Gästinlägg: Det är mycket nu!
Wiseman
––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Det är mycket nu!
De flesta försvarsanställda vet ännu inte om det med den 8 oktober 2012 så fattade Officersförbundet och Försvarsmakten ett avtal vars innehåll avsevärt sänker de anställdas lön för insatsverksamhet. Avtalet reglerar att alla anställda på order av ÖB eller C INS kan kallas upp för att tjänstgöra inom ramen för planerad eller uppkommen insats till det ypperliga priset av “0,0099 * I-lön + 264:-” vilket motsvarar ca. 442 kronor för en soldat som tjänar 18.000 och 510 kronor för en officer som tjänar 25.000 kronor i månaden.
I det tidigare “insats- och beredskapsavtalet (i-avtalet)” så utgick ersättning om 8 timmars övertid samt ersättning för ett övningsdygn om man var planerad 8 timmar den dagen. För någon som på stående fot kommenderas ut på insats en helg så är löneskillnaden mellan det gamla och nya avtalet nu 11.935 kronor!*
Visst kan man tycka att det gamla avtalet kanske var orimligt, att 12.000 kronor för en helg var mycket pengar. Eller? Hur mycket är det värt att utan förvarning tvingas avboka helgplanerna och framrycka till ett skogsparti, en radarcentral eller ett skyddsobjekt för att arbeta dygnet runt upp till 16 dagar i sträck? En sak är säkert. Det är värt betydligt mer än 442 kronor om dagen.
Det nya avtalet, likt det gamla, avtalar även bort arbetstidsregler, omplaneringstillägg osv. Det är samtidigt så diffust att det i princip kan användas för i princip vilket verksamhet som helst utöver “uppkommen händelse” och “beredskapskontroll”.
Självfallet har Försvarsmakten börjat utnyttja detta nya avtal på bred front och ett antal förband underställda C INS tjänstgör nu regelbundet med stöd av detta avtal. Förmodligen för att det är den billigaste verksamhet som finns.
Som skattebetalare rekommenderar jag Försvarsmakten att omedelbart sluta betala ut övertidsersättning, beredskapstillägg eller jourersättning. Använd istället detta avtal rakt över. Det finns inget som hindrar er, ty Officersförbundet har gått med på tidernas avtal!
Som anställd är jag bekymrad och frustrerad över vad som hänt. Jag har alltid tyckt att Försvarsmaktens avtal varit rättvisa och förmånliga. Att även om lönen inte alltid varit den bästa så har man kompenserats med ledig tid. Att nu behöva tjänstgöra utan vare sig ledighet eller vettig lön som kompensation känns inte uppmuntrande.
Som fackmedlem så uppmanar jag Officersförbundet att riva upp detta avtal direkt! Det är ett hån mot fackföreningsrörelsen och ett hån mot oss anställda. Det finns inga som helst anledningar att sälja ut sig. Att få mindre betalt per timme för övertidstimmar är skandal. Grunden måste vara att vi får betalt för de timmar vi faktiskt arbetar. Allt annat bör vi strejka emot!
Sebastian Bay
Civil tjänsteman
* I det gamla “i-avtalet” utgick 16 timmar övertid om man var oplanerad. En helg beräknas kvalificerad övertid med ex. 25.000/72 = 347 kronor per timme. 347 x 32 timmar = 11.111 kronor plus 2 x 988 kronor (för övningsdygn). Totalt: 13.087 kronor. Det nya avtalet innebär 2 x 510 kronor om man tjänar 25.000 kronor per månad. Totalt alltså 1020 kronor samt uppskjuten ledighet om man tjänstgjort på en dagen som man varit planerad att vara ledig. Det utgår även 66 kronor per dag om insatsen varit uppkommen.
Fokuserar media på rätt saker efter Herculeshaveriet på Kebne?
Utredningen har tagit ett och halvt år vilket är begripligt med tanke på de svårigheter hela bärgningsinsatsen utsattes för.
Jag finner utredningen grundlig med väl underbyggda analyser och rekommendationer.
Luftfartsverket får kritik för hur bemanning och kompetens hanterats avseende flygledarna vilket media har huggit på direkt. Att få klämma åt en myndighet och samtidigt indirekt göra en ung oerfaren flygledare till syndabock verkar vara mer intressant än att faktiskt lyssna till vad utredarna egentligen sa.
Om jag varit journalist så skulle jag spetsat öronen när det framkom att höjdvarningssystemet inte hade någon terrängdatabas norr om 60 breddgraden och att det är oklart om besättningen kände till detta. Det nämndes också att det fanns brister hos de piloter som intervjuats efter haveriet om just detta. Det nämndes också att utredarna hade funnit ofullkomligheter i tillverkarens utbildningsanvisningar.
I klartext kan detta tolkas så att norska flygvapnets herculesbesättningar inte hade fått rätt utbildning och att just detta faktum gjorde att olycksbesättningen handlade som den gjorde. Med andra ord, en bidragande orsak som, om den inte hade funnits, alltså besättningen hade kunskap om systemets begränsningar, kunde ha varit den detalj som var avgörande för att man flög som man gjorde. Utredningen är korrekt i sina formuleringar då den inte kan gissa vad besättningen visste eller inte visste. Men det är ändå en ögonbrynshöjare om norska Flygvapnet medvetet köpt ett system där större delen av just Norge inte fanns med.
Detta är upp till norrmännen själva att reda ut, vilken roll har tillverkaren och utbildaren i detta?
Rysk kopia på stridsbåt 90
Projekt 03160 Raptor
Det ryska varvet Pella sjösatte i augusti en egen kopia på den svenska stridsbåt 90H. Ursprungsmodellen är konstruerad av Dockstavarvet och är amfibiebataljonens (-ernas…) arbetshäst sedan 1990-talet. Modellen har framgångrikt exporterats till bland annat Norge, Grekland och USA där den nu licenstillverkas. Ryssland kan numera tillföras listan över länder som nu förfogar över typen. Raptor, som den ryska modellen kallas är byggd med stöd från Dockstavarvet på Pellavarvet i S:t Petersburg.
I Ryssland har Dockstavarvet tidigare gjort exportaffärer och sålt bevakningsbåtar till FSB av typen Interceptor Craft IC 16,5M. Fartyget har dykt upp i bildmaterial från bland annat S:t Petersburg. Att man är nöjd med kvaliteten på de svenska båtarna och konstruktionen är uppenbar.
Intresset för stridsbåten varit så stort att man beslutade för att helt enkelt kopiera den svenska ursprungstypen, med några smärre modifieringar. Vid besöket härom året från 336. marininfanteribrigaden uttrycktes uttalat intresse för stridsbåt 90H för de väpnade styrkorna. Hur länge samarbetet mellan Pella och Dockstavarvet pågått runt Raptormodellen är inte känt
Fartyget sjösattes i augusti och överlämnades till flottan under september månad. Provverksamheten är i full gång i Finska viken. Troligen kommer fartyget att även testas i Kaliningrad och möjligen i andra delar av Ryssland.
Det officella ryska siffrorna på modellen är snarlika de svenska (inom parantes), om än något högre avseende storlek och prestanda.
Längd 16,7 m (15,9)
Bredd 4 m (3,8)
Djupgående 0,85m (0,8)
Vikt 23 ton (20,5)
Toppfart 48 knop (40)
Motor Vattenjet på 2000hk ()
Besättning 2 man (2 el 3)
Lastkapacitet 22 man (18)
Beväpning 1 st vapenstation med 14,5 mm tksp samt 2 st 7,62 mm ksp Pecheneg (3 tksp)
UPPDATERAT 031651NOV13
Dockstavarvet meddelar att Pellas konstruktion inte bygger på något samarbete med företaget. Fartyget är med andra ord ett resultat av reverse enginering alt företagsspionage. Se kommentatorsfältet.
FM Org 18 ur ett Arméperspektiv
1.000.000
Alldeles nyss passerades den magiska gränsen en miljon besök här på bloggen. I ekonomins värld brukar man ofta säga att det tar tid att nå den första miljonen, men sen rullar det på rätt fort. Det stämmer in rätt bra även på bloggandet.
Det tog nästan exakt tre år att nå upp till en miljon besök. Men antalet bloggbesökare stiger konstant numera, och det senaste året har ökningen varit extra tydlig. Mycket beroende på allt som hänt. Just nu ligger antalet besökare (snitt) på över 3000 per dag. Om den besöksfrekvensen håller i sig så kommer nästa miljon att passeras redan till sommaren. Så stor skillnad är det nu jämfört med den långsamma starten.
Detta förutsätter givetvis att bloggen lever vidare, något man aldrig ska ta för givet. Den senaste tiden har en viss uppgivenhet gestaltat sig här då positiv rapportering rörande svensk försvars- och säkerhetspolitik som stärker vår försvarsförmåga helt lyst med sin frånvaro. Vi bloggare brukar ofta få tillmälet "svartmålare", något som givetvis speglar verkligheten där ute. En försvarspolitisk nattsvart verklighet vi knappast själva kan styra över.
Men än så länge går kampen vidare, åtminstone så länge det finns ork att bemöta all galenskap. Förhoppningsvis så får bloggen vara med om att passera tvåmiljonersgränsen.
Tack till alla er som läser, och framför allt till er som bidrar till en levande debatt genom kommentarer.
Svensk varning från Baltikum
I senaste numret av Vårt försvar finns flera högintressanta artiklar om säkerhetsläget i Nordeuropa, men priset tar Jonas Öhman, som är synnerligen baltiskt erfaren.
Vill bara varmt rekommendera alla att ladda ner senaste numret av Vårt försvar och särskilt läsa Jonas Öhmans och Bo Hugemarks analyser av läget i Östersjöområdet just nu.
Gästinlägg: Reviderade betyg
Att inte något förband i nuläget kan konkretisera vilka eventuella befattningar som kommer att påverkas av FM Org 18 är helt naturligt då arbetet i Marinen knappt har påbörjats. Man ska också ha klart för sig att dessa förändringar kommer att ske successivt fram till 2018.
/ Skipper
Det vi ska göra är att ett fåtal befattningar som idag bemannas av taktiska officerare ska ersättas med specialistofficerare. Vidare ska ett fåtal specialistofficerare ersättas av GSS (Gruppbefäl, Soldater och Sjömän). Sammanlagt ska 14 befattningar hanteras. Ingen kommer att sägas upp. Inte heller kommer någon att få byta kategori med anledning av FM Org 18.
Mer hemligheter till folket!
Häromdagen genomförde New York Times en intervju med Edward Snowden, som nu fortsätter att trassla in sig i en härva av lögner. Superhjälten som tidigare har försäkrat oss att han har läst igenom alla dokument för att värdera skaderisken, lämnade sedan ut allt till några journalister, vars omdöme han trodde på. Frånsett förmågan att i verkligheten bedöma risker associerade med underrättelseoperationer, så är ju läshastigheten fenomenal. Bara de brittiska 58 000 dokumenten tar ju en liten stund att läsa igenom, även om man är några stycken.
I intervjun med NYT är nu inga dokument medtagna till Ryssland, fast det bara är tre månader sedan han försäkrade motsatsen. Då hade han full koll på sitt stulna material. Dessutom har vi tidigare genom the Guardian fått veta att Snowden har krypterat sin dator, så att ingen kan låsa upp den. Åtminstone inte MSS i Kina eller FSB i Ryssland, eftersom Edward är listigare än dem och deras superdatorer. Om det inte vore så allvarligt, så skulle det vara en lustifikation med detta tusenkonstnärskap. Det som började som en heroisk visselblåsaraktion är mer troligt en makalös rysk informationsoperation.
Genom att starta med gamla bilder från utbildningar före 2009, när reglerna för NSA ändrades, kunde bilden sättas för världen. Allt talar för att NSA:s verksamhet med stöd av Patriot Act gick alldeles för långt när det gäller intrång på hemmaplan innan reglerna skärptes. Sedan har det fortsatt med ”avslöjanden” hur NSA arbetar i den internationella kontexten. En hel del av Snowdens uppgifter var redan kända genom exempelvis amatörhistorikern Matthew Aid och journalisten Marc Ambinder.
Denna historia kommer att fortsätta med många förvånade utrop, eftersom många tycks ha glömt bort att Internet är ett militärt forskningsprojekt från USA. Är det då viktigt att veta vem som eventuellt är bakom sådana som Snowden eller Assange?
……….
I torsdags höll statsministern ett mycket skickligt upplagt tal inför ombuden på sitt partis arbetsstämma. Han började i en oväntad ände och la ut långa linjer i historien om svenska fenomen och erfarenheter. Ett ”galet kvartssekel” som han inte hade med i talet var den så kallade stora frihetstiden i mitten av 1700-talet, då Hattar och Mössor var understödda av främmande makter. Frankrike stödde Hattarna och Ryssland Mössorna. Genom ekonomiska bidrag försökte dessa vinna inflytande över främst svensk utrikespolitik.
Det är ett känt modus operandi hos Ryssland att arbeta med fronter, och i det ryska tänkandet är ett av de viktigaste medlen att öka misstron mot konkurrenternas underrättelse- och säkerhetssystem i motståndarnas befolkning. För Sverige som småstat med Tyskland och Ryssland som grannar liksom vårt stora handelsberoende är ett fungerande underrättelse- och säkerhetssystem en omistlig del för vår säkerhet.
………
Och just Tyskland och Ryssland var den stora luckan i statsministerns tal om handel istället för krig. Den grundläggande tanken att vi ska bygga vidare på vår förmåga att handla med omvärlden är rätt, och lätt att sympatisera med. Men, tyvärr är det en tung erfarenhet för Sverige att vi två gånger de senaste åttio åren har haft brutala och stora diktaturer som grannar, som överfallit sina grannländer. Där är framförallt en underrättelsetjänst av stort värde för att ge den politiska nivån underlag för beslut, bland annat om militär styrketillväxt.
I det sammanhanget kan det vara värt att påminna om den försvarssekretess vi hade under kalla kriget. Det var precis som signaturen Kamrat Kalle kommenterade här med anledning av Korridoren till Kaliningrad, sekretessen skapade en osäkerhet hos omvärlden om vår reella förmåga kopplat till tid och rum.
Till del kan det arvet nu vara ett problem i den meningen att det försvårar den politiska insynen i försvaret. Med tiden har det blivit en vana att regeringen/försvaret släpper relativt lite med sekretessklassificerad information till Riksdagen. Här har många andra länder en annan ordning, där parlamentariska utskott på ett helt annat sätt styr processen. Det som på ytan kan upplevas som bekvämt – att sköta sig själv – bidrar samtidigt att det blir svårt att utkräva ansvar bland de folkvalda.
Genom att utbilda ordentligt och bättre ordna för hanterande av information som är sekretessklassificerad för de folkvalda i Försvarsutskottet, så skulle vi kunna vinna två saker samtidigt. Riksdagen skulle få axla ett större ansvar för försvarsförmågan och vi skulle få en ökad medvetenhet om den desinformation som vi utsätts för i allt ökande grad.
Han som bestämde
Pansarfestens facit
Nyligen premiärvisades det rysk-franska stridsfordonet Atom, liksom uppföljaren till stads-stridsfordonet Terminator.
Knappt hade jag skrivit klart min artikel för serien MILITÄRT! om bakgrunden till stads-stridsfordonet Terminator, så avtäcker man en moderniserad version, Terminator 2, se klippet nedan. Notera att statsministern hjälper till med marknadsföringen. Vid samma vapenmässa fick statsministern och andra VIP även en exklusiv titt på Rysslands kommande huvudstridsvagn, Armata. Den som var ett av Putins vallöften i det senaste presidentvalet och som ska ha tillverkats i 2,300 exemplar om sju år (så lyder ännu löftet). Tyvärr släpptes inga bilder av Armatan men här bekräftas en del tidigare påståenden om den. Uppenbarligen kommer Armatan inte vara en upphottad T-90 utan något nytt.
Apropå ryska revolutioner läser jag för närvarande Ryska revolutionen 1900-1927 av Robert Service, hans helt reviderade sammanfattning av de händelser som än idag kastar sin starka skugga över Ryssland. På omslaget står Lenin passande nog på en pansarbil, dock inte med syftet att marknadsföra pansar. Jag har inte läst ut boken men kan konstatera att det är en mycket god investering för 98 riksdaler, som är priset inom SMB, det är månadens premiebok.
Terminator 2 presenterad av statsminister Dmitrij Medvedev.
Mikael Oscarsson (Kd): ”Dåligt att inte den största förändringen på 100 år var förberedd”
Serien med intervjuer av partiernas försvarspolitiska talespersoner i samband med deras riksting (motsv.) fortsätter idag med Mikael Oscarsson (Kd). Nästa helg med statsrådet Karin Enström m a a den här helgens partistämma för moderaterna.
- Vad är kristdemokraternas försvars- och säkerhetspolitik?
Först vill jag slå fast att för Kristdemokraterna är försvarsfrågorna inget särintresse, det är ett allmänintresse. Det är något av det mest elementära som folket, varje medborgare, kan kräva av sin stat, Sverige. Det är ett skydd mot yttre hot. Vi kristdemokrater är ju kända för att tala om trygghet i familjen och också på gator och torg. Men vi tror också att det är viktigt med trygghet mot yttre hot.
Vi har gjort en försvarspolitisk rapport som heter Försvar och säkerhet – ett allmänintresse. Vi går igenom vad det finns för möjliga hot. Precis som Försvarsberedningen måste vi ta höjd för att det inte bara blir lättare och smidigare i framtiden, utan vi måste kunna ta höjd för en tuffare miljö. Vi ser det som hände under påsken, och vi har ÖB:s uttalande om en-veckasförsvar. Det inskärper ju allvaret.
Vi har beskrivit – osminkat – Försvarsmaktens situation och vad vi tror att vi måste göra i närtid och på längre sikt. Vi tror på att vi ska ha ett försvar som folk ska känna trygghet i kan försvara Sverige. Vi säger att vi måste kunna möta angrepp från två håll samtidigt och vi måste särskilt stärka försvaret av Stockholm. Vi måste också återskapa en militär närvaro på Gotland, och där bygga upp en bataljon. Den som har kontrollen över Gotland har kontroll över Östersjön.
- När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?
Där är det ju en besvikelse att det har dragit ut så på tiden. Det heter ju insatsorganisation 2014, och det var först sagt att den skulle vara införd då. Sen så har ju Försvarsmakten flyttat fram datumet hela tiden. Så nu är det ju inte 2019, utan beyond. Så det är svårt att ge ett exakt datum. Vi har ju beställt insatsorganisationen, och då är det ju viktigt att göra de investeringar som krävs i materiel och övningar. Då kommer det krävas mer pengar.
- I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?
Det har vi redan varit inne på. Jag tror ju att det är huvudstaden och Gotland som är särskilt utsatta. I vår rapport pekar vi på behovet av luftvärn, ett kvalificerat långräckviddigt luftvärn för att skydda mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Det behövs också särskilda förband för att skydda Stockholm.
- Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?
För det första måste vi beskriva dem som de är. Här är det tal om från en del håll att Ryssland ökar från mycket låga nivåer. Nu har de precis avslutat Zapadövningen, och det kom fram i Svenska Dagbladet att det kan ha varit upp till 70 000 personer, så då kan vi ju helt och hållet avskriva det här talet om de låga nivåerna. Det var tio år sen, tvärtom har man nu visat att man har en förmåga att göra rejäla operationer.
De har ju en plan att 70-75 % av materielen ska vara omsatt 2020. Det sägs ofta, vi får se….energipriserna…men, de kan gå upp också. Det finns faktorer som pekar på det. Till dags datum har de uppfyllt allting de har sagt, lite bättre på vissa områden. De har ju ökat anslagsdelen också.
Men, därmed inte sagt att vi säger att de är ett hot, vare sig idag eller övermorgon. Men det finns anledning att ta på allvar den oro som Estlands president och Lettlands försvarsminister talat om. Det hänger ihop, ett hot mot Baltikum är ett hot mot Sverige. Då skulle vi kunna bli indragna. I Försvarsberedningen tror vi inte på ett enskilt angrepp mot Sverige, men vi kan bli indragna. Och vi ska inte göra som vi historiskt kanske gjort, dra oss undan. Vi har sagt att vi ska både kunna ge och ta emot hjälp.
Då är det viktigt att kunna se kombinationen av ökade anslag och en auktoritiv ledning, det är en utveckling som går åt fel håll. Vi måste kunna se det och dra slutsatserna. Försvarsförmåga är ett långsiktigt arbete.
- Ni har haft en stor inflytandemakt halva tiden av 2000-talet. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?
…..Det finns alltid saker som…vi har tagit bra beslut…vi är på väg…
Vi tog ju beslutet om att gå från värnpliktig till anställd personal. Där tycker jag det var dåligt att vi inte redan från början inte såg att ett nytt system…länder som har infört det här har haft morötter, bonusar, riggat färdigt systemet. Det var ju pinsamt hur lång tid det tog, innan det ens var klarlagt, den juridiska processen.
Det tog många år som Försvarsmakten tappade tid. Det var dåligt att inte den största förändringen på 100 år var förberedd. Det tycker jag skulle vara bättre gjort, och vi skulle också skickat med till Försvarsmakten, att ska vi införa det här, man ska ha bonusar, ett genomtänkt system, what’s in it for me, så att vi får soldaterna att stanna kvar 6-8 år. Gör vi inte det nu, kan vi se i stjärnorna efter det här, och vi ser redan hur det hoppar av fler än vi tänkt. Och det blir jättesvårt att rekrytera de tidvis tjänstgörande, och det är något vi måste tänka över. Kanske ta bort kravet på utlandstjänstgöring.
- Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?
Jag tror det är farligt att rycka i Försvarsmakten som om det vore en växelspak. Jag tror det finns en berättigad trötthet i att politikerna har puffat på strategiska time-outer, och nästan black-outer, och ändrat om. Jag tror det viktiga nu är att den insatsorganisation vi faktiskt beställt får resurser som krävs och att vi tar beslut om luftvärn.
Det är ju katastrofalt om vi har ett flygvapen för 90 miljarder och vi har fartyg, och så har vi inte vapen och inte har övningar. Det är ju elementärt att Försvarsmakten består av personal – där har vi problem med rekryteringen – och materiel – där ligger vi efter – och övningar. Det är det som talar om för omvärlden att vi har en Försvarsmakt värd namnet.
Och där tycker jag kanske att i den rapporten som ÖB lagt fram, att det är lite för lite betoning på den saken.
- I samband med er rapport om försvarspolitiken uppstod viss förvirring. Ni hade en arbetsgrupp som presenterade ett förslag som kanske skulle kosta 10 mdr mer per år, vissa säger mer. Samtidigt var partistyrelsen ute och sa att den stod bakom regeringens budget. Vilken förankring i partiet har den försvarspolitik som gruppen driver?
Vår rapport är grunden för kommande ställningstaganden i bland annat Försvarsberedningens arbete. Partistyrelsen tog några dagsaktuella ställningstaganden.
Vi har ju gått från att inte vilja gå med i NATO till att vi driver på att vi ska göra en utredning. Det slås också fast att vi ska kunna möta på två fronter, och det här med Stockholm och Gotland.
Sen följdes det upp i Almedalen av Göran Hägglund. Jag tror han var den ende partiledaren som talade sig varm för försvarsfrågan, betydelsen av den.
- Det är ju stora problem att fylla organisationen med deltidstjänstgörande, var går er omslagspunkt för att ändra politik, och satsa mer pengar eller väcka delar av den vilande värnplikten?
Kravet på utlandstjänstgöring tycker jag man ska titta på. En ytterligare åtgärd skulle kunna vara att samla ihop en bataljon, så att vi kan öva. Det är viktigt för officerskompetensen. Få av våra bataljonchefer har truppfört en fältstark bataljon. Vi sa att det skulle vara kontrollpunkter, det viktiga är nu att införa bonusar, paket, att man kan få utbildning under tiden för att göra det mer attraktivt. Sen behöver man kanske titta på Danmark och Norge.
- Om Sverige skulle gå med i NATO i framtiden, hur stor andel av BNP bör Sverige då lägga på sitt försvar?
ÖB:s perspektivstudier kokar ju ned till att det krävs stora anslagsökningar eller att vi gör oss beroende av andra när det gäller nyckelförmågor eller att vi gör klart för svenska folket att Försvarsmakten inte ska ha i uppgift att försvara hela landet.
Vi är av uppfattningen att det bör göras en förutsättningslös utredning, och sen är det ingen hemlighet att jag, Alf Svensson och samtliga tidigare talespersoner tror att det väger över för NATO.
Mindre pengar är helt uteslutet! Det är uteslutet att tro att vi skulle ha någon fribiljett. Vi kanske borde börja se att vi är en lead-nation, borde vara i alla fall, i Norden. Då måste vi ju ta vårt ansvar. Förr i tiden satsade vi 2,5 %, och ser vi på våra grannländer ligger de kring 1,5 %. Nu har vi ökat 200, 300, 400, 500 miljoner, och det måste fortsätta.
- Försvarsmakten har anmält att budgeten går ihop till 2015, men att underskottet bara på materielanslagen uppgår till nästan 4,5 miljarder/år 2019. Om ett decennium motsvarar de materiella bristerna cirka 50 miljarder enligt FM, vad vill kristdemokraterna göra åt detta?
Det första är att jag välkomnar transparensen. Vi måste tala om som det är. Vi måste tala om försvarsförmågan. Allt som är toppen, mitten och botten. Vi kan inte mörka att det finns en prislapp, att vi kan göra allt gratis. Och då måste Försvarsmakten vara så vänliga att också öka transparensen.
Kan vi få fram ett budskap att vi har beställt insatsorganisationen och hur den ska fungera, då tror jag vi kan få folket med oss på en stegvis höjning. Att vi ska ligga kvar på samma nivå och låtsas att Försvarsmakten ska trolla med knäna går inte. Utredningen visar ju att med samma anslag får det stora konsekvenser, och det måste vi ha en offentlig diskussion om. Vi kan heller inte runda NATO-frågan, då måste vi kunna prata om den frågan, hur vi ska ha det.
Vi är världens mest aktiva partner och vi säger att vi ska ha ett fördjupat samarbete med omvärlden. Det finns bara en organisation till buds stående. Norge och Danmark, Polen, Tyskland, Estland, Lettland, Liauen är redan medlemmar. Finnarna är inte det, men här måste vi ta steget. Kristdemokraterna vill ta oss ur den här låsningen att inte ens kunna lyfta på alla stenar.
Lögnen är fanatismens bästa vän!
"Om jag ljuger så är det bara för att jag tror att jag talar sanning"
Majoriteten av oss som växt upp i det här landet är uppfostrade och lärda att det är fult att ljuga. Lögner blir nästan alltid genomskådade, och den som ljuger får i slutändan ofta gå hem med svansen mellan benen. Men av någon outgrundlig anledning så kan man som politiker, och i synnerhet som försvarspolitiker tydligen ljuga, skönmåla och förvanska verkligheten helt utan att ställas till svars för detta.
Moderatstämman är till synes en orgie av ryggdunkande, där twittrandet går för högtryck. Allt för att prångla ut budskapet om att man inom Nya M minsann satsar på försvaret! Alternativet till detta är att man projicerar problemen över till andra för att få den egna politiken att framstå i bättre dager. Är man själv riktigt dålig i en gren, så kanske det alltid finns någon som är ännu sämre som man kan flytta fokus till? Det är nästan så att man börjar undra om det serverats lite för starka drycker eller blandats konstiga svampar i maten vid Louise de Geerhallen i Norrköping?
Moderaternas försvarspolitik som nu hyllas av de egna kan sammanfattas med ett antal hårda fakta som alla bör ha med sig när man går in i försvarsdebatten:
- Försvarsmakten har problem att rekrytera personal efter att värnplikten avskaffades
- Personalkostnaderna har skjutit i höjden vilket innebär mindre pengar till verksamhet
- En redan innan allt för låg numerär blir successivt ännu lägre
- Att det inte finns tillräckligt med pengar för att omsätta nödvändig materiel
- Att den materiel som omsätts i de flesta fall innebär en halvering av numerären
- Att flera materielprojekt som förväntas beslutas av regeringen medvetet förhalas
- Att den organisation (IO14) som regeringen beställt inte kan realiseras
- Ovanstående beror givetvis på att hela reformen är grovt underfinansierad
- Att en redan anorektisk organisation nu ska bantas ännu mer för att spara pengar
- Det innebär att 500 miljoner ska sparas genom att ta bort 1500 tjänster
- Att det inte finns tillräckligt med pengar för att öva förbanden i rätt omfattning
- Att FM med en prolongerad ekonomi har lagt fram en nattsvart perspektivplan
- Att en musikkår tydligen är viktigare att debattera än faktisk försvarsförmåga
- Att skönmålning tydligen är ett nytt moderat försvarspolitiskt paradnummer
Det sistnämnda verkar uppenbart vara signifikant för moderatstämman. Man kan ju för deltagarnas skull hoppas att det är gott om plats i Norrköping, för om alla ska gå omkring med meterlånga näsor så kan det ju ställa till problem.
Jag tänkte här nedan bjuda på ett smakprov av osmaklig problemprojicering och klassisk skönmålning från denna fredagkväll.
Fömin @KarinEnstrm berättar om försvarsreformen på #Mstämma o lyfter farhågorna för oppositionens besparingsförslag pic.twitter.com/ZzKinIl1Wi
— Annicka Engblom (@AnnickaEngblom) October 18, 2013
@pjaxess Tvärtom-för oss deltagit i utskottsarbete o #mstämma tydlig förstärkning av försvarsförmåga o planering f det oförutsedda!
— Cecilia Widegren (@WidegrenCecilia) October 18, 2013
@kdforsvar @AGardberg Tvärtom! Tydliga förstärkningar av försvarsförmåga oplanering f det oförutsedda!Avslag yrkande-inte samma -vara emot!
— Cecilia Widegren (@WidegrenCecilia) October 18, 2013
Men det värsta av allt är väl egentligen det som Wiseman redan avhandlat tidigare i kväll, där han ånyo konstaterar att Nya Moderater inte är försvarsvänliga vad än försvarspolitiker Widegren från Skaraborg än försöker framställa. Att inte stå upp för ett konkret förslag från moderaternas i hemkommunen Skövde som berör möjligheten att i rätt tid kunna möta möjliga förändringar i omvärldsläget och därför ge Försvarsmakten i uppdrag att planera för styrketillväxt. Detta tilläggsyrkande avslogs av den moderata stämman!
Samtidigt som detta sker så yrkar Cecilia Widegren på följande förändring till propositionen "Ett modernt arbetarparti för hela Sverige". Detta enligt ett av utskottsprotokollen.
Cecilia Widegren yrkade att på sid 259, rad 8, lägga till ny text enl följande "Detta stärker Sveriges nationella försvarsförmåga som värnar våra nationella intressen" [yrkandet bifölls]
Ja så här går det alltså till i den politiska värden. Det viktiga verkar vara att man kan framställa den egna politiken i bättre dager än vad man egentligen kan leva upp till. Inom försvarspolitiken är det tragiskt nog även förhållandevis riskfritt då det är ytterst få som granskar detta "särintresse" till politikområde och även om någon synar korten så kan det alltid viftas bort med nya lögner och skönmålningar.
Apropå Pinnochioklubben så kanske det kan vara på sin plats att berätta om just Pinnochio som tillverkades av en fattig dockmakare. Som av ett mirakel visar sig dockan börja leva, men han var en lögnare av stora mått, och varje gång Pinnochio ljög så växte näsan sig lång. Till slut lärde sig dock Pinocchio att vara snäll, och fick då bli en riktig pojke som han alltid önskat.
Om Pinnochio (=Moderaterna) blir snäll (=försvarsvänliga) och slutar ljuga (=skönmåla) så kanske förtroendet kan återskapas och att han då får bli en riktig pojke (=får tillbaka förtroendet/röster).
Media: DN, 2, 3, 4, 5, 6, SvD
Så mycket för försvarsvänligheten i Nya Moderaterna?
K-G Bergström, Expressen 18 oktober
Just nu pågår Nya Moderaternas arbetsstämma i Norrköping och under fredagskvällen avhandlas bland annat försvarsfrågorna. DN:s politiska reporter Ewa Stenberg rapportade nyss från stämman på Twitter att stämman avslagit ett yrkande från Skaraborgsmoderaterna och Västra Götalandsdistriktet att "Försvarsmakten ska få planera för styrketillväxt vid ett försämrat omvärldsläge".
Vad var då detta för förslag? Förslaget kan spåras tillbaka till Anders G Johansson, reservofficer (major) och moderat gruppledare i Skövde och tillika riksdagskandidat. Under vintern skrev Johansson en motion till förbundsstämman för Skaraborgsmoderaterna förespråkande att "Moderaterna verkar för att planering för militär styrketillväxt införs som ett av Försvarsmaktens uppdrag och att resurser anpassas och avdelas för detta".
Efter omfattande debatt biföll förbundsstämman motionen och skickade den vidare uppåt i partiet. Värt att notera är att detta är ordföranden för försvarsberedningen Cecilia Widegrens hemdistrikt. Motionen vandrade sedan vidare och fick även med sig hela Västra Götalandsregionen i stycket om att planera för militär styrketillväxt. Under gårdagens utskottsbehandling av EU och utrikespolitik yrkade Västra Götalandsdistriktet för att arbetsstämman till propositionen Ett modernt arbetarparti för hela Sverige skulle tillföra stycket "För att i rätt tid kunna möta möjliga förändringar i omvärldsläget ska försvarsmakten ges i uppdrag att planera för styrketillväxt". Yrkandet avslogs. Intressant är här att Cecilia Widegren som vid stämman företräder just Skaraborgsdistriktet från vilket förslaget härstämmar om som fört fram detta, inte förde fram förslaget vid den nationella arbetsstämman utan anfördes av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen genom representanten Ann-Sofie Alm reserverade sig sedan mot utskottets beslutet och reservationen om nämnda ordalydelse var också den enda reservationen.
Under fredagskvällen avslog så arbetstämman tilläggsyrkandet och cementerade därmed uppfattningen om de nya moderaternas inställning till försvars- och säkerhetspolitik. Nya Moderaterna brukar vara mycket snabba med att berömma sig själva för sin försvarspolitik och hur man formar försvaret för en framtid där hoten är "oförutsägbara, komplexa och gränslösa". Tyvärr är det ju så att oförutsägbara, komplexa och gränslösa hot ökar kraven på en hög grundberedskap och förmågan att vid behov genomföra styrketillväxt. Något som den moderata ekonomiska dispositionen inte mäktar med. Bara perioden 2007-2015 har försvarsanslaget sjunkit med 14 %, konstaterar Johan Wiktorin. Tragikomiskt blir det då när de moderata försvarspolitikerna Cecilia Widegren och Johan Forssell i Upsala Nya Tidning ena stunden konstaterar att Socialdemokraterna inte lägger en krona mer i försvarsanslag än Regeringen för att i nästa stund anklaga desamma för att skriva försvarspolitiska checkar som saknar täckning. Vad säger då detta om Regeringens checkar?
I skrivande stund meddelar Cecilia Widegren på Twitter att resultatet av stämman är tydliga förstärkningar av försvarsförmågan och planering för det oförutsedda. Det ska i så fall bli ett rent nöje att ta del av protokollet från stämman. Å andra sidan har vi ju upprepade gånger fått ta del av moderata försvarssatsningar som är de facto minskningar.
Från kristdemokratiskt håll vitsar man till det kring stämmobeslutet: "#mstämma röstade för ett sorgligt förvar istället för ett borgligt försvar!"
Media: DN, 2, 3, 4, 5, 6, SvD
En debatt för närmast sörjande
Det är lätt hänt att man drabbas av tunnelseende när man intresserar sig för försvars- och säkerhetspolitik. Om man t.ex. har skaffat sig ett gediget Twitterflöde genom att följa personer med samma intresse inbillar man sig tillslut att debatten och diskussionen svallar hög i offentligheten. Och så tycker man ju gärna att det inte finns något viktigare eller mer intressant att ägna sig åt, och att det rimligen bara är en tidsfråga innan (infoga här valfri samhällsaktör eller medborgare) upptäcker detsamma. Det är värt att påminna sig om att så inte är fallet.
Reinfeldt har nyss avslutat sitt tal på Moderaternas stämma i Norrköping. Drygt 45 minuter och inte ett ord om försvaret. Och med risk för att jag missade något sades inget om försvar eller krishantering under gårdagens partiledardebatt heller. Ämnet lyser med sin frånvaro trots den krisstämning som omgärdar det, i alla fall i kretsen närmast sörjande. Folk och Försvar arrangerar aktuella och ambitiösa seminarier, frivilligorganisationer försöker synas och det blossar upp tomtebloss i medierna, som Ryska påsken eller gigantiska övningar i närområdet, men det blir inte så mycket mer av det och att försvaret eller krisberedskapen inte är en fråga för partipolitikens främsta företrädare illustrerar precis just detta. Frustrerade försvarsbloggare tycker man ropar för döva oron och det är rimligt att ställa sig en gemensam fråga: Har vi som är specialintresserade missförstått läget? Förmår vi inte lyfta oss ur våra gropar av snäva kunskaper eller fokusområden och se de stora perspektiv som beslutsfattare med uppgift att se helheten agerar utifrån? Förs debatten på fel sätt, eller med utgångspunkter som inte lyckas gripa tag om offentligheten? Är vi alltför för slutna i våra begrepp, förkortningar och blinkningar till varandra, på ett sätt som bara är avskräckande för den som har ett begynnande och ömtåligt intresse och som kanske närmar sig försvarsbloggar eller vågar sig in på ett seminarium med Krigsvetenskapsakademien? Eller så är det så som vi kanske ibland tror, att vi till skillnad från den ointresserade massan har skådat ljuset – men det hjälper å andra sidan inte ett dugg om så skulle vara fallet eftersom det ändå är andra som bestämmer.
Nåväl. Fram till dess att Försvarsberedningen lämnar sin nästa rapport i slutet av mars kommer partierna vara något försiktiga inför risken eller möjligheten att behöva göra upp och behöva backa från tidigare utfästelser. Men inom några områden kommer det puttra.
Det är lätt att förutse att FM Org 18 (dvs enkelt uttryckt konsekvenserna av den besparing om 500 mkr som regeringen ålagt Försvarsmakten vad gäller personalkostnader) ändå vållar mer debatt än komplicerade och mer långsiktiga strategiska övervägningar som ryms t.ex. i den perspektivstudie som nyligen redovisades. Personalfrågor handlar om människor som arbetar på regementen och flottiljer och sprider naturligen oro men också engagemang på ett annat sätt även i vidare kretsar, som t.ex. kommunpolitiker med militär verksamhet inom sina kommungränser. Klangbotten i försvarspolitiken är dock ganska grund, så länge som S och M i stora drag är överens om ekonomin. Socialdemokraterna kan inte åka landet runt och utlova att alla tjänster ska vara kvar och framhåller hellre andra delar av personalförsörjningen, som t.ex. sitt förslag om obligatorisk mönstring för alla (på nätet).
Försvarsdebatten förs dock inte enbart på bloggar. Sent igår var det nämligen dags att debattera försvarspolitik under den allmänpolitiska debatten, vilket är ett tillfälle för ledamöterna att tala i valfritt ämne under de tre dagar den pågår. Två (2) debattörer kände sig manade, nämligen Peter Hultqvist (S), Försvarsutskottets ordförande och Johan Forssell (M) som begärde replik.
Hultqvist inlägg handlade om försvarsindustrin och behovet av
(…) en långsiktig och samlad strategi för denna sektor (…) Det krävs ett samverkansprogram där samhälle, forskning, näringsliv och fack gemensamt försöker bidra till utveckling och konkurrenskraft. Sverige måste dessutom tydliggöra vilka vapensystem som är att räkna som nationella säkerhetsintressen och kan motiveras som detta inför EU.
Hultqvist ger exempel på vad det kan handla om, nämligen stridsflyget, undervattenssystemen, cyberförmåga, sensorer, krypto och telekrigsförmåga. Hultqvist nämner också att Finland, Frankrike, Italien och Norge arbetar med nationella strategier för sådant som kallas för säkerställande av försörjningstrygghet, strategisk autonomi och hur nationell industri ska utvecklas. Han tror sammanfattningsvis inte alls på en fri marknad och andra länders engagemang för konkorrensutsatt försvarsmateriel – han tror särskit inte på att Sverige ska gå i bräschen inom EU för detta – och här har vi således ett mer tydligt konfliktområde med regeringen, där det också verkar finnas en spänning inom regeringen, där FP nu – en smula otippat efter att ha följt deras politik på området – lite försiktigt uttrycker sympati för ett ökat statligt engagemang.
Johan Forssell begärde replik på Hultqvist, men inte för att prata om försvarsindustrin utan om S budgetmotion:
Jag skulle därför vilja fråga Peter Hultqvist: Om nu våra satsningar om ett antal hundra miljoner kronor är ”puts i marginalen”, hur skulle då Peter Hultqvist vilja beskriva sin egen satsning om 0 kronor?
Hultqvist svarar att han
(…) lägger 100 miljoner mer på förband och 100 miljoner mer på materiel än vad regeringen gör genom omfördelningar i budgeten.
och framhåller det pågående arbetet i Försvarsberedningen:
I mars kommer en rapport att läggas fram. Då hoppas jag på en bred politisk överenskommelse som så småningom också kan omfattas av ekonomiska konsekvenser (…) när vi är klara med Försvarsberedningen ska vi också börja ta ställning till hur den långsiktiga ekonomin ska se ut.
Jag tycker detta stärker tesen att det blir hårt att få ihop en majoritet som omfattar S och M i beredningen, och att försvarsindustripolitiken är det område i vilket perspektivplanen tydligast materialiseras.
PS. Apropå FM Org 18 ovan har Annicka Engbloms (M) uppröda blogginlägg nu fått genmäle genom Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten. Med all respekt för både Engblom och Lagersten: Till dessa nivåer når de inte riktigt vare sig det gäller formuleringskonst eller ilska. Här är en man som man inte vill ha emot sig. Och i avdelningen för mustiga texter som stimulerar tanken rekommenderar jag Torbjörn Kvist i Svensk Tidskrift: Sveriges beredskap är god.
Genmäle till riksdagsledamot Annicka Engblom (M)
Svensk förvaltningsordning bygger på en allmän princip att riksdagen beslutar, regeringen verkställer och myndigheterna genomför. Normalt ankommer det inte på en ämbetsman att ha synpunkter på våra folkvaldas åsikter och beslut. Men detta förhållningsätt bygger också på ömsesidig respekt och förståelse för varandras roller och hur svensk besluts- och förvaltningsprocess fungerar. Jag konstaterar efter att ha tagit del av riksdagsledamoten Annica Engbloms blogginlägg om Marinens Musikkår att det är lämpligt att kommentera de delar av innehållet som olyckligtvis skulle kunna uppfattas som fakta.
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att till 2018 reducera lönekostnaderna med 500 miljoner kronor jämfört med tidigare planering. Detta innebär att myndigheten kommer att minska, tillsammans med tidigare redovisade egna rationaliseringsmöjligheter, antalet heltidsbefattningar i Försvarsmakten med 1500 stycken, eller med cirka 10 procent. Alla förbandstyper påverkas. Vi har till regeringen redovisat att det påverkar uppbyggnaden av insatsorganisationen och den operativa förmågan.
I detta skede har förbanden fått till uppgift att redovisa förslag och konsekvenser. En första lägesredovisning har skett. Arbetet med att ta ställning till förslagen har ännu inte påbörjats i Högkvarteret och inga medarbetare har delgivits några besked. Beslut tas i en strukturerad process under 2014.
Med denna första lägesredovisning som utgångspunkt menar Engblom att ”processen (…) saknar motstycke i oanständighet”* då även försvarsmusiken kommer att påverkas.
Vad är fakta? Livgardet, med ansvar för försvarsmusiken, konstaterar att Marinens Musikkår riskerar att försvinna. Då försvarsmusikens huvuduppgift är statsceremoniell, och huvudsakligen äger rum i Stockholm, är en spridd gruppering på flera orter med reducerad personalvolym inte rationell vare sig ekonomiskt eller funktionellt enligt Livgardets första bedömning. Detta eftersom Marinens Musikkår i ett sådant scenario skulle behöva genomföra upp till 100 speldagar i Stockholm per år med allt vad detta innebär. Men detta förslag är det första och ytterligare förslag analyseras vid förbandet för att kunna överlämnas till Högkvarteret som beslutsunderlag.
Med sin egen analys som grund menar Engblom vidare:
”För att situationen kring försvarsmusiken är signifikativ på den dysfunktionalitet som lever kvar på vissa förband i vårt land. För att höga chefer i försvarsmakten, till vilka vi ska sätta vår lit för våra liv i händelse av krig, agerar oerhört oprofessionellt, långt från den ledarskapsroll de ska vara tränade för och den värdegrund utifrån vilken de är satta att verka i.” samt ”Det är dags att ta tag i sina ålagda uppgifter och inrikta sig på att få verksamheten att rulla”.
Ett sådant anmärkningsvärt uttalande förtjänar inte att sakligt bemötas utan faller tungt tillbaka på den som väljer att föra det offentliga samtalet i en sådan riktning. Den som väljer att ifrågasätta myndighetens arbete, dess chefer eller förband på ett sådant sätt förbiser det faktum att ålagda uppgifter är en direkt eller indirekt konsekvens av riksdagens och regeringens beslut och styrningar.
Debatten borde tidigt i processen utgå från en helhet och fokusera på rikets försvarsförmåga, detta sagt med stor förståelse för de känslor som varje enskilt förslag kommer att väcka hos den enskilde medarbetaren och det tryck som då kan ställas på den folkvalde. Musikkårerna är angelägna men en eventuell reducering måste sättas i ett sammanhang där det framgår att det som främst kommer att påverkas är krigsförband med konsekvenser för våra huvuduppgifter. Allt som är krav på bevarande måste följas av ett reduceringsförslag på annan verksamhet som ger samma eller högre effekt.
Musikkårerna utgör en stolthet för Försvarsmakten. I grunden är jag minör och sjöofficer och jag blir bedrövad över att Försvarsmakten kanske mister en av sina kulturbärare. Det är ledsamt att enskildas tillvaro förändras. Det kan komma att ske i Blekinge, för ett antal medarbetare och deras familjer, liksom i varje län där vi bedriver verksamhet. Med det återstår mycket arbete och vad resultatet blir efter beredning i Högkvarteret är idag alldeles för tidigt att med bestämdhet kunna säga något om.
Försvarsmakten har en stor lyhördhet inför politisk styrning. Det är naturligt och självklart i en demokratisk ordning, där myndigheten och dess medarbetare utgör ett säkerhetspolitiskt instrument, i enlighet med folkviljan uttryckt genom Sveriges riksdag. Med detta följer ett förtroende som behöver förvaltas av såväl de som har makten att besluta som av de som har uppgiften att genomföra. Detta bör prägla debatt och opinionsbildning enligt Försvarsmaktens mening.
Erik Lagersten
Informationsdirektör
*BLT 2013-10-14 (kräver inloggning / betalvägg)
The importance of Gotland
By Johan Wiktorin, editor and fellow in Dept 1
Bruce Acker wrote yesterday a thoughtful piece about Gotland’s strategic significance, where he put forward some hard questions to ponder. Since I am one of the proponents of strengthening Gotland militarily, I feel obliged to address Bruce’s concerns.
It is true that the development of modern weapons and their increasing range and accuracy is changing the value of different postures. And in the specific case of Gotland it is also true that the island is within range for both ballistic missiles and heavy SAM-systems such as S-400’s in the Kaliningrad oblast.
These systems present difficulties for the deployment of forces on and around Gotland, which is increasing the demands on intelligence, protection and mobility in order to cope. Notwithstanding, Gotland is today the home of some of the best sensors for the FRA (Defence Radio Establishment), which is one of the main arms of Swedish Strategic Intelligence.
Mr Acker also reminds us that any forces on Gotland are difficult to resupply or redeploy in conflict, and possible to circumvent. This is also an argument, which holds much merit. But since it is possible to prepare supplies on the island, the hardship to redeploy any such forces during a conflict is the most troubling factor.
In particular if one take into account the small number of troops Sweden has, which means that you probably lose some flexibility. On the other hand, if the need should arise to really reinforce Gotland from the main land, the risk would probably be very high and the loss of flexibility even higher.
As Bruce is arguing, and I agree, it is very hard to calibrate the importance of Gotland without some serious war gaming, which in turn should not be public anyway.
Nevertheless, it was very interesting to have a glimpse of Col Acker’s experiences of different discussions regarding the Baltic area during his term as attaché. I do believe his statements that he never heard anyone questioning Sweden’s commitment to defend Gotland or any plan advocating a prepositioning of forces there. Though the latter can be a conclusion of the former.
However it is important to remember that we have no or little insight into Russian contingency planning. For Russia, feeling threatened by the West’s overwhelming airpower on its western borders until her air force is formed with advanced jets, Gotland could be an interesting area to employ its radars and/or some SAM-systems in order to extend her depth westwards. Such strengthening of its capacity would force US tankers and AWACS on a more defensive footing, until air superiority could be established in the Baltic region. This would in turn increase Russia’s initial freedom of action.
Russia is very experienced, when it comes to work in vulnerable areas in the Baltic area. The entire Kaliningrad exclave is something similar to Gotland. It is exposed to surface-air-missiles (SAM’s), missiles and artillery; it is even exposed to the risk of a ground attack. With the corridors through Polish and Lithuanian territory for its supply it is even more vulnerable to resupplying and redeploying issues than Gotland.
Even so, the Russian Strategic Command has chosen to stack a lot of forces in the small area, which make up the oblast.
Why? Because it is an initial, vital part of their anti-access strategy in case of rising tensions in the region. The risk of having Gotland as an empty space in the middle of the Baltic Sea is that a possible gain could outweigh any probable resistance, especially since Sweden is not part of NATO.
That means that even if the will existed in the Alliance, practical considerations would take its toll in time spent for a deployment of forces from the west onto the island. For Sweden, having a part of its territory temporary controlled by a belligerent, this could be an unbearable political cost.
By controlling Gotland and by deploying advanced air defence systems there any actor could deny the other that possibility, while at the same time increase the capability of their own integrated air defence systems. Under such weave one can move significant forces on sea, land and in the air for strategic purposes.
At the same time, and Bruce is acknowledging this as well, to risk the perception of the people living on Gotland and elsewhere, that your strategic communication really says: ”We don’t care” is a very dangerous road. It can affect the will to defend the country, and it may influence actors surrounding us drawing the same conclusion.
I do concur with Mr Ackers claim that Russia would look for motives of a strategic offensive, if and when Sweden augments Gotland with forces. However, I would like to add, that the more tense the situation would be, the more resistance one could expect. The appetite for Swedish decision makers to reinforce the island could diminish under such conditions. It is not for sure of course, but I do assess the risk being higher for taking a status-quo decision, when the odds for an interpretation of a last-minute strategic offensive are lowering. To start have forces permanent, and rotating other forces through the Gotland area, would establish a normal picture with regard to the posture of Swedish forces.
The debacle surrounding the previous leadership’s decision to scrap Gotland of qualified military forces is no excuse to not change course. One can see a clear indication that it was not lead by a consideration of deployment and employment of forces, since we at the same time chose to concentrate the main part of the country’s naval forces in Karlskrona. The naval base thus came under the same SAM-umbrella and within range for the same potential Iskander ballistic missiles in Kaliningrad.
To be a stabilisation force to reckon in the Baltic region, I would argue that a mix of sensors, long-range SAM’s and land-based anti-ship missile systems protected by ground units on Gotland could potentially influence the movement of forces in the air and on the Baltic Sea. It could be own or partners movements of sea and air assets as well as movements between the St. Petersburg-area and Kaliningrad, thereby strengthening the security of the Baltic States in case of raised tensions in northern Europe. That would be of strategic significance, I suppose. Let’s go and ask them!
Största slaget och minsta ubåtarna
Åtminstone en svensk rikstidning ägnar sig idag rejält åt att det är exakt 200 år sedan det största slaget i Tyskland och hela Europa före 1914. Det är SvD som på ett helt uppslag berättar om slaget med utsökt text av Dick Harrison och inte mindre god grafik.
Apropå Tyskland och militärhistoria syns här ovanför en tysk miniubåt modell Hecht. Att tyska miniubåtar utgjorde första efterkrigsgenerationen av sovjetiska miniubåtar kan du läsa om i Ryska elitförband. Du kan nog förvänta dig minst lika välgjorda modeller vid årets upplaga av C4-Open som går av stapeln i Malmö nästa helg.
Moderat satsning på Cynismer
Analogt med alliansregeringens satsningar på det svenska försvaret har vi satsat på bloggandet. Vi har sett till att vi har elektricitet i el-uttagen, strömkablage till laptops och en fin bakgrundsbild längst upp på sidan. Allt för Skaraborgs väl och ve.
Precis som alliansregeringens satsningar speglar omvärldens utveckling, speglar antalet inlägg på bloggen mängden vettiga åtgärder inom försvarspolitiken. Ni ser alltså ett relevant utfall på den förda politiken.
Vi vill på detta sätt förklara situationen på bloggen. Eftersom vi inte vill bli ansedda som svartmålare så har vi den senaste tiden valt att satsa på positiva händelser i försvaret.
Antal inlägg i september: 0
/C
Gästinlägg: Oro i leden
"Arbetet med FM Org 18 utgår från den nuvarande organisationen och ska beslutas under andra kvartalet 2014. Arbetet omfattar hela Försvarsmakten, såväl insats- som basorganisation och alla personalkategorier. Genom att redan under första kvartalet 2014 ha en tydlig målbild för 2018 kommer Försvarsmakten att besluta om en detaljerad införandeplan, som för varje organisationsenhet beskriver vägen från FM Org 13 till FM Org 18. I och med det bedömer Försvarsmakten att det finns förutsättningar för att stegvis stryka, ändra och avgränsa befattningar men också nyanställa efterfrågad kompetens.” Arbetet med FM Org 18 har precis påbörjats och på onsdag 2013-10-16 kommer PROD M att besöka förbanden i Karlskrona för att diskutera hur arbetet skall bedrivas för att vi skall kunna lämna ett relevant underlag."
"Förutom att FM Org 18 kommer att innehålla 1500 färre befattningar, kommer befattningar att ha en annan nivå och kategori. Enligt principen: OF/CF-befattningar kommer att bli SO/CR-befattningar, SO-befattningar kommer att bli GSS befattningar. Avseende kategori kommer K (kontinuerligt tjänstgörande) -befattningar bli T (tidvis tjänstgörande) vad avser OF, SO, CF, CR och GSS."
"I arbetet med FM Org 18 är det inte uteslutet att Marinbasen kommer att omorganiseras med syfte att kunna lämna det stöd som insatsförbanden kommer att kräva."
"Jag kommer att återkomma med information efter hand som arbetet fortskrider."
Att FM Org 18 kommer att påverka Försvarsmaktens personal råder det inte några tvivel om. Av den anledningen måste all information spridas på bred front oavsett hur lite eller mycket information som finns. Desssutom har samtliga förbandschefer enligt säkra källor erhållit den uppgiften vid senaste ÖB chefsmöte. Det är alltid bättre att förekomma än att förekommas.
Men nu över till gästinlägget.
/Skipper
- FM Org 18: Vad händer med mig? Vad händer med min lön? Vad händer med mitt förband? Vad händer med min grad? Hur ser min framtid ut?
- Materielplanen: Vilka fartyg ska byggas om och när? Detta påverkar i sin tur den långsiktiga personalplaneringen vilket gör att individen får nöja sig med kortsiktiga besked.
- Nivåer på befattningar: Vilka befattningar ska ha vilken nivå och vilken kategori (OF/OR)? Just nu stora osäkerheter vilket leder till att individer ibland funderar mer på hur man ska hamna på ”rätt stol” än att göra ett bra jobb.
- FM Ekonomi 2014 och framåt: 2014 ser ut att bli ett magert övningsår. Åren efter saknar just nu förutsättningar för att bli bättre.
Yngre officerare ska väl jobba på och inte fundera så mycket över vad som händer. Nja, jag har full förståelse för att de funderar och tycker det är bra att de håller sig uppdaterade på vad som händer inom försvars- och säkerhetspolitiken. Ett exempel på en av punkterna ovan är FM Org 18 och liknande exempel finns på övriga punkter också. Den här bloggen skrev den 10/10 om FM Org 18. Informationen om detta var enligt min bedömning inte då känd bland merparten av arbetstagarna ”nere på golvet”. Endast de som är väldigt aktiva på twitter och ytterst regelbundet följer försvarsbloggarna har kunnat ana att något var i görningen.
I slutet av förra veckan kom C 4. sjöstridsflottiljen veckobrev:
Från ÖB och FM produktionschefs chefsmöte förra veckan diskuterades Försvarsmaktens framtida organisation, FM Org 18. I denna berörs i stort alla förband i Försvarsmakten genom förändringar. Det jag vill vara tydlig med är att FM Org 18 är ett förslag eller en plan, d v s inte något som är beslutat. Det jag tar fasta på från mötet är däremot hur nöjd vår överbefälhavare är med det vi gör.
Källa: C4 veckobrev v.341.pdfHär nämns FM Org 18 men inget mer. Lite uppgivet kan jag konstatera att ungefär lika mycket text berör veckans verksamhet på 42.Minröjningsdivisionens stab som citatet ovan. Utan att på något sätt förringa deras jobb, lika uppgivet dristar jag mig till att tro att FM Org 18 kommer påverka vår försvarsförmåga och alla i FM något mer än en veckas jobb för en handfull stabsmedlemmar.
Om 4.Sjöstridsflottiljen informerar dåligt i ärendet så är det än sämre på 3.Sjöstridsflottiljen där man valt att gå helt radiotyst till skillnad mot systerflottiljen på Berga som i alla fall bekräftat att något är i görningen.
Även om det inte finns konkreta beslut, vilket jag kan förstå, är det av yttersta vikt att personalen informeras om omfattning, alternativ, arbetsläge m.m. Vissa andra förband genomförde personalorienteringar redan i förrförra veckan - bra! Övriga: IG! Informationsbristen bidrar bara till spekulationer, ovisshet och oro.
Jag vet inte vilka styrningar som givits från HKV till förbanden angående vad som ska förmedlas och när, så min kritik till förbanden må vara felriktad. Om så visar sig vara fallet så får HKV i stället bära hundhuvudet för obefintlig information i rätt tid och förbanden skär därmed fritt. HKV kanske inte har givit några styrningar, då gäller det för förbanden att ta initiativet! Först i slutet på förra veckan kom det en blänkare på Emilia ang. FM Org 18, tyvärr har alla arbetstagare inte tillgång till den informationen. Budskapet är: ovisshet skapar oro och den har vi inte råd med!
Var är ÖB när det blåser storm och vi behöver information och ledarskap? Att vår högste chef är nöjd över det vi gör, vilket han ofta uttrycker i bl.a. Försvarets forum och bevisligen även på ÖB chefsmöten, gör väl alla glada och lyckliga, eller…? När hörde någon något annat? Självklart presteras det bra på många håll och många jobbar mycket mer än vad de har betalt för, av den enkla anledningen att de vill få allt att fungera bra. Men handen på hjärtat så känner vi väl alla att vi ibland gör något mindre bra. Därmed blir det ständiga mantrat om att vi gör ett så bra jobb urvattnat.
Min vädjan till ÖB blir därför: visa dig, led oss, stå upp för myndigheten gentemot politikerna och tala klarspråk och informera om vad som är i görningen.
Många får numera sin förbands- och försvarsinformation från bloggar i första hand. Det är lika mycket ett MVG till försvarsbloggarna (Wiseman, Skipper, Kkrva m.fl.) som ett IG till HKV/förbanden.
Det sägs att det är dyrt att vara fattig men det är extremt dyrt att inte prioritera personalen. Att försöka hålla ned lönerna med några tusenlappar kommer bara att kosta mer i slutändan!
För att undvika ev. missförstånd och för att sammanfatta mitt budskap: Det är oro i leden och den beror till stor del på avsaknad av information, en information som kanske inte alltid finns, varken på HKV eller förbanden då politikerna ibland sitter på besluten. Denna ovisshet årgärdas bäst genom snabb och korrekt information även om det inte alltid finns så mycket att säga just nu, det är bättre att säga något än ingenting alls.
Varje individ vi tappar p.g.a. detta är en stor förlust som vi inte har råd med.
/Boatswain