlevnad, reorganisation, förbandsproduktion och uthållig strid när en motståndare lyckats etablera sig på svenskt territorium. Det som benämns fria kriget är en delmängd av det fortsatta motståndet".² Vad avser det s.k. fria kriget definierar NOMEN OP det på följande sätt, "Strid som syftar till att störa och försvåra motståndarens verksamhet på djupet i områden där denne har etablerat operativ kontroll och som genomförs när ordinarie ledningsförhållanden och förbandsstruktur har upphört att fungera samt när tidigare uppgifter inte kan lösas. Striden genomförs i mindre enheter, eventuellt tillfälligt organiserade".³

I Försvarsmaktens svar, samt i definitionen på fortsatt motstånd används ordet etablerat, i begreppet fria kriget används det ordet även i samband med operativ kontroll. Varvid det kan antas att en motståndares etablering på svenskt territorium skulle kunna tolkas som att det är när en motståndare har markoperativ kontroll eventuellt det s.k. fortsatta motståndet skall påbörjas och/eller genomföras. Operativ Doktrin från 2014 beskrivs markoperativ kontroll på följande sätt, "markoperativ kontroll är uppnådd när arméförbanden – efter att ha tagit och besatt ett område – har tillräcklig handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda".⁴ Därutöver skrivs det att, "generellt kräver markoperativ kontroll närvaro av förband över tiden"⁵ samt, "markoperativ kontroll är en förutsättning för att marinförband och flygvapenförband ska kunna operera från sina basområden".⁶

Arméreglemente Taktik från 2013, beskrivning av markoperativ kontroll är något mer utförlig. Den beskriver det på följande sätt, "Markoperativ kontroll är uppnådd när våra förband – efter att ha tagit och besatt ett område – har handlingsfrihet att lösa tilldelade uppgifter samtidigt som möjligheterna till större påverkan från motståndaren är undanröjda. Denna handlingsfrihet kan exempelvis utgöras av att chefen har reserver avdelade och att den egna rörligheten och uthålligheten är möjliggjord. Motståndarens förband skall i huvudsak vara slagna och våra förband skall fokusera på att till exempel försvara tagen terräng mot ett motanfall".⁷ Det skrivs även att, "Markoperativ kontroll i ett område kräver militär närvaro över tiden och är beroende av understöd från luften och ibland även från havet. Markoperativ kontroll och den handlingsfrihet denna medger är en förutsättning för att våra förband skall kunna verka i området under erforderlig tid och med bibehållen förmåga".⁸

I samma avsnitt som markoperativ kontroll, berörs även begreppet markherravälde. Det beskrivs på följande sätt, "Markherravälde innebär att man skaffar sig frihet avseende nyttjande av marken och samtidigt förnekar en motståndares nyttjande av detsamma. Totalt markherravälde är det tillstånd som råder i fredstid. Det innebär att man äger oinskränkt möjlighet att genomföra militär och civil verksamhet på marken och samtidigt förnekar en motståndare all möjlighet att genomföra operationer på marken. Markherravälde kan teoretiskt sett även uppnås i en krigssituation efter en total bekämpning av en motståndares stridskrafter".⁹

Begreppet ockupation måste även belysas, då det får ses som ofrånkomligt att komma in på det utifrån skrivningen "om en angripare etablerat sig på svenskt territorium". Enligt den statliga utredningen Folkrätt i väpnad konflikt från 2010, uppstår en ockupation när, "territoriet befinner sig under den fientliga arméns herravälde (HK IV, art. 42) och då övergår den lagliga maktens befogenheter till motståndaren. Ockupationsmakten övertar samtidigt ansvaret för den civilbefolkning som stannar kvar i området".¹⁰ I den tidigare nämnda utredningen skrivs även att, "ockupation är ett temporärt tillstånd som inte får medföra någon förändring varken för det ockuperade territoriets statstillhörighet eller civilbefolkningens statsrättsliga ställning",¹¹ samt "ett permanent övertagande av territorium från motparten kallas annexion".¹² Citaten ur den statliga utredningen får ses som en grov förenkling för att beskriva den s.k. ockupationsrätten i syfte att hålla ned inläggets längd. För den vetgirige rekommenderas den tidigare nämnda utredningen som fördjupning.

I doktrin för gemensamma operationer, DGO, från 2020 berörs även begreppet fortsatt motstånd, om än mycket kortfattat. I den skrivs, "i situationer där Försvarsmakten förlorat förmågan till gemensamma operationer och ett avgörande stöd från tredje part uteblir eller avsevärt dröjer, genomförs ett organiserat fortsatt motstånd för att över tiden bidra till politisk handlingsfrihet. Här ingår verksamhet som det fria kriget".¹³ Det som skiljer den skrivningen från övriga är att den berör gemensamma operationer samt s.k. tredje part. Definitionen på gemensamma operationer är, "en operation där flera stridskrafter samordnas".¹⁴ Vad avser tredje part definieras det ej i Doktrin för gemensamma operationer från 2020, utan det får antas vara en yttre statsmakt eller organisation som ingriper till stöd för Sverige i händelse av en väpnad konflikt.

När påbörjas då det fortsatta motståndet? Utifrån skrivningen i Försvarsmaktens svar till regeringen avseende den kommande försvarspolitiska propositionen samt NOMEN OP, får det ses som troligt att s.k. fortsatt motstånd påbörjas strax innan eller när en motståndare har uppnått s.k. markoperativ kontroll inom ett geografiskt område, då det enligt undertecknad får ses som ett minimum för att en motståndare skall vara etablerad på svenskt territorium. Därtill får det antas att våra egna förband ej bedömas kunna genomföra ett motanfall för att slå motståndaren inom det område denne har uppnått markoperativ kontroll. Detta maa. det även står "och styrkeförhållandena inte medger en hög ambitionsnivå", vilket även torde innefatta att en s.k. tredje part heller ej kan stödja oss.

Vad avser en motståndares markoperativa kontroll på svenskt territorium, det vill säga ockupation, krävs dock en fördjupning i vad som kan tänkas utgöra ett troligt angreppsscenario gentemot Sverige. Ett sådant övergripande scenario finns beskrivet i DGO från 2020. Vad avser markstriden enligt DGO kommer, "stridsfältet vara förhållandevis glest. Vid ett angrepp kan viktiga områden i Sverige besättas, som en del av en större operation".¹⁵ Således kan slutsatsen dras att, markstriden ej kommer genomföras över hela Sveriges yta, utan troligtvis vid ett eller flera geografiska områden i Sverige. Detta korrelerar med vad Försvarsberedningen skriver i sin rapport Värnkraft. Dock skriver de även att den eller de delar av svenskt territorium som omfattas av strider kommer drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser lokalt och regionalt. Vad som även framförs i Värnkraft är att det kan vara problematiskt att avgöra vilken eller vilka delar av Sverige som kan vara intressant för en motståndare. Detta kan säkerligen även bero på i vilken kontext det väpnade angreppet genomförs.¹⁶ Försvarsberedningen konstaterar även att Sverige har ett antal strategiskt viktiga geografiska områden, dessa är Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige inklusive Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand, samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.¹⁷ Huruvida dessa områden kan antas utgöra troliga områden vid ett väpnat angrepp mot Sverige och om markstrid kan tänkas ske vid dem som slutligen övergår till en markoperativ kontroll för en motståndare, framgår ej av försvarsberedningens rapport. Således ett viktigt utgångsvärde blir även att enbart delar av Sverige kan tänkas bli involverade vid ett väpnat angrepp, samt det är svårt att avgöra vilka delar eller om det enbart är en del som blir involverad.

Men vad kan då s.k. fortsatt motstånd innebära i praktiken? Definitionen av fortsatt motstånd kan ge några indikationer kring vad begreppet de facto innebär i praktiken. En delmängd i fortsatt motstånd förefaller vara s.k. reorganisation. Enligt Arméhandbok begrepp innebär reorganisation, "Åtgärder, främst beträffande logistik och personaltjänst (ofta ersättning), som genomförs i syfte att återställa stridsvärdet hos ett förband som lidit stora förluster avseende personal och materiel. Detta sker med tillförda resurser".¹⁸ Detta skulle kunna ses ur två aspekter, det ena är att reorganisation genomförs av förband på eget behärskat område, strategisk och operativa nivå, för att kunna fortsätta motståndet. Den andra aspekten, taktisk nivå, är att förband som befinner sig inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll inom reorganiserar antingen själva eller med stöd av ett annat förband, t.ex. jägarförband som tanken var med de svenska fria jägarförbanden under det andra världskriget med dess i förväg organiserade stödpunkter.¹⁹

Nästa del som berörs i definitionen är förbandsproduktion, likt reorganisation kan användandet av begreppet vara tvådelat. Förbandsproduktionen på en strategisk nivå kan innebära att trots Sverige befinner sig i krig, skall förband utbildats på eget behärskat område för att sedermera kunna användas i den väpnade striden. Det skulle även kunna innebära, på taktisk nivå, att t.ex. reorganiserade förband inom det område som motståndaren har markoperativ kontroll över, erhåller utbildning av t.ex. jägarförband för att kunna genomföra fortsatt strid inom det området.²⁰ Detta maa. att stridsteknik och taktik skiljer sig markant för att kunna agera inom ett område där en motståndare har markoperativ kontroll. Därutöver skulle eventuellt förbandsproduktion även kunna genomföras utav s.k. krigsfrivilliga inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll och skulle då kunna innebära utbildning av s.k. partisanförband vilket t.ex. skulle kunna ledas av befäl ur ett jägarförband, vilket till del skulle motsvara den verksamhet som inom amerikansk nomenklatur benämns Unconventional warfare.²¹

Nästa begrepp i definitionen utgöras av överlevnad, likt de två tidigare är detta eventuellt också tvådelat. Överlevnad på strategisk nivå, skulle kunna innebära att försörjningslinjer till Sverige hålls öppna, i syfte att kunna fortsätta motståndet mot det väpnade angreppet. Vilket t.ex. förslaget i den nu lagda försvarspropositionen kring upprättandet av I 13 i Falun, I 21 i Sollefteå med tillhörande utbildningsdetachement i Östersund tydligt indikerar.²² Men det kan eventuellt även innebära att t.ex. riksledningen kan föras ut ur landet för att säkerställa att en legitim svensk ledning fortsatt finns,²³ m.m. Överlevnad på en taktisk nivå hos ett förband som agerar inom ett område där motståndaren har markoperativ kontroll inom ramen för fortsatt motstånd, har en annan aspekt. För att ett sådant förband skall kunna agera under längre tid kommer det krävas att stödpunkter finns med mat, ammunition, fältarbets- och sjukvårdsmateriel, vapensystem m.m. Därutöver krävs det att dessa stödpunkter kan försörjas mellan det område som motståndaren behärskar och vi behärskar med olika metoder. På en stridsteknisk nivå krävs även en hög förmåga i överlevnadskunskaper,²⁴ dock torde det ej vara det sistnämnda som åsyftas i definitionen. En annan aspekt av överlevnad handlar även om att visa att motståndet ej har upphört utan att svenska förband fortsatt finns inom det ockuperade området,²⁵ varvid den taktiska och strategiska nivån verkar i symbios.

Utgår vi således från att begreppet "fortsatt motstånd" omfattar åtgärder som vidtas i händelse av en s.k. ockupation av svenskt territorium krävs det olika former av åtgärder på, dels strategisk nivå, dels taktisk nivå för att möjliggöra detta, som ytterst skall samordnas av den operativa nivån. Åtgärderna kan även upplevas som väsensskilda men de syftar ytterst till att det väpnade motståndet mot angriparen ej skall upphöra förrän denne har lämnat svenskt territorium. Antingen via vår egen kraftansträngningen eller tillsammans med en s.k. tredje part. Att även öppet signalera att så är fallet, får anses utgöra en väldigt viktig och tydlig strategisk signalering.²⁶ Då det innebär för en angripare att denne kommer vara tvungen att avdela betydligt större resurser än vad som ev. initialt varit tänkt. Med anledning av att det kommer innebära att svenskt motstånd kommer fortsätta även på ockuperat område. Varvid själva åtgärden med s.k, fortsatt motstånd indirekt även skapar en s.k. tröskeleffekt genom dess strategiska signalering.²⁷

Vad innebär då detta allt i praktisk handling? Här vill jag påpeka och understryka att jag ej har någon som helst kännedom om vidtagna åtgärder inom detta område. Vad undertecknad dock kan konstatera är att området fortsatt motstånd är mångfacetterat. Detta inlägg, som titeln indikerar, berör de reguljära aspekterna av begreppet. Vad avser den strategiska nivån kommer jag ej beröra detta. Fortsättningen av inlägget kommer beröra åtgärder som krävs på den taktiska nivån och till del den operativa nivån.

Utifrån de offentligt och officiella publicerade hotbildsscenarion i t.ex. Doktrin för gemensamma operationer, men även i försvarsberedningens utredning Värnkraft går det ej att fastställa vilket geografiskt område i Sverige som kan tänkas beröras av en väpnad konflikt. Därmed krävs det, sett till den taktiska men även operativa nivån, en förmåga att kunna iståndsätta s.k. fortsatt motstånd i det geografiska område som en motståndare eventuellt uppnår markoperativ kontroll inom i händelse av en väpnad konflikt. Ytterst krävs det således förband som kan placeras inom ett geografiskt område som berörs av den väpnande konflikten och därefter påbörja s.k. fortsatt motstånd.

Således kommer det krävas förband som kan förflyttas till det geografiska området där den väpnande konflikten genomförs, men även i ett senare skede kan påbörja s.k. fortsatt motstånd. Detta kommer även kräva att förbandet eller förbanden medför utrustning och övrig materiel för att kunna genomföra en långvarig strid.²⁸ Men det kommer även krävas att samtliga förband i Sverige har t.ex. en grundläggande förmåga i det s.k. "Fria kriget".²⁹ För att i händelse av att de hamnar inom ett område som en motståndare har markoperativ kontroll över kan ledas av ett eller flera särskilda förband inom fortsatt motstånd efter viss kompletterande utbildning.

Det naturliga valet för sådan verksamhet och uppgift ter sig vid en första anblick borda tillfalla Försvarsmaktens Specialförband,³⁰ dock utgör det en strategisk resurs varvid dess användande torde krävas annorstädes än för att genomföra s.k. fortsatt motstånd inom svenskt territorium. Därutöver torde dess personella mängd även vara begränsad, för att kunna lösa en sådan allomfattande uppgift inom eget territorium varvid s.k. kraftsplittring kan uppstå i förhållande till andra uppgifter. Därmed bör det naturliga valet snarare vara att uppgiften tillfaller de reguljära förband som organisatorisk skall agera inom ett område som motståndaren behärskar. Det vill säga K 3 samt blivande K 4 bataljoner, då dessa troligtvis kommer befinna sig i det område som berörs av en väpnad konflikt maa. dess förmågor. Dock får det ses som troligt att denna uppgift ej är något som värnpliktig personal kommer hinna behärska under sin utbildningstid. Utan snarare rör det sig om att kontinuerligt tjänstgörande personal i olika kategorier vid dessa bataljoner, skall erhålla särskild utbildning och därmed förmågan att kunna organisera och lösa s.k. fortsatt motstånd på taktisk nivå.

Oaktat vilket förband som tilldelas en sådan uppgift finns det ett antal utmaningar att lösa. Historiskt identifierade redan de s.k. fria jägarförbanden att de behövde medföra materiel eller organisatoriskt utplacera materiel för att kunna påbörja vad som numera skulle benämnas s.k. fortsatt motstånd.³¹ Utifrån ett sådant perspektiv bör även det eller de förband som erhåller en uppgift om fortsatt motstånd tilldelas extra materiel för att kunna lösa uppgiften fortsatt motstånd. Denna materiel bör läggas upp i s.k. upplag som sedermera kan utgöra s.k. stödpunkter i det fortsatta motståndet. Finns det även mer troliga områden än andra som kommer beröras av en väpnad konflikt bör materiel redan i fredstid utplaceras där. Vilket t.ex. genomfördes under det andra världskriget.³² Härvid blir även de reguljära förbanden en viktig faktor att ta i beaktande kontra en dold organiserad motståndsrörelse, vid s.k. fortsatt motstånd. Då det förefaller varit problem att genomföra rekrytering över hela Sveriges yta redan under det s.k. kalla kriget,³³ för denna. Varvid en förmåga som kan placeras, utifrån behov, inom ett geografiskt område torde vara mer flexibel.

Avslutningsvis, detta inlägg har berört de reguljära förbandens verksamhet inom s.k. fortsatt motstånd. För att detta skall kunna genomföras bör utbildning i det s.k. fria kriget återinföras som ett obligatoriskt moment för alla svenska värnpliktiga inom ramen för dess grundutbildning. De befälsuttagna värnpliktiga bör även erhålla en utökad utbildning inom ramen för det fria kriget. Alla anställda gruppchefer bör erhålla en ytterligare fördjupad utbildning i det s.k. fria kriget. Alla kadetter bör inom ramen för sin officersutbildning erhålla en utbildning i det s.k. fria kriget och då med viss inriktning mot s.k. fortsatt motstånd. All anställd personal vid de svenska jägarförbanden bör erhålla en särskild och fördjupad utbildning inom ramen för s.k. fortsatt motstånd. Vidtas dessa åtgärder kan begreppet s.k. fortsatt motstånd få en hög trovärdighet och därmed även skapa en s.k. tröskeleffekt.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 1, 2, 3, 4 (Svenska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Riksdagen 1 (Svenska)

Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019.

Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019.

Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000.

Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013.

Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014.

Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016.

Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019.

Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994.

SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning.

Slutnoter

¹ Försvarsmakten. Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025: Bilaga 1. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 26.

² Försvarsmakten. Nomenklatur Operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2019, s. 4.

³ Ibid. s. 5.

⁴ Försvarsmakten. Operativ Doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2014, s. 39.

⁵ Ibid.

⁶ Ibid.

⁷ Försvarsmakten. Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten, 2013, s. 45.

⁸ Ibid.

⁹ Ibid. s. 44.

¹⁰ SOU 2010:72. Folkrätt i väpnad konflikt: svensk tolkning och tillämpning. s. 111.

¹¹ Ibid.

¹² Ibid.

¹³ Försvarsmakten. Doktrin för gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 26.

¹⁴ Ibid. s. 96.

¹⁵ Ibid. s. 18.

¹⁶ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 113-115.

¹⁷ Ibid. s. 119.

¹⁸ Försvarsmakten. Handbok Armé - Begrepp och förkortningar. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 22.

¹⁹ Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

²⁰ Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-43.

²¹ Ibid.

Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

Department of the Army. ATP 3-18.1. Special Forces Unconventional Warfare. Washington DC: Department of the Army, 2019, s. 1-1.

²² Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 116-117.

²³ Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 383.

²⁴ Försvarsmakten. Jägarreglemente Armén - Norrlandsjägarbataljon 2000. Stockholm: Försvarsmakten, 2000, s. 42-44.

²⁵ Ibid. s. 42.

²⁶ Fiala, Otto C (red). Resistance operating concept. Stockholm: Swedish defence university, 2019, s. 78, 171.

²⁷ Ibid.

²⁸ Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

²⁹ Försvarsmakten. Om kriget kom, avsnitt 8, "Fria kriget". 2017. https://www.youtube.com/watch?v=xQkppE6OvEA (Hämtad 2020-10-18)

³⁰ Försvarsmakten. Specialförband. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/specialforband/ (Hämtad 2020-10-18)

Försvarsmakten. Särskilda operationsgruppen. 2013. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sarskilda-operationsgruppen/ (Hämtad 2020-10-18)

³¹ Hugemark, Bo (red). Nya fronter?: 1943 - spänd väntan. Stockholm: Probus, 1994, s. 263.

³² Ekman, Sten. Kalixlinjen – kalla krigets lås i norr: befästningarna, fasta artilleriet, de svenska planerna och det tänkta sovjetryska anfallet. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 57-60.

³³ Dagens Nyheter. Kanger, Thomas. Hedin, Oscar. Erlanders hemliga gerilla. I ett ockuperat Sverige skulle det nationella motståndet ledas från Äppelbo skola i Dalarna. 1998. https://www.dn.se/arkiv/sondag/erlanders-hemliga-gerilla-i-ett-ockuperat-sverige-skulle-det-nationella-motstandet-ledas-fran/ (Hämtad 2020-10-18)

Reflektion

Den 06OKT2020 bekräftade Organisationen för förbud mot kemiska vapen att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj blev förgiftad med det av Sovjetunionen framtagna kemiska stridsmedlet Novitjok.¹ Sedan tidigare har Frankrike, Sverige och Tyskland även kommit till samma slutsats.² Varvid det får ses som möjligt att ytterligare ekonomiska sanktioner kan komma att instiftas mot Ryssland under oktober-november månad 2020, maa. användandet av ett kemiskt stridsmedel.³ Dock aktualiserar det senaste fallet utav användandet av Novitjok, en rad intressanta frågeställningar vilket sträcker sig bortom ekonomiska sanktioner, utan dessa faller snarare inom ramen för det s.k. underrättelsekriget. Detta inlägg syftar till att beröra de faktorerna.

Det första, officiellt, bekräftade fallet med användandet Novitjok kom att röra den till Storbritannien utväxlade ryske militära underrättelseofficeren Sergej Skripal.⁴ Därefter har det framkommit uppgifter att en rysk affärsman, Ivan Kivelidi,⁵ troligtvis blev förgiftad av nervgiftet redan 1995 i Moskva. Nervgiftet förefaller blivit tillgängligt för användning i det nämnda fallet via en tidigare anställd vid ett forskningsinstitut i Ryssland.⁶ Vad avser det förstnämnda fallet får det ses som sannolikt att rysk militär underrättelsetjänst var involverad.⁷ Vad avser det andra fallet, förefaller det varit en affärsrival som låg bakom agerandet, om än att ryska underrättelseofficerare kan ha varit de som genomförda själva operationen utanför den ryska statens kontroll.⁸ Varvid agerandet mot Navalnyj blir svårare att anta vem som legat bakom det. Dock får det ses som troligt att kontrollen kring det tidigare sovjetiska nervgiftet Novitjok blivit markant hårdare,⁹ än under den turbulenta perioden under 1990-talet i Ryssland.¹⁰ Varvid det får ses som troligt att någon statlig rysk säkerhets- eller underrättelseorganisation varit involverad.¹¹

Vad som dock inte berörts i någon nämnvärd omfattning är att Ryssland redan under inledningen av 2000-talet förefaller påbörjat utbildning av särskilda enheter bestående av underrättelseofficerare för att kunna lösa uppgifter med olika former av kemiska stridsmedel, detta enligt en underrättelserapport delgiven av Storbritannien men framtagen av någon eller några underrättelsemyndigheter i USA.¹² Vilket sätter förgiftningsförsöken av, dels Sergej Skripal, dels Aleksej Navalnyj i ett annat perspektiv, om det finns enheter som organisatoriskt skall kunna nyttja t.ex. nervgifter såsom Novitjok inom de ryska säkerhets- underrättelsemyndigheterna. Det kan även sätta förgiftningen av den ryske regimkritikern och f.d. säkerhetsofficeren Aleksandr Litvinenko i ett annat perspektiv, om än om det användes ett radioaktivt ämne vid dennes förgiftning.¹³ Men ett flertal andra misstänkta förgiftningar under 2000-talet kan även få en annan innebörd,¹⁴ om den amerikanska underrättelserapporten stämmer.

Är då giftmord något nytt i underrättelsesammanhang? Nej det är det inte. Det kanske mest kända är mordet på den oppositionella författaren och journalisten Georgi Markov 1978 i London,¹⁵ med hjälp av giftet Ricin som enligt vissa uppgifter skall ha varit placerat i ett paraply som medgav att skjuta in en kapsel, i en människa, med giftet i. Enligt den tidigare sovjetiske underrättelseofficeren Oleg Kalugin skall den sovjetiska säkerhets- och underrättelseorganisation KGB varit involverad i mordet.¹⁶ Den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency, försökte även använda gift för att likvidera den tidigare kubanska statschefen Fidel Castro.¹⁷ Kalugin avslöjar även att det sovjetiska KGB under 1970-talet mer eller mindre hade slutat med s.k. "våta jobb" d.v.s. likvidering av individer. Dock hade organisationen kvar en enhet med ett halvt dussin underrättelseofficerare, med uppgift att kunna spåra upp avhoppade KGB officerare och likvidera dessa.¹⁸ Vilket är intressant även i ett mer nutida perspektiv, då rysk säkerhets- eller underrättelsetjänst förefaller försökt lokalisera minst en, till USA, avhoppad rysk underrättelseofficer under 2010-talet. Därtill skall försöken att lokalisera avhoppade ryska säkerhets- och underrättelseofficerare intensifierats sedan 2014 från rysk sida.¹⁹ Varvid det får ses som troligt att det finns en nutida enhet i Ryssland med liknande uppgifter som Kalugin beskrev från 1970-talet.

Vad som dock förefaller vara något avvikande, trots underrättelsetjänsters tidigare agerande. Är att likvideringen av Litvinenko²⁰ och försöket till likvidering av Skripal²¹ markant skall förändrat de s.k. "spelreglerna" mellan nationers underrättelsetjänster. Dock skall det påminnas att för underrättelsetjänster finns enbart intressen, därmed får det anses finnas ytterst få s.k. "spelregler". Vilket kanske var en orsak till att den svenska Säkerhetspolisens chef, Klas Friberg, uttalade sig om att främmande makts underrättelsetjänster mycket väl skulle kunna tänkas begå mord, d.v.s. likvidera, på svenskt territorium den 01JAN2019.²² Vilket nästan förefaller blivit en realitet i samband med mordförsöket på en tjetjensk oppositionell i Gävle under våren 2020.²³ Där det skulle kunna dras paralleller till mordet på en tjetjensk oppositionell i Berlin 2019, vilket förefaller kunnat knytas till rysk säkerhets- och/eller underrättelsetjänst.²⁴

Varför är då detta intressant? Det blir intressant utifrån att rysk säkerhets- och underrättelsetjänst förefaller vara markant mer offensiva numera än under det s.k. kalla kriget.²⁵ Det blir även intressant om de s.k. "spelreglerna" har förändrats kring vilka ev. motåtgärder västliga underrättelsetjänster kan tänkas genomfört eller genomför. Där kanske den ryska hypotesen om västlig inblandning i folkliga resningar i de tidigare sovjet republikerna,²⁶ kan det tänkas åtminstone ur ett ryskt säkerhets-/ och underrättelseperspektiv utgöra en trolig hypotes. Dock förefaller den gängse proceduren fortsatt vara hos västliga stater att förklara ryska underrättelseofficerare med s.k. officiell täckbefattning persona non grata, trots att den ryska inhämtningen kan genomföras med helt andra metoder numera.²⁷

Vad kan då detta innebära ur ett svenskt perspektiv? Enligt den fortfarande gällande militärstrategiska doktrinen utgör Sverige tillsammans med Finland ett militärgeografiskt centrum mellan Väst och Öst.²⁸ Vilket kanske främst har accentuerats genom att den svenska Säkerhetspolisen 2014, delgav att Rysslands inhämtning på svenskt territorium är krigsförberedande.²⁹ Denna verksamhet har även visat sig innebära att Ryssland har införskaffat mark/fastigheter bredvid militärt viktiga områden, men även att kontakt tagits med politiska grupperingar i Sverige för att kunna utnyttja dessa i händelse av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.³⁰ Vilket i praktiken kan innebära att det finns grupperingar i Sverige redo att genomföra verksamhet antingen vid ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, d.v.s. i ett skymningsläge innan en väpnad konflikt, eller gå en annan nations ärenden i fred eller kris. Men även att det finns s.k. stödpunkter upprättade för att understödja specialförband eller underrättelsetjänster vid lösande av operationer i händelse av kris eller en väpnad konflikt, men även under fred för att genomföra olika former av inhämtning eller andra operationer.

Avslutningsvis, det s.k. underrättelsekriget torde nu eller i en nära framtid innebära att olika former av lågintensiva konflikter kommer genomföras. Det innebär även en ökad möjlighet till s.k. ofrivillig eskalering. Där det kanske främst i media skrivits om risken för kollisioner mellan luftfarkoster. Dock utgör det s.k. underrättelsekriget en högst reell verklighet. En verklighet som förefaller vara markant mer farlig än agerandet mellan luftfarkoster över lufthavet i Östersjön. Där säkerhetsförband eller polismyndigheter kan tänkas ställas mot en högst utbildad motståndare.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1, 2, 3 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1, 2 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Organisationen för förbud mot kemiska vapen 1 (Engelska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4 (Svenska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009.

Slutnoter

¹ Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons. OPCW Issues Report on Technical Assistance Requested by Germany. 2020. https://www.opcw.org/media-centre/news/2020/10/opcw-issues-report-technical-assistance-requested-germany (Hämtad 2020-10-11)

² Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-11)

Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-11)

³ Reuters. Emmott, Robin. Irish, John. In hardening stance, France, Germany push for EU sanctions on Russians over Navalny. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny-eu-exclusive/in-hardening-stance-france-germany-push-for-eu-sanctions-on-russians-over-navalny-idUSKBN26S2J3 (Hämtad 2020-10-11)

⁴ Reuters. Chemical weapons agency agrees to ban Novichok nerve agents. 2019. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-novichok-idUSKCN1P818E (Hämtad 2020-10-11)

⁵ The New York Times. Stanley, Alessandra. Moscow Journal; To the Business Risks in Russia, Add Poisoning. 1995. https://www.nytimes.com/1995/08/09/world/moscow-journal-to-the-business-risks-in-russia-add-poisoning.html (Hämtad 2020-10-11)

⁶ Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)

⁷ Reuters. Third suspect in Skripal poisoning is Russian GRU agent: Bellingcat. 2019. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-skripal-idUSKCN1Q32BZ (Hämtad 2020-10-11)

⁸ Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)

⁹ Ibid.

¹⁰ British Broadcasting Corporation. Yeltsin era: The highs and lows. 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/6585075.stm (Hämtad 2020-10-11)

Reuters. Deutsch, Anthony. Lowe, Christian. Tsvetkova, Maria. Secret trial shows risks of nerve agent theft in post-Soviet chaos: experts. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-stockpiles/secret-trial-shows-risks-of-nerve-agent-theft-in-post-soviet-chaos-experts-idUSKCN1GQ2RH (Hämtad 2020-10-11)

¹¹ Reuters. UK says Russian spies almost certainly behind Navalny poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny-idUSKBN2672TH (Hämtad 2020-10-11)

¹² Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 393.

¹³ Sveriges Television. Brittiska utredningen: Putin ”godkände troligen” giftmordet. 2016. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-avslojanden-om-spektakulara-lonnmordet-pa-aleksandr-litvinenko (Hämtad 2020-10-11)

¹⁴ Sveriges Television. Lista: Förgiftningar genom åren. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/lista-tidigare-forgiftningar (Hämtad 2020-10-11)

¹⁵ Ibid.

¹⁶ Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009, s. 203-211.

¹⁷ British Broadcasting Corporation. Fidel Castro: Dodging exploding seashells, poison pens and ex-lovers. 2016. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-38121583 (Hämtad 2020-10-11)

¹⁸ Kalugin, Oleg. Spymaster: my thirty-two years in intelligence and espionage against the West. New York : Basic Books, 2009, s. 205-206.

¹⁹ Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 392-393.

²⁰ Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 161.

²¹ Ibid. s. 386.

²² Aftonbladet. Säpochefen: Statliga agenter redo begå mord. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kAmlq/sapochefen-statliga-agenter-redo-bega-mord (Hämtad 2020-10-11)

²³ Aftonbladet. Främmande makt kan ligga bakom mordförsök. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MROdnM/frammande-makt-kan-ligga-bakom-mordforsok (Hämtad 2020-10-11)

²⁴ Reuters. Russian goes on trial for suspected state-backed murder in Berlin. 2020. https://www.reuters.com/article/us-germany-trial/russian-goes-on-trial-for-suspected-state-backed-murder-in-berlin-idUSKBN26S193 (Hämtad 2020-10-11)

The New York Times. Eddy, Melissa. Berlin Trial Opens for Man Charged With Murder on Behalf of Russia. 2020. https://www.nytimes.com/2020/10/07/world/europe/berlin-murder-trial-russia.html (Hämtad 2020-10-11)

²⁵ Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 179-180.

²⁶ Ibid. s. 178-179, 339-340.

²⁷ Ibid. s. 390-391.

²⁸ Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.

²⁹ Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5830857 (Hämtad 2020-10-11)

³⁰ Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-10-11)

Reflektion

Den 03SEP2020 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, att västliga specialförband kunde vara ansvariga för förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern samt Kremlkritikern Aleksej Navalnyj. Därtill framförde även chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten att inga spår av nervgift hade indikerats på de ryska läkare som behandlade Navalnyj i Sibirien,¹ innan denne avtransporterades till Tyskland.² Dock förefaller två länder utöver Tyskland genomfört analyser, däribland Sverige där det samstämmigt konstaterats att Navalnyj blev förgiftad med nervgiftet, det vill säga det kemiska stridsmedlet, Novitjok.³ Att Sverige varit delaktig i analysen är inte så konstigt maa. att vi fick tillgång till detta kemiska stridsmedel under 1990-talet i samband med en underrättelseoperation som genomfördes av den tyska underrättelsetjänsten där en mindre mängd införskaffades och Sverige var det land som genomförde analysen av det kemiska stridsmedelet.⁴ Varvid s.k. skyddsforskning sannolikt genomförts i Sverige under de efterföljande åren avseende förmågorna det kemiska stridsmedlet Novitjok besitter. Vilket troligtvis kan utgöra ett skäl till varför Ryssland utpekade Sverige som ett möjligt land bakom förgiftningen av den till Storbritannien utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018.⁵

Aleksej Navalnyj har i sin tur anklagat Rysslands President, Vladimir Putin, för att ytterst vara ansvarig för, förgiftningen av honom med nervgiftet Novitjok.⁶ Detta utspel av Navalnyj har i sin tur resulterat att Kreml via den ryska Presidentens talesperson, Dmitrij Peskov, anklagat Navalnyj för att handledas av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency. Enligt Peskov skall Navalnyj under en längre tid mottagit instruktioner av amerikansk underrättelsetjänst. Den ryska Dumans talman, Vjatjeslav Volodin, har även tidigare anklagat Navalnyj för att samarbeta med västliga underrättelsetjänster och gå deras intressen.⁷ Således framför en del av det ryska etablissemanget att västliga specialförband var skyldig till förgiftningen av Navalnyj med nervgiftet Novitjok. Emedan en annan del framför att Navalnyj arbetar för västliga underrättelsetjänster. Med den logiken skulle i sådant fall västliga s.k. specialtjänster förgiftat sin egen s.k. tillgång i Ryssland ytterst med syftet att likvidera denne.

Sergej Narysjkin, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, har även uttalat sig kring situationen i Belarus. Den 16SEP2020 anklagade Narysjkin USA för att försöka organisera en statskupp i Belarus genom en s.k. färgrevolution. Detta skulle genomföras med att ekonomiskt stödja regeringskritiska bloggare och utbildning av aktivister genom icke-statliga organisationer och stöd till oppositionella politiker. Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, kom i sin tur att anklaga Litauen, Polen, Tjeckien, Ukraina och USA för att vara vara ansvariga för oroligheterna i Belarus.⁸ Den 29SEP2020 kom Narysjkin återigen, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, att uttala sig om situationen i Belarus. Enligt honom skulle USA, med hjälp av den amerikanska underrättelsetjänsten samt dess väpnade styrkor och icke-statliga organisationer med anknytning till det amerikanska utrikesdepartementet, utbilda personal i Georgien, Polen, Ukraina och de baltiska staterna för att insätta dessa i Belarus och därmed destabilisera situationen ytterligare i landet. Narysjkin hävdade även den 29SEP2020 att USA försöker vända religiösa grupperingar mot varandra i Belarus, i form av västligt katolska och östligt ortodoxa. Han framförde även att USA försöker få katolska präster i Belarus att sprida oppositionell propaganda men även involvera Vatikanstaten i utvecklingen.⁹ Den katolska kyrkan i Belarus kom tillbakavisa dessa påstående av Sergej Narysjkin.¹⁰ Vad avser situationen i Belarus bör även den kommande övningen inom ramen för försvarsalliansen CSTO, Collective Security Treaty Organization, beaktas mellan den 12-16OKT2020.¹¹ I sammanhanget bör det även noteras att Belarus även uttalat sig om att möta externa militära hot inom ramen för CSTO.¹² Något Ryssland även förefaller vara beredd att göra.¹³ Därtill förefaller det under de kommande året genomföras återkommande övningsverksamhet på Belarusiskt territorium av Ryssland.¹⁴

Vad säger då allt detta? Ur ett västligt perspektiv ses allt ovanstående sannolikt som renodlad desinformation. Något rysk säkerhets- och underrättelsetjänst genomfört sedan tiden för den ryska Tsarens säkerhetstjänst Okhran och därefter,¹⁵ och de får anses vara synnerligen duktiga på det . Dock har som bekant myntet alltid två sidor. Inleder vi med det första påståendet att västliga specialförband skulle förgiftat Aleksej Navalnyj med nervgiftet Novitjok korrelerar det med metoder för möjlig påverkan av Ryssland och vad de ser som sannolika hot utifrån dess militära doktrin från 2014.¹⁶ Det andra påståendet om att Navalnyj skulle utgöra en agent för amerikansk underrättelsetjänst korrelerar även med bilden den ryska nomenklaturan haft sedan minst 2011, innebärande att västliga underrättelsetjänster orsakat destabiliserande aktiviteter i Ryssland för att påverka dess styre men även annorstädes. Detta är även något som berörs i dess militära doktrin från 2014, som en sannolik hotbild.¹⁷ Vad avser det tredje påståendet att USA skulle vara engagerad i att påverka händelseförloppet korrelerar det likt det andra påståendet väl med en rådande syn i Ryssland.¹⁸ Vad avser det fjärde påståendet att USA skulle använda den katolska kyrkan i Belarus samt försöka involvera Vatikanstaten. Förefaller det utgöra en parallell till hur USA de facto använda den katolska kyrkan och involverade Vatikanstaten i stödet till den polska fackföreningen Solidaritet, syftande till att påverka Polen under 1980-talet.¹⁹ Men det korrelerar även med sannolika hotbilder i den ryska militära doktrinen från 2014.²⁰

Vad innebär då allt detta? Intas en optimistisk syn, tolkas chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika utspel som desinformation och därmed inget i grunden att ta notis om.²¹ Intas en mer pessimistisk syn, får chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika uttalanden ses som synnerligen anmärkningsvärda ffa. då denna får anses stå Rysslands President mycket nära.²² Appliceras därefter den ryska militära doktrinen från 2014 som ett ramverk över uttalandena,²³ framträder en oroväckande bild, ffa. när en huvuddel av uttalandena berör Belarus och dess nuvarande inrikespolitiska situation. Vad som särskilt skall bejakas är att Belarus utgör av två skäl en synnerligen viktig grund för Ryssland, dels utgör det en militärstrategisk buffertzon gentemot väst, dels tillåts ur ett ryskt perspektiv Belarus President omkullkastas kan det ses som ett prejudikat för en liknande utveckling i Ryssland.²⁴ Vilket sannolikt med till alla buds stående medel kommer försöka undvikas. Varvid den nuvarande händelseutveckling får anses vara synnerligen intressant.

Optimisten ser som sagt enbart desinformation och avfärdar de ryska uttalandena som s.k. rappakalja, här bör dock den ryske utrikesunderrättelsechefens, Sergej Narysjkin, uttalande från 2017 beaktas avseende Sverige som ett av de ledande länderna i hybridkrigföring mot Ryssland och att denna individ de facto har den ryska Presidentens öra,²⁵ utifrån de tidigare påståendena chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten framfört. Pessimisten drar sig dock till minnes operation RJaN, Raketno-jadernoje napadenie, d.v.s. den underrättelseoperation som G(R)U och KGB genomförde tillsammans, syftande till att identifiera ett möjligt västligt överraskande kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.²⁶ Vilket ytterst innebar att den sovjetiska krigsrädslan kom att föra världen på randen till ett tredje världskrig 1983, i samband med den västliga övningen Noble Archer.²⁷ I och med att paranoia har låtit säkerhetspolitik styra Ryssland tidigare, får det ses som troligt att det återigen kan göra det ffa. med den omfattande mängd f.d. säkerhets- och underrättelseofficerare som besitter viktiga positioner i dagens Ryssland och därmed ytterst påverkar dess säkerhetspolitik.²⁸ Därmed blir även den s.k. svenska beredskapsinsatsen som påbörjades i slutet av Augusti 2020, och indirekt även den ryske utrikesunderrättelsechefens uttalande från 2017 avseende Sverige högst intressant.29 Vad som även bör tilläggas i denna reflektion är hur CSTO som organisation blivit indragen i de inrikespolitiska oroligheterna i Belarus och de paralleller som kan dras till den s.k Pragvåren 1968 och den s.k. Brezjnevdoktrinen.³⁰

Avslutningsvis, det kan vara lätt att avfärda det mesta från Ryssland i säkerhetssammanhang som paranoia, desinformation m.m. Dock bör det beaktas att Rysslands syn på dess säkerhetsförhållanden kan skilja sig diametralt från vår egen syn och kulturella samt historiska erfarenheter utgör en grund till att vi ev. misstolkar varandras intentioner. Vilket även kan innebära att vi befinner oss i s.k. "Parallella Verkligheter". Därmed bör inte uttalanden från ledande ryska politiker i säkerhetspolitiska positioner avfärdas som rappakalja, utan snarare analyseras och ses i en större kontext, då det eventuellt kan ge indikationer på en oönskad säkerhetspolitisk utveckling.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Foreign Policy 1, 2 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Interfax 1 (Engelska)

John Schindler 1 (Engelska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1, 2, 3 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5 (Svenska)

TASS 1, 2, 3 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

The Washington Examiner 1 (Engelska)

Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991.

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016.

Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.

Slutnoter

¹ Reuters. Russian spy chief says Western provocation cannot be ruled out in Navalny case - RIA. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-russia-politics-navalny-spy/russian-spy-chief-says-western-provocation-cannot-be-ruled-out-in-navalny-case-ria-idUKKBN25U1UX (Hämtad 2020-10-04)

² Sveriges Television. Fensby, Madelene. Lindau, Amanda Skagerström. Aleksej Navalnyj har landat i Tyskland. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/navalnyj-ford-fran-ryska-sjukhuset-i-ambulans (Hämtad 2020-10-04)

³ Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-04)

Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-04)

⁴ Reuters. West's knowledge of Novichok came from sample secured in 1990s: report. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-chemicalweapons-german/wests-knowledge-of-novichok-came-from-sample-secured-in-1990s-report-idUSKCN1IH2HC (Hämtad 2020-10-04)

⁵ Sveriges Television. Grönlund, Erik. Ryssland: Giftet som användes mot Skripal kan ha kommit från Sverige. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-giftet-som-anvandes-mot-skripal-kan-ha-kommit-fran-sverige (Hämtad 2020-10-04)

Sveriges Television. Wendick, Christoffer. Giftfallet: Sverige kallar upp rysk diplomat. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/giftfallet-sverige-kallar-upp-rysk-diplomat (Hämtad 2020-10-04)

⁶ British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)

⁷ Reuters. Kremlin says Navalny works with CIA after he accuses Putin of poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny/navalny-blames-putin-for-poisoning-vows-to-return-to-russia-idUSKBN26M4JB (Hämtad 2020-10-04)

TASS. CIA working with Navalny, Kremlin spokesman says. 2020. https://tass.com/politics/1207373 (Hämtad 2020-10-04)

⁸ Reuters. Balmforth, Tom. Russia accuses U.S. of promoting revolution in Belarus, toughens stance. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-idUSKBN2672NC (Hämtad 2020-10-04)

⁹ TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁰ Interfax. Belarusian Catholics deny info on U.S. interference in religious situation in country. 2020. http://www.interfax-religion.com/?act=news&div=15898 (Hämtad 2020-10-04)

¹¹ Reuters. Russia says CSTO military drills to take place in Belarus from October 12-16. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-belarus-election-military-csto/russia-says-csto-military-drills-to-take-place-in-belarus-from-october-12-16-idUKKBN26628I (Hämtad 2020-10-04)

¹² Reuters. Belarus does not rule out 'forceful response' to military threats: TASS cites defence ministry. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-military/belarus-does-not-rule-out-forceful-response-to-military-threats-tass-cites-defence-ministry-idUSKBN2660YK (Hämtad 2020-10-04)

¹³ Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Rysslands och USA:s soldater kan stå öga mot öga. 2020. https://www.svd.se/rysslands-och-usas-soldater-kan-sta-oga-mot-oga (Hämtad 2020-10-4)

TASS. Belarus has not yet applied to CSTO for help - press secretary. 2020. https://tass.com/world/1190077 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁴ President of Russia. Meeting with President of Belarus Alexander Lukashenko. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64031 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁵ Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 4-7.

The New York Times. Bearden, Milt. The World: Black Ops; The Departments of Disinformation. 2003. https://www.nytimes.com/2003/07/20/weekinreview/the-world-black-ops-the-departments-of-disinformation.html (Hämtad 2020-10-04)

¹⁶ The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁷ Ibid.

British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 178-179, 339-340.

¹⁸ Ibid.

¹⁹ The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-10-04)

²⁰ The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)

²¹ The Washington Examiner. Rogan, Tom. Russia invents CIA plot to kill Catholics and destabilize Belarus. 2020. https://www.washingtonexaminer.com/opinion/russia-invents-cia-plot-to-kill-catholics-and-destabilize-belarus (Hämtad 2020-10-04)

²² Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)

²³ The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)

²⁴ Svenska Dagbladet. Sallinen, Jani Pirttisalo. Expert: Ryssland tillåter aldrig fria val i Belarus. 2020. https://www.svd.se/expert-ryssland-tillater-aldrig-fria-val-i-belarus (Hämtad 2020-10-04)

Svenska Dagbladet. Kramsjö, Britta. Putin vill öka Rysslands makt – steg för steg. 2020. https://www.svd.se/putin-vill-oka-rysslands-makt--steg-for-steg (Hämtad 2020-10-04)

²⁵ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)

Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)

Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)

²⁶ Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 207.

Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. xi.

²⁷ Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. 2-3.

²⁸ Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)

Foreign Policy. Amos, Howard. How Putin and the KGB Took Control of Russia—and Duped the West. 2020. https://foreignpolicy.com/2020/06/27/catherine-belton-putin-people-book-review-kgb-russia-west/ (Hämtad 2020-10-04)

²⁹ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)

Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-10-04)

Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-10-04)

³⁰ Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003, s. 36.

Reflektion

Den 03SEP2020 uttalade sig chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergej Narysjkin, att västliga specialförband kunde vara ansvariga för förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern samt Kremlkritikern Aleksej Navalnyj. Därtill framförde även chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten att inga spår av nervgift hade indikerats på de ryska läkare som behandlade Navalnyj i Sibirien,¹ innan denne avtransporterades till Tyskland.² Dock förefaller två länder utöver Tyskland genomfört analyser, däribland Sverige där det samstämmigt konstaterats att Navalnyj blev förgiftad med nervgiftet, det vill säga det kemiska stridsmedlet, Novitjok.³ Att Sverige varit delaktig i analysen är inte så konstigt maa. att vi fick tillgång till detta kemiska stridsmedel under 1990-talet i samband med en underrättelseoperation som genomfördes av den tyska underrättelsetjänsten där en mindre mängd införskaffades och Sverige var det land som genomförde analysen av det kemiska stridsmedelet.⁴ Varvid s.k. skyddsforskning sannolikt genomförts i Sverige under de efterföljande åren avseende förmågorna det kemiska stridsmedlet Novitjok besitter. Vilket troligtvis kan utgöra ett skäl till varför Ryssland utpekade Sverige som ett möjligt land bakom förgiftningen av den till Storbritannien utväxlade ryska underrättelseofficeren Sergej Skripal 2018.⁵

Aleksej Navalnyj har i sin tur anklagat Rysslands President, Vladimir Putin, för att ytterst vara ansvarig för, förgiftningen av honom med nervgiftet Novitjok.⁶ Detta utspel av Navalnyj har i sin tur resulterat att Kreml via den ryska Presidentens talesperson, Dmitrij Peskov, anklagat Navalnyj för att handledas av den amerikanska underrättelsetjänsten, Central Intelligence Agency. Enligt Peskov skall Navalnyj under en längre tid mottagit instruktioner av amerikansk underrättelsetjänst. Den ryska Dumans talman, Vjatjeslav Volodin, har även tidigare anklagat Navalnyj för att samarbeta med västliga underrättelsetjänster och gå deras intressen.⁷ Således framför en del av det ryska etablissemanget att västliga specialförband var skyldig till förgiftningen av Navalnyj med nervgiftet Novitjok. Emedan en annan del framför att Navalnyj arbetar för västliga underrättelsetjänster. Med den logiken skulle i sådant fall västliga s.k. specialtjänster förgiftat sin egen s.k. tillgång i Ryssland ytterst med syftet att likvidera denne.

Sergej Narysjkin, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, har även uttalat sig kring situationen i Belarus. Den 16SEP2020 anklagade Narysjkin USA för att försöka organisera en statskupp i Belarus genom en s.k. färgrevolution. Detta skulle genomföras med att ekonomiskt stödja regeringskritiska bloggare och utbildning av aktivister genom icke-statliga organisationer och stöd till oppositionella politiker. Belarus President, Aleksandr Lukasjenko, kom i sin tur att anklaga Litauen, Polen, Tjeckien, Ukraina och USA för att vara vara ansvariga för oroligheterna i Belarus.⁸ Den 29SEP2020 kom Narysjkin återigen, som chef för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, att uttala sig om situationen i Belarus. Enligt honom skulle USA, med hjälp av den amerikanska underrättelsetjänsten samt dess väpnade styrkor och icke-statliga organisationer med anknytning till det amerikanska utrikesdepartementet, utbilda personal i Georgien, Polen, Ukraina och de baltiska staterna för att insätta dessa i Belarus och därmed destabilisera situationen ytterligare i landet. Narysjkin hävdade även den 29SEP2020 att USA försöker vända religiösa grupperingar mot varandra i Belarus, i form av västligt katolska och östligt ortodoxa. Han framförde även att USA försöker få katolska präster i Belarus att sprida oppositionell propaganda men även involvera Vatikanstaten i utvecklingen.⁹ Den katolska kyrkan i Belarus kom tillbakavisa dessa påstående av Sergej Narysjkin.¹⁰ Vad avser situationen i Belarus bör även den kommande övningen inom ramen för försvarsalliansen CSTO, Collective Security Treaty Organization, beaktas mellan den 12-16OKT2020.¹¹ I sammanhanget bör det även noteras att Belarus även uttalat sig om att möta externa militära hot inom ramen för CSTO.¹² Något Ryssland även förefaller vara beredd att göra.¹³ Därtill förefaller det under de kommande året genomföras återkommande övningsverksamhet på Belarusiskt territorium av Ryssland.¹⁴

Vad säger då allt detta? Ur ett västligt perspektiv ses allt ovanstående sannolikt som renodlad desinformation. Något rysk säkerhets- och underrättelsetjänst genomfört sedan tiden för den ryska Tsarens säkerhetstjänst Okhran och därefter,¹⁵ och de får anses vara synnerligen duktiga på det . Dock har som bekant myntet alltid två sidor. Inleder vi med det första påståendet att västliga specialförband skulle förgiftat Aleksej Navalnyj med nervgiftet Novitjok korrelerar det med metoder för möjlig påverkan av Ryssland och vad de ser som sannolika hot utifrån dess militära doktrin från 2014.¹⁶ Det andra påståendet om att Navalnyj skulle utgöra en agent för amerikansk underrättelsetjänst korrelerar även med bilden den ryska nomenklaturan haft sedan minst 2011, innebärande att västliga underrättelsetjänster orsakat destabiliserande aktiviteter i Ryssland för att påverka dess styre men även annorstädes. Detta är även något som berörs i dess militära doktrin från 2014, som en sannolik hotbild.¹⁷ Vad avser det tredje påståendet att USA skulle vara engagerad i att påverka händelseförloppet korrelerar det likt det andra påståendet väl med en rådande syn i Ryssland.¹⁸ Vad avser det fjärde påståendet att USA skulle använda den katolska kyrkan i Belarus samt försöka involvera Vatikanstaten. Förefaller det utgöra en parallell till hur USA de facto använda den katolska kyrkan och involverade Vatikanstaten i stödet till den polska fackföreningen Solidaritet, syftande till att påverka Polen under 1980-talet.¹⁹ Men det korrelerar även med sannolika hotbilder i den ryska militära doktrinen från 2014.²⁰

Vad innebär då allt detta? Intas en optimistisk syn, tolkas chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika utspel som desinformation och därmed inget i grunden att ta notis om.²¹ Intas en mer pessimistisk syn, får chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens olika uttalanden ses som synnerligen anmärkningsvärda ffa. då denna får anses stå Rysslands President mycket nära.²² Appliceras därefter den ryska militära doktrinen från 2014 som ett ramverk över uttalandena,²³ framträder en oroväckande bild, ffa. när en huvuddel av uttalandena berör Belarus och dess nuvarande inrikespolitiska situation. Vad som särskilt skall bejakas är att Belarus utgör av två skäl en synnerligen viktig grund för Ryssland, dels utgör det en militärstrategisk buffertzon gentemot väst, dels tillåts ur ett ryskt perspektiv Belarus President omkullkastas kan det ses som ett prejudikat för en liknande utveckling i Ryssland.²⁴ Vilket sannolikt med till alla buds stående medel kommer försöka undvikas. Varvid den nuvarande händelseutveckling får anses vara synnerligen intressant.

Optimisten ser som sagt enbart desinformation och avfärdar de ryska uttalandena som s.k. rappakalja, här bör dock den ryske utrikesunderrättelsechefens, Sergej Narysjkin, uttalande från 2017 beaktas avseende Sverige som ett av de ledande länderna i hybridkrigföring mot Ryssland och att denna individ de facto har den ryska Presidentens öra,²⁵ utifrån de tidigare påståendena chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänsten framfört. Pessimisten drar sig dock till minnes operation RJaN, Raketno-jadernoje napadenie, d.v.s. den underrättelseoperation som G(R)U och KGB genomförde tillsammans, syftande till att identifiera ett möjligt västligt överraskande kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.²⁶ Vilket ytterst innebar att den sovjetiska krigsrädslan kom att föra världen på randen till ett tredje världskrig 1983, i samband med den västliga övningen Noble Archer.²⁷ I och med att paranoia har låtit säkerhetspolitik styra Ryssland tidigare, får det ses som troligt att det återigen kan göra det ffa. med den omfattande mängd f.d. säkerhets- och underrättelseofficerare som besitter viktiga positioner i dagens Ryssland och därmed ytterst påverkar dess säkerhetspolitik.²⁸ Därmed blir även den s.k. svenska beredskapsinsatsen som påbörjades i slutet av Augusti 2020, och indirekt även den ryske utrikesunderrättelsechefens uttalande från 2017 avseende Sverige högst intressant.29 Vad som även bör tilläggas i denna reflektion är hur CSTO som organisation blivit indragen i de inrikespolitiska oroligheterna i Belarus och de paralleller som kan dras till den s.k Pragvåren 1968 och den s.k. Brezjnevdoktrinen.³⁰

Avslutningsvis, det kan vara lätt att avfärda det mesta från Ryssland i säkerhetssammanhang som paranoia, desinformation m.m. Dock bör det beaktas att Rysslands syn på dess säkerhetsförhållanden kan skilja sig diametralt från vår egen syn och kulturella samt historiska erfarenheter utgör en grund till att vi ev. misstolkar varandras intentioner. Vilket även kan innebära att vi befinner oss i s.k. "Parallella Verkligheter". Därmed bör inte uttalanden från ledande ryska politiker i säkerhetspolitiska positioner avfärdas som rappakalja, utan snarare analyseras och ses i en större kontext, då det eventuellt kan ge indikationer på en oönskad säkerhetspolitisk utveckling.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Foreign Policy 1, 2 (Engelska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Interfax 1 (Engelska)

John Schindler 1 (Engelska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5 (Engelska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Rysslands Utrikesministerium 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1, 2, 3 (Svenska)

Sveriges Television 1, 2, 3, 4, 5 (Svenska)

TASS 1, 2, 3 (Engelska)

The New York Times 1, 2 (Engelska)

The Washington Examiner 1 (Engelska)

Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991.

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016.

Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.

Slutnoter

¹ Reuters. Russian spy chief says Western provocation cannot be ruled out in Navalny case - RIA. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-russia-politics-navalny-spy/russian-spy-chief-says-western-provocation-cannot-be-ruled-out-in-navalny-case-ria-idUKKBN25U1UX (Hämtad 2020-10-04)

² Sveriges Television. Fensby, Madelene. Lindau, Amanda Skagerström. Aleksej Navalnyj har landat i Tyskland. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/navalnyj-ford-fran-ryska-sjukhuset-i-ambulans (Hämtad 2020-10-04)

³ Sveriges Television. Gustafson, Linnéa. Tyskland: Navalnyj förgiftades av nervgiftet novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/aleksej-navalnyj-forgiftades-av-nervgiftet-novitjok (Hämtad 2020-10-04)

Sveriges Television. Svenskt laboratorium bekräftar novitjok. 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-laboratorium-bekraftar-novitjok (Hämtad 2020-10-04)

⁴ Reuters. West's knowledge of Novichok came from sample secured in 1990s: report. 2018. https://www.reuters.com/article/us-britain-russia-chemicalweapons-german/wests-knowledge-of-novichok-came-from-sample-secured-in-1990s-report-idUSKCN1IH2HC (Hämtad 2020-10-04)

⁵ Sveriges Television. Grönlund, Erik. Ryssland: Giftet som användes mot Skripal kan ha kommit från Sverige. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-giftet-som-anvandes-mot-skripal-kan-ha-kommit-fran-sverige (Hämtad 2020-10-04)

Sveriges Television. Wendick, Christoffer. Giftfallet: Sverige kallar upp rysk diplomat. 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/giftfallet-sverige-kallar-upp-rysk-diplomat (Hämtad 2020-10-04)

⁶ British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)

⁷ Reuters. Kremlin says Navalny works with CIA after he accuses Putin of poisoning. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-navalny/navalny-blames-putin-for-poisoning-vows-to-return-to-russia-idUSKBN26M4JB (Hämtad 2020-10-04)

TASS. CIA working with Navalny, Kremlin spokesman says. 2020. https://tass.com/politics/1207373 (Hämtad 2020-10-04)

⁸ Reuters. Balmforth, Tom. Russia accuses U.S. of promoting revolution in Belarus, toughens stance. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-idUSKBN2672NC (Hämtad 2020-10-04)

⁹ TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁰ Interfax. Belarusian Catholics deny info on U.S. interference in religious situation in country. 2020. http://www.interfax-religion.com/?act=news&div=15898 (Hämtad 2020-10-04)

¹¹ Reuters. Russia says CSTO military drills to take place in Belarus from October 12-16. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-belarus-election-military-csto/russia-says-csto-military-drills-to-take-place-in-belarus-from-october-12-16-idUKKBN26628I (Hämtad 2020-10-04)

¹² Reuters. Belarus does not rule out 'forceful response' to military threats: TASS cites defence ministry. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-military/belarus-does-not-rule-out-forceful-response-to-military-threats-tass-cites-defence-ministry-idUSKBN2660YK (Hämtad 2020-10-04)

¹³ Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Rysslands och USA:s soldater kan stå öga mot öga. 2020. https://www.svd.se/rysslands-och-usas-soldater-kan-sta-oga-mot-oga (Hämtad 2020-10-4)

TASS. Belarus has not yet applied to CSTO for help - press secretary. 2020. https://tass.com/world/1190077 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁴ President of Russia. Meeting with President of Belarus Alexander Lukashenko. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64031 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁵ Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 4-7.

The New York Times. Bearden, Milt. The World: Black Ops; The Departments of Disinformation. 2003. https://www.nytimes.com/2003/07/20/weekinreview/the-world-black-ops-the-departments-of-disinformation.html (Hämtad 2020-10-04)

¹⁶ The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)

¹⁷ Ibid.

British Broadcasting Corporation. Alexei Navalny blames Vladimir Putin for poisoning him. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-54369664 (Hämtad 2020-10-04)

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 178-179, 339-340.

¹⁸ Ibid.

¹⁹ The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-10-04)

²⁰ The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)

²¹ The Washington Examiner. Rogan, Tom. Russia invents CIA plot to kill Catholics and destabilize Belarus. 2020. https://www.washingtonexaminer.com/opinion/russia-invents-cia-plot-to-kill-catholics-and-destabilize-belarus (Hämtad 2020-10-04)

²² Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)

²³ The Ministry of Foreign Affairs of Russia. The Military Doctrine of The Russian Federation. 2015. https://rusemb.org.uk/press/2029 (Hämtad 2020-10-04)

²⁴ Svenska Dagbladet. Sallinen, Jani Pirttisalo. Expert: Ryssland tillåter aldrig fria val i Belarus. 2020. https://www.svd.se/expert-ryssland-tillater-aldrig-fria-val-i-belarus (Hämtad 2020-10-04)

Svenska Dagbladet. Kramsjö, Britta. Putin vill öka Rysslands makt – steg för steg. 2020. https://www.svd.se/putin-vill-oka-rysslands-makt--steg-for-steg (Hämtad 2020-10-04)

²⁵ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)

Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)

Schindler, John. Russian Intelligence Blames America for the Crisis in Belarus. 2020. https://topsecretumbra.substack.com/p/russian-intelligence-blames-america (Hämtad 2020-10-04)

²⁶ Andrew, Christopher. Gordievskij, Oleg. KGB inifrån 2: Spionskandalernas tid. Stockholm: Bonnier, 1991, s. 207.

Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. xi.

²⁷ Jones, Nate. Able Archer 83: the secret history of the NATO exercise that almost triggered nuclear war. New York : The New Press, 2016, s. 2-3.

²⁸ Foreign Policy. Galeotti, Mark. Spooks in the Kremlin. 2019. https://foreignpolicy.com/2019/04/27/spooks-in-the-kremlin-russia-putin-future-of-espionage/ (Hämtad 2020-10-04)

Foreign Policy. Amos, Howard. How Putin and the KGB Took Control of Russia—and Duped the West. 2020. https://foreignpolicy.com/2020/06/27/catherine-belton-putin-people-book-review-kgb-russia-west/ (Hämtad 2020-10-04)

²⁹ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Rysk spionchef: Sverige deltar i hybridkrig mot Ryssland. 2017. https://www.dn.se/nyheter/rysk-spionchef-sverige-deltar-i-hybridkrig-mot-ryssland/ (Hämtad 2020-10-04)

Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-10-04)

Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-10-04)

³⁰ Ouimet, Matthew J. The rise and fall of the Brezhnev Doctrine in Soviet foreign policy. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2003, s. 36.