Försvarsbloggare

Texten finns också publicerad i decembernumret av Vårt Försvar som utges av Allmänna försvarsföreningen - bli medlem om du inte redan är det.

Den säkerhetspolitiska ekvation vi har att lösa har för många okända för att kunna leda till ett entydigt svar. Alla alternativ, må det vara fortsatt militär alliansfrihet, Nato-anslutning, EU-försvar, allians med Finland eller något annat, innebär att allvarliga osäkerheter kvarstår, och att nya uppstår. Inte någon gång i modern tid har vi haft en så komplicerad omvärld att hantera som nu.

Osäkerheter

Rysslands ökade militära förmåga och aggressiva agerande, med såväl militära medel som genom olika hybridoperationer, för att öka sitt inflytande i sitt ”nära utland” utgör ett allt större orosmoment.  

Kinas starka ekonomiska och militära tillväxt, kombinerat med ett alltmer provocerande uppträdande i Asien, gör att USA nu prioriterar Stillahavsområdet framför Europa. Även den politiska utvecklingen i USA, oberoende av administration, kan leda till ett minskat amerikanskt engagemang i Europa.

USA:s ändrade fokus och Rysslands agerande har lett till att ett EU-försvar börjat diskuteras som ett alternativ, eller komplement, till Nato. Alla konkretiseringar av vad det skulle innebära har dock hittills stupat på divergerande hotbilder och nationella ekonomiska särintressen. Men frågan lever.

Förutom dessa mer övergripande trender finns ytterligare ett antal osäkerheter, med idag okänt utfall, som måste tas med i ekvationen. Här bara några.

Vad kan Storbritanniens utträde ur EU få för säkerhetspolitiska konsekvenser? Kriget i Ukraina pågår nu för sjätte året i rad. USA har efter en inledande tvekan börjat leverera krigsmateriel till Ukraina. Ökar det eller minskar det stabiliteten i Europa? Vad kan ett ökat ryskt inflytande i Belarus leda till? Hur kan konflikten mellan Turkiet och Grekland påverka sammanhållningen inom Nato? Kan USA:s ökade fokus på Stillahavsområdet leda till att Kreml ser en ökad handlingsfrihet för olika typer av aktioner i Europa?

Vi kan spekulera om hur olika händelseutvecklingar, i USA, Europa, Medelhavet eller Asien kan påverka svensk säkerhet, men det enda vi säkert vet, är att vi inte vet.

Svenska handlingsalternativ

Vilka säkerhetspolitiska handlingsalternativ har då Sverige? Kan vi bidra till att eliminera de osäkerheter som vi ser idag? Bara marginellt, om ens överhuvudtaget. Inte heller kan vi med någon säkerhet förutse vad det skulle vara som utlöste en konflikt där Sverige blir indraget, och försöka planera utifrån det. En mer framkomlig väg är att försöka identifiera varför någon överhuvudtaget skulle överväga att använda militära medel i vårt närområde, och sedan utforma vår försvars- och säkerhetspolitik för att hantera sådana situationer.  

I grunden finns det tre scenarier som skulle motivera att vi blir indragna i en militär konflikt.

Ett där Ryssland vill skydda en militär operation riktad mot Baltikum. För att stödja sina baltiska alliansmedlemmar är Nato starkt beroende av att kunna utnyttja svenskt territorium, främst luftrum. Något som Ryssland rimligtvis skulle vilja förhindra.

Det andra fallet kan uppstå om Ryssland ser ett behov av att utöka skyddet kring basområdena på Kolahalvön. Baser där såväl huvuddelen av Rysslands kärnvapenbestyckade ubåtar som de fartyg och flygplan vilka ska verka i Atlanten är baserade. Det här fallet är ur svensk (och finsk) synvinkel speciellt oroande då det kan vara aktuellt redan vid en allvarlig kris, utan att det därför har utbrutit krig mellan Nato och Ryssland. Redan innehavet av delar av norra Finland och norra Sverige skulle innebära stora fördelar för Ryssland.

Det tredje fallet är kopplat till att upprätthålla sjö- och luftförbindelser till Skandinavien. Delar av de sjö- och luftstridskrafter som är baserade i Murmanskregionen har som uppgift att avskära Natos förbindelser över Atlanten, för att på så sätt hindra att amerikanska förstärkningar kan tillföras Europa. Redan en delvis framgångsrik sådan operation skulle kunna leda till att förbindelserna till Skandinavien blev avbrutna. De Natostridskrafter som har till uppgift att hindra Ryssland att genomföra en sådan ”avsnörningsoperation” är främst baserade i Norge och Storbritannien. Att skydda ryggen åt Norge blir därmed ett vitalt intresse för Sverige (och Finland). Både för att säkerställa vår försörjning som för att kunna ta emot eventuella militära förstärkningar.

Hur ser då den säkerhetspolitiska matsedeln ut för Sverige? Grovt sammanfattat står följande rätter på menyn:

-          Nato- anslutning

-          Verka för att EU blir en kraftfull säkerhetspolitisk aktör

-          Nordisk försvarsallians

-          Försvarsallians med Finland

-          Regionala försvarsöverenskommelser

-          Fortsatt militär alliansfrihet

Men hur smakliga är rätterna?

EnNato-anslutning skulle innebära att ett angrepp på Sverige också vore ett angrepp mot övriga alliansmedlemmar, och därmed utlösa motåtgärder från andra än bara Sverige. Tröskeln för ett angrepp mot Sverige skulle därmed öka drastiskt. Problemet här är alliansens framtida trovärdighet. I vilken utsträckning kan vi basera vår säkerhet på stöd som kanske inte kommer levereras?

EU är idag ingen militär allians. Det finns ingen ledningsorganisation, ingen planering och heller ingen gemensam syn på vilka uppgifter ett eventuellt EU-försvar skulle lösa. Dessutom saknas idag i Europa de militära resurser som skulle krävas för att utgöra en trovärdig motvikt mot Ryssland. Alternativet kan bara ses som en mycket långsiktig option, men samtidigt den enda som kan utgöra ett alternativ till Nato om alliansen skulle försvagas drastiskt.

Ett nordiskt försvarsförbund, omfattande Sverige, Norge och Finland kan synas vara ett tämligen attraktiv alternativ (för Danmark är Tyskland och Polen mer naturliga samarbetspartners). Ländernas sammanlagda stridskrafter är på pappret ganska imponerande. Tillsammans antagligen större än vad Ryssland skulle kunna sätta in mot något enskilt nordiskt land. Men det är bara en skenbar styrka. Det vore exempelvis orimligt att föra över stora delar av den finska armén till Skåne för att där möta ett angrepp mot Sverige, och att Finland därmed lämnade sin östra gräns delvis oförsvarad. Lika lite kan den norska flottan förväntas operera i Östersjön, och lämna det fritt fram för de ryska sjöstridsstridskrafterna baserade på Kolahalvön. Det i praktiken enda område där det finns stora fördelar att vinna vore gemensamma flygoperationer. Att Norge skulle avstå från sitt medlemskap i Nato, en förutsättning för en nordisk försvarsallians, får betraktas som mycket osannolikt. Det även om alliansen skulle försvagas jämfört med idag. Norge skulle dessutom då också avsäga sig det yttersta avskräckningsmedlet mot rysk kärnvapenutpressning. Natos förmåga att svara med kärnvapen.

En formellmilitärallians mellan Sverige och Finland skulle höja tröskeln för ett ryskt angrepp mot båda länderna. Ryssland skulle då exempelvis behöva gardera sig mot att Sverige genomförde stridshandlingar i Östersjön, även om det ryska angreppet bara riktade sig mot norra Finland. Då i syfte att utvidga säkerhetszonen kring baserna på Kolahalvön. Men just där ligger också dilemmat för både Sverige och Finland. Är man beredd att gå i krig mot Ryssland i det fall bara det andra landet angrips? Försvaret av norra Finland kan vara ett exempel. Ett annat skulle kunna vara Gotland. Hur villigt skulle Finland vara att gå i krig mot Ryssland för att hjälpa Sverige försvara ön? Skulle båda länderna bli angripna samtidigt försvinner problemet, då gäller det att agera så effektivt som möjligt tillsammans. Det dagens svensk–finska samarbete syftar till.

Långtgående multilaterala samarbeten, till exempel ett ”Hansaförbund” bestående av Storbritannien, Tyskland, Norge, Danmark, Polen, de baltiska staterna, Sverige och Finland, skulle antagligen kunna spela en roll för att minska risken för ryska militära äventyrligheter i vår del av världen. Ur rysk synvinkel skulle då osäkerheten öka genom att man aldrig säkert skulle veta vilka motståndare man hade att möta. Dock, så länge det inte var en förpliktigande allians så skulle vi själva (och övriga) stå inför samma osäkerhet – vilka kommer vi att slåss tillsammans med, om några?  Dessutom, så länge Nato existerar i någon form kommer dagens alliansmedlemmar i vårt närområde antagligen se möjligheten till amerikansk hjälp, även om den kan bli begränsad, som mer avskräckande gentemot Ryssland, än vilka som helst löften från ”Hansaförbundet”. Möjligtvis kan man också ställa frågan i vilken mån Sverige är berett, och har förmågan, att åta sig förpliktelser att försvara de baltiska staterna inom ramen för ett sådant förbund.

Kan vi själva skapa en sådan avskräckningsförmåga att vi därmed skulle kunna undvika att bli angripna vid en väpnad konflikt i vårt närområde? Ett kraftigt förstärkt svenskt försvar kommer höja tröskeln för ett angrepp, och även bidra till en ökad stabilitet i regionen genom att eventuella angrepp mot våra grannar blir svårare att genomföra. Men oberoende av hur mycket vi än rustar kommer vi aldrig kunna skapa oss en tillräcklig förmåga för att på egen hand möta alla eventualiteter. Vi kommer alltid vara beroende av utländskt stöd i olika former, efter kortare eller längre tid. Det gällde under det kalla kriget, det gäller idag och kommer gälla även imorgon. Dessutom, hur skulle Nato och EU agera om Sverige inte tog ställning i en konflikt där medlemmar i någon av dessa organisationer blev angripna? Sverige är idag så beroende av både USA och EU, ekonomiskt och militärt, att ett ”neutralitetsalternativ” i händelse av en konflikt i vårt närområde inte existerar.

Slutsatser

Den viktigaste slutsatsen är att det inte finns någon enskild lösning på de säkerhetspolitiska problem vi står inför. Istället blir en det fråga om hur vi genom en kombination av olika åtgärder kan bädda för att uppnå olika försvars- och säkerhetspolitiska syften.

Det första skulle vara att inte ge Ryssland en billig, tämligen riskfri, option att utnyttja svenskt territorium som en del av en operation riktad mot något eller några av våra grannländer. Och i det fall vi ändå blev angripna, kunna slåss tillräckligt länge för att kunna få hjälp. Att kunna slåss för tid kommer vara än mer viktigt i framtiden då osäkerheterna kommer att öka kring hur och när Nato kommer att agera i vårt närområde. Både när det gäller att stödja våra grannar och eventuellt även oss. Det kräver en avsevärt större egen militär förmåga än den Försvarsberedningen föreslagit.

Vi är, och kommer alltid vara, beroende av stöd från andra i det fall vi skulle bli angripna. Förutsättningarna för att få hjälp ökar om vi har bindande överenskommelser med parter som har resurser, och ett egenintresse, för att leverera stöd. I dagsläget är det endast Nato som uppfyller de kriterierna. Vi bör därför ansöka om medlemskap i Nato, trots de osäkerheter alliansen står inför.

Skulle Natos trovärdighet urholkas drastiskt krävs alternativ. Vi bör därför engagera oss för att EU också ska få militära muskler, även om det är en långsiktig och delvis osäker lösning.

Vi bör så långt möjligt öka osäkerheten i ryska kalkyler när man i Moskva ställer sig frågan ”vilka motståndare riskerar vi att behöva slåss emot?”. Olika bilaterala och multilaterala militära samarbeten bör därför stärkas och utvecklas, även om de inte innebär några garantier för den dag vi skulle bli angripna.

Detta om i huvudsak militär säkerhet. Väger vi även in nödvändigheten av att, i fred, gråzon som krig, också kunna möta olika ekonomiska hot, cyberkrigföring, påverkansoperationer, terrorism mm, blir det än mer uppenbart att en svensk ”Alleingang” inte har något med dagens eller morgondagens säkerhetspolitiska realiter att göra.

Vi måste satsa på flera olika hästar i det säkerhetspolitiska lopp som just nu pågår. Någon eller några kanske ger utdelning.

                                                                              *****

I en artikel i DN uppmärksammas den katalog över riksintressen för totalförsvarets militära del som publiceras på Försvarsmaktens webbplats.

Försvarsmakten har inte publicerat information som omfattas av sekretess. I Försvarsmaktens riksintressekatalog redovisas endast öppen information. I arbetet att ta fram riksintressekatalogen har beredning genomförts för information om förekomst av vissa anläggningar, vägar, områden med mera i katalogen. Frågan om sekretess för informationen har ingått i beredningen. Kartorna i riksintressekatalogen innehåller inte information om alla anläggningar, områden och liknande som finns i totalförsvarets militära del. Kartorna ger inte hela bilden.

Ett riksintresse är ett mark- eller vattenområde som bedöms ha en nationell betydelse för exempelvis transport, kulturmiljö eller totalförsvaret. Då ett område med särskilda värden har klassats som riksintresse så regleras det i miljöbalken och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar det värde som pekats ut. Genom att redovisa områden av riksintresse ökar Försvarsmaktens möjlighet att bevaka intresset gentemot konkurrerande markanspråk som annars skulle kunna försvåra nyttjandet av platsen.

I DN:s artikel nämns att kartor och flygfoton under kalla kriget granskades och tvättades. På grund av teknikutvecklingen går det inte att helt utplåna information om platser och områden på jordytan som syns från satellit. Att ta bort information från kartor och flygfoton om sådant som är synligt från satelliter kan dessutom vara kontraproduktivt ur säkerhetssynpunkt. Det leder till vad vi brukar kalla ett negativt utpekande. Idén om att utplåna sådan information är sedan lång tid förlegad. Det som görs är att balansera exponeringen av företeelserna med det övriga samhällets behov av information.

Det är inte alltid som den geografiska placeringen av en anläggning eller ett område som omfattas av sekretess. Vilken verksamhet som sker i och anläggningen eller områdets betydelse för det militära försvaret är mer skyddsvärt – och lättare att dölja.

DN tar även upp att områden med riksintressen tidigare förtecknades i sekretessbelagda handlingar som skickades till länsstyrelserna och som innehöll betydligt mer information. Det är inte samma information som nu finns med i riksintressekatalogen på Försvarsmaktens webbplats. Jämfört med tidigare används en ny systematik för vilken information som ska göras tillgänglig.

Riksintressekatalogen har alltså inte samma innehåll som de äldre handlingarna. Försvarsmakten bedömer att det inte är lämpligt att skicka handlingar med omfattande sekretessbelagd information om anläggningar och områden till länsstyrelser och kommuner. Det skulle leda till en omfattande exponering av informationen utanför Försvarsmakten. Det är angeläget att för det fortsatta arbetet med försvarsplanering stärka säkerhetsskyddet i totalförsvaret.

Mats Ström
Kommunikationsdirektör

Sammanfattning

Främmande makt kan tänkas använda grupperingar i Sverige för sitt eget syfte. Detta syfte sträcker sig troligtvis från mindre demonstrationer, påverkanskampanjer till våldsdåd. Dessa grupperingar kan delas in i tre kategorier. Oförberedda vilket utgör grupperingar som finns och när dess agenda sammanfaller med en främmande makts kan de komma att utnyttjas. Lösa grupperingar som består av individer utan egentlig organisering i främst digitala nätverk som en främmande makt kan exploatera och påverka i en för de gynnsam riktning och förberedda grupperingar vilket utgörs av rekryterade individer som går en främmande makts ärenden. Användande av grupperingar får anses utgöra en sannolik metod främmande makt kan tänkas använda sig av i s.k. säkerhetspolitiskt normalläge och trolig vid säkerhetspolitisk kris samt möjlig metod under en väpnad konflikt.

Analys

I samband med att den svenska Säkerhetspolisen redovisade sin verksamhetsrapport 2019 (för verksamhetsåret 2018), framkom det att Ryssland genomfört kontakttagning med extremist- och intressegrupperingar i Sverige. Enligt Säkerhetspolisen skulle dessa grupperingar antingen kunna användas mot svenska intressen här och nu, eller i en framtida situationen vid ett än mer negativt säkerhetspolitiskt läge än det som råder.¹ Detta är dock ingen större nyhet, ur ett större perspektiv. Då detta, dels historiskt utgjort en av många metoder som kan tillgripas, dels framkommit i olika nyhetsrapporter sedan det synbara försämrade säkerhetsläget inträdde, efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.² Dock är det ett intressant ämnesområde att försöka belysa ur ett litet bredare perspektiv, vilket förhoppningsvis detta inlägg kan göra.

Det kanske mest klassiska exemplet ur ett västligt perspektiv, i utnyttjandet av en gruppering är hur Sovjetunionen under det kalla kriget manipulerade delar av den västliga fredsrörelsen. Metoden som användes för att utnyttja fredsrörelsen var, dels att skapa en egen frontorganisation, dels att finansiera och påverka olika rörelser. För att påverka och uppnå den målsättning Sovjetunionen antagit. Efter ett tag förefaller även individer inte insett att de agiterade för en Sovjetisk frontorganisation, än mindre att de fick ekonomiska medel från Sovjetunionen för att föra dess talan.³

Västliga länder förefaller även likt Sovjetunionen, använt sig av olika grupperingar under det kalla kriget. Det kanske tydligaste exemplet kan utgöras av den polska solidaritet rörelsen som erhöll, dels materiellt, dels ekonomiskt stöd för sin verksamhet.⁴ Således under det kalla kriget agerade både USA och Sovjetunionen med grupperingar för att nå sina syften, varvid begreppet främmande makt/-er kommer användas framgent när exemplifieringar kring Sverige skrivas, då det även får ses som troligt att även andra länder, skulle kunna använda sig av dylika metoder i Sverige. Då ett flertal av de länder som klassificerats som underrättelsehot mot Sverige,⁵ har den förmågan.

Det ovanstående utgör två historiska exempel på hur påverkansoperationer har genomförts med grupperingar. Hur kan det då genomföras i dagens Sverige? Metoderna torde inte förändrats markant, bortsett från tillgången till informationsteknologi. Hela grupperingar torde inte vara medvetna om att de går främmande makts ärende. Utan snarare kan det röra sig om att de antingen föds med information på olika sätt från t.ex. underrättelseofficerare vid samtal, föreläsningar m.m. Ett annat tillvägagångssätt kan även vara att ett fåtal tongivande individer i en gruppering är medvetna och därmed för fram den främmande maktens agenda, genom dess underrättelsetjänst, och driver grupperingen i en riktning gynnsam för den främmande makten. Varvid påverkan kan ske inom ett specifikt intresseområde.

Härvid får det även ses som troligt att ekonomiska medel tillförs grupperingar för att kunna genomföra, ur deras synvinkel, informationskampanjer. Det får även ses som troligt att främmande makt försöker dölja sina ekonomiska transaktionerna genom att använda enskilda bidragsgivare, företag eller stiftelser. Ett intressant exempel kan utgöras av de ekonomiska bidrag som fanns att tillgå för demonstrationer, informationskampanjer m.m. innan riksdagens omröstning kring den s.k. FRA lagen.⁶ Huruvida någon stat var engagerade i påverkan av den s.k. FRA lagen lämnar undertecknad därhän, då det offentligt ej framkommit några sådana uppgifter. Dock får det ses som möjligt.⁷ Framförallt mtp. hur framgångsrik FRA förefaller varit/är i sin inhämtning och bearbetning av information.⁸

Vilka grupperingar kan det då röra sig om som kan tänkas användas för olika former av påverkansoperationer? Här får det ses som troligt att en främmande makt agerar utifrån axiomet, min fiendens fiende är min vän. Det vill säga, det går inte att peka ut en specifik gruppering. Det handlar snarare om att en främmande makt finner och griper tillfället hos en intressegruppering i en specifik sakfråga. Detta kan exemplifieras med den östtyska säkerhets- och underrättelseorganisationen STASI, som samarbete både med västliga vänster- och högergrupperingar under det kalla kriget.⁹

Säkerhetspolisen förefaller även se det som sannolikt att de grupperingar Ryssland tagit kontakt med i Sverige kan tänkas användas vid ett försämrat säkerhetsläge,¹⁰ vilket troligtvis innebär att de kan tänkas användas till mer subversiv verksamhet där våldsdåd även kan tänkas ingå. Återigen går det att använda sig av det historiska exemplet med den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten STASI. Denna organisation förefaller bl.a. utbildat den tyska terroristorganisationen röda arméfraktionen men även givit dem annat stöd.¹¹ Enligt det s.k. Mitrokhinarkivet skall Sovjetunionen bl.a. utrustat terroristorganisationer i Mellanöstern med olika vapensystem.¹² Men de skall även försökt använda terroristorganisationen PFLP, Folkfronten för Palestinas befrielse, för att genomföra en likvidering av två sovjetiska avhoppare.¹³ Under den första halvan av 1980-talet, d.v.s. tiden för Operation RJaN, förefaller även Sovjetunionen ansett att terroristgrupper skulle kunna användas mot USA och NATO.¹⁴ Användandet av terroristorganisationer, får troligtvis ansetts utgöra en av många metoder för att destabilisera och försvaga västliga länder samt NATO.¹⁵

Ur ett ryskt perspektiv får det ses som troligt att det amerikanska stödet till den Afghanistanska Mujhahedin rörelsen under 1980-talet, betraktas som stöd och användande av en irreguljär gruppering mot Sovjetunionen och som en metod att destabilisera och försvaga Sovjetunionen.¹⁶ På motsvarande sätt kunde säkerligen även det initialt dolda därefter öppna ekonomiska samt materiella stödet till Contras i Nicaragua av den amerikanska underrättelsetjänsten,¹⁷ kunnat tolkas av Sovjetunionen som ett sätt att begränsa dess inflytande i, dels Nicaragua, dels Sydamerika. Med anledning av att Sovjetunionen gav ekonomiskt och materiellt stöd till Nicaragua.¹⁸ Kosovokonflikten 1998-99 är ett annat exempel där USA förefaller agerat dolt med olika former av stöd genom dess underrättelsetjänst, långt innan något egentligt mandat fanns för ett agerande, men även efteråt.¹⁹ Den konflikten förefaller även haft en djup påverkan på ryskt militärteoretisk tänkande främst vad avser s.k. kontaktlös krigföring.²⁰ Varvid det får ses som möjligt att även det dolda agerandet av amerikansk underrättelsetjänst med stöd till den kosovoalbanska befrielsearmén kan ha påverkat det ryska militärteoretiska tänkandet, i kombination med utnyttjandet av kryssningsrobotar.

De exempel som beskrivits i inlägget, så här långt, utgår från redan befintliga grupperingar som främmande makt/-er använder, eller kan använda för att nå sina syften. Dessa får ses som s.k. oförberedda grupperingar, där en främmande makt kan exploatera en situation där en gruppering grupperings inriktning faller in i samma agenda som den främmande makten har för tillfället och den kan agera i dess syfte. Således utgör inte det något långsiktigt och konkret förberett av en främmande makt på svenskt territorium. Till detta skall tillföras vilket undertecknad vill benämna "lösa grupperingar". Det vill säga individer som i grunden inte är organiserade på något sätt, men har samma agenda eller inställning till en eller flera sakfrågor. Dessa s.k. lösa grupperingar har i takt med hur den s.k. informationsteknologin utvecklats, erhållit större möjligheter att utbyta sina åsikter via olika forum på internet men även via andra kommunikationsmedel. Dock på ett oorganiserat tillvägagångssätt.

Dessa s.k. lösa grupperingar skulle kunna exemplifieras med vad som förefaller vara tyska högerextrema från, dels det tyska polisväsendet, dels den tyska Försvarsmakten som träffats på olika virtuella forum och utbytt idéer. Varvid ett löst digitalt nätverk av individer förefaller upprättats.²¹ Dessa s.k. lösa grupperingar skulle troligtvis kunna fås att agera i en riktning som är gynnsam för en främmande makt, om t.ex. det digitala nätverket infiltreras av en främmande makt och denna börjar organisera och "injicerar" rätt budskap i nätverket. Som konkret exempel finns minst en liknande händelse i USA, i samband med valet 2016. Där Ryssland lyckades samla individer för demonstrationer. Försök förefaller även genomförts inför valet 2020 att organisera mer våldsamma aktioner.²² Sannolikheten att dylika lösa grupperingar även finns i Sverige, får ses som trolig. Vilket bör beaktas, då dessa kan exploateras vid rätt ögonblick av en främmande makt i syfte att destabilisera Sverige.

Således, finns det enbart oförberedda och lösa grupperingar? Det får ses som möjligt att det även finns s.k. förberedda grupperingar . Undertecknads högst egendefinierade beskrivning av förberedda grupperingar är att det är sådana som löpande rekryteras och förbereds för att lösa specifika uppgifter. Då det torde vara fullständigt klart för de som rekryteras att de kommer gå en främmande makts ärende, får det ses som troligt att dessa främst rekryteras för att kunna genomföra mer kvalificerad subversiv verksamhet som främst omfattar våldsdåd, sabotage o.dyl.

Vad kan då en förberedd grupperingar vara? Under de senaste åren har bl.a. de kampsportklubbar som utövar det ryska närstridssystemet Systema av och till belysts i västerländsk media, varvid de får utgöra ett exempel på hur rekrytering till en möjlig förberedd gruppering kan genomföras. Mig veterligen var det första tillfället när dessa kampsportsklubbar belystes offentligt i samband med den tyske författaren Boris Reitschuster publicering av sin bok Putins verdeckter Krieg, 2016. I denna bok framför Reitschuster tesen, utifrån hemliga handlingar han blivit visad av en västlig säkerhetstjänst, att dessa kampsportsklubbar även används för rekrytering av personal till grupper under ledning av den ryska militära underrättelsetjänsten. Enligt Reitschuster skulle det finnas mellan 250-300 utbildade individer i Tyskland 2015. I syfte att kunna genomföra sabotage och andra dåd för Rysslands räkning.²³ Dessa individer skall enl. honom erhållit särskild utbildning i Ryssland. Enligt honom skall vissa av de som rekryterats arbeta inom den tyska polisen samt den tyska försvarsmakten.²⁴

Enligt en analys förefaller gruppernas storlek röra sig om tre till fem individer, utspridda över hela Tyskland. Utöver att kunna användas i händelse av en väpnad konflikt, antas dessa grupper även kunna användas för destabiliserande verksamhet i fred.²⁵ Den Schweiziska dagstidningen Blick skrev 2018 en artikel om dessa klubbar i Schweiz, utifrån en hemligstämplad rapport från den Schweiziska säkerhetspolisen. Deras slutsats förefaller vara densamma som Reitschuster framförde 2016, att dessa grupperingar skulle kunna användas i olika scenarion från fred till krig.²⁶ I Sverige har en klubb berörts av massmedia,²⁷ dock förefaller inget komprometterande framkommit likt det som skrivits om dem i Tyskland och Schweiz. Med tanke på den publicitet som varit kring dessa klubbar och den eventuella kopplingen till rysk underrättelsetjänst, får det ses som troligt att om någon rekrytering skedde tidigare genomförs den på annat sätt nu maa. hur det har exponerats.

Ett annat tillvägagångssätt kan vara att rekrytera enskilda individer, utan koppling till någon klubb, organisation motsv, och därefter föra dem samman för att lösa en specifik uppgift, på motsvarande sätt som den ryska militära underrättelsetjänsten förefaller genomfört vid kuppförsöket i Montenegro 2016.²⁸ Detta tillvägagångssätt skulle troligtvis även kunna genomföras som en långsiktig planering d.v.s. en främmande makt rekryter ett antal individer utan att dessa har någon inbördes kontakt och vetskap och när behov av dem uppstår, aktiveras de och förs samman till en grupp. Dock kräver denna lösning mer arbete av en främmande makt. Varvid en metod som skulle kunna tillämpas, är att de söker efter lämpliga individer främst i olika grupperingar med våldskapital för att kunna genomföra rekryteringar. En annan metod som även skulle kunna tillämpas är rekrytering genom företag som erbjuder paramilitär utbildning. Vilket t.ex. finns i Ryssland,²⁹ men även många andra länder. På detta sätt skulle även en individs förmåga att hantera stress, inlärning, agera i grupp m.m. kunna utvärderas. Kostnaden för själva rekryteringsarbete skulle även bli minimal för den främmande makten då individen själv betalar sin egen utbildning.

I de ovanstående exemplen är det den mest extrema våldsutövningen som belyses d.v.s. med vapen. Att hela extremist grupperingar med ett större medlemsantal i Sverige skulle kunna fås att tillgripa vapen för en främmande makt får ses som mindre troligt. Däremot likt exemplen kring påverkansoperationer tidigare, får det ses som troligt att ledande individer skulle kunna uppvigla en gruppering att t.ex. agera genom våldsamma upplopp o.dyl.³⁰ Dock får det ses som möjligt att en främmande makt skulle kunna påverka ett mindre antal individer i extremistgrupperingar att tillgripa vapen.

Således för att rekapitulera, det är inget nytt att främmande makter använder sig av grupperingar, dels för påverkansoperationer, dels för att genomföra väpnande aktioner. Där det sistnämnda kan liknas med en form av proxykrigföring d.v.s. en gruppering går en annan stats ärende med väpnad strid som verktyg.³¹ Dock behöver det inte vara väpnad strid per se utan terrordåd, sabotage m.m. som genomförs. Vad som även bör belysas är, vilket säkerhetspolisen ej nämner, att kriminella nätverk även kan användas av en främmande makt för olika former av subversiv verksamhet. Vilket historiskt även genomförts av ett antal länder.³² Detta maa. att en del av dessa kriminella nätverk besitter ett omfattande våldskapital som kan utnyttjas för en annans stats syften. Varvid de får ses som en oförberedd gruppering av den främmande makten som kan användas för våldsdåd motsv.

Vad innebär då allt detta ur ett svenskt perspektiv? För det första bör det beaktas att det är inget nytt att en främmande makt kan tänkas bygga upp en organisation i Sverige för att genomföra subversiv verksamhet bl.a. genom sabotage. Vilket kanske tydligast kan exemplifieras i vad som kom att benämnas "Stora Sabotageligan". Vilket var en sovjetisk sabotageorganisation i Sverige under den senare delen av 1930-talet samt inledningen av 1940-talet.³³ Då som nu,³⁴ var Sverige i ett gränsland eller skärningspunkt mellan olika storpolitiska händelser samt krafter. Dock torde verksamheten utvecklats med åren, jämfört med hur dylikt kunde organiseras och genomföras under det kalla kriget.³⁵

För det andra bör det beaktas att främmande makter mycket väl kan tänkas exploatera det våldskapital som kriminella organisationer i Sverige besitter. Ett våldskapital som kan exemplifieras med, dels mängden sprängdåd som inträffat de senaste åren,³⁶ dels mängden våldsdåd som involverat handeldvapen under de senaste åren i Sverige.³⁷ Denna våldsutövning av de kriminella organisationerna har beskrivits av seniorprofessorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell, med att dels, har samhällets våldsmonopol urholkats, dels har det kriminella våldet allt mer börjat likna terrorismens.³⁸ Vilket får ses som en synnerligen allvarlig varning. Detta blir även synnerligen allvarligt mtp. de vapenstölder som genomförts vid Regeringskansliet varvid kriminella element förefaller haft tillgång till vapen,³⁹ och därmed hur det får ses som möjligt att en främmande makt möjligen skulle kunnat exploatera detta. Det får även ses som troligt att främmande makter kan tänkas använda sig av kriminella organisationer för att genomföra destabiliserande åtgärder av Sverige i händelse av ett försämrat säkerhetsläge. Detta med syftet att bl.a. belasta de samhällsbärande myndigheterna och därmed trötta ut dem, men även sänka de svenska medborgarna psykologiska motståndskraft.

För det tredje, får det ses som troligt att om en främmande makt effektivt skall kunna använda inhemska grupperingar för sabotage motsv. i t.ex. ett skymningsläge eller en intensifierad gråzonssituation krävs ledning från dess sida. Ett flertal länder besitter denna förmåga där Ryssland med sina Spetsnazförband och USA med dess US Army Special Forces är mest framträdande.⁴⁰ För det fjärde får det ses som mindre troligt att främmande makt/-er skall kunna uppvigla större grupperingar att ta till vapen för dess sak, utan att svenska säkerhets- och underrättelsemyndigheter har erhållit vetskap om det långt innan maa. historiska exempel kring brister i operationssäkerhet hos dylika grupperingar. Däremot får det ses som troligt att ett fåtal ledande individer skulle kunna uppvigla till våldsamt upplopp, olika former av påverkansoperationer m.m. hos en större gruppering utan att vetskap om detta erhålls innan. För det femte, det får även ses som möjligt att de länder som utgör de största underrättelsehoten mot Sverige även kan tillgripa dylika metoder. Varvid fokus inte enbart bör vara på Ryssland i denna hotbild, då utnyttjandet av grupperingar även går att ses som en form av fjärrpåverkan där staten som genomför det kan vara väldigt långt från Sverige och styra händelseförloppet genom t.ex. olika tekniska lösningar och ett fåtal underrättelseofficerare på plats.

Slutsats

Det får ses som sannolikt att det finns grupperingar i Sverige som kan tänkas gå en främmande makts ärenden, antingen medvetet eller omedvetet genom manipulation. Dessa ärenden omfattar troligtvis spektrumet från påverkansoperationer till våldsdåd. I det nuvarande säkerhetspolitiska läget, s.k. normalläge, får det ses som sannolikt att det främst rör sig om påverkansoperationer. Det får även ses som möjligt att det finns utbildade grupper av svenska medborgare i landet underställda främmande makt för att kunna utföra våldsdåd under dess ledning i händelse av ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får även ses som möjligt att dessa grupper eller delar av extremistgrupperingar eller kriminella nätverk kan genomföra subversiv påverkan å en främmande makts vägar genom t.ex. sabotage eller våldsdåd under ett s.k. säkerhetspolitiskt normalläge, d.v.s. det läge som råder nu. Användandet av grupperingar inom ramen för en gråzonsituation i olika syften, får anses utgöra en synnerligen väl lämpad metod för att kunna genomföra påverkan över hela spektrumet mot en annan stat.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Blick 1 (Tyska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Congressional Research Service 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 1, 2, 3, 4, 5, 6 (Svenska)

Der Spiegel 1 (Tyska)

Deutsche Welle 1, 2 (Engelska)

Euobserver 1 (Engelska)

European Council on Foreign Relations 1 (Engelska)

Foreign Policy 1 (Engelska)

Försvarets Radioanstalt 1, 2, 3 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Krigsmakten 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 1 (Svenska)

The Brookings Institution 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The New York Times 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (Engelska)

The Wall Street Journal 1 (Engelska)

Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016.

Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999.

Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020.

Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017.

Jonsson, Oscar. The Russian understanding of war: blurring the lines between war and peace. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019.

Reitschuster, Boris. Putins verdeckter Krieg: wie Moskau den Westen destabilisiert. Berlin: Econ, 2016.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020.

Slutnoter

¹ Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-12-08)

² Galeotti, Mark. Putin’s hydra: Inside Russia’s intelligence services. London: European Council on Foreign Relations, 2016, s. 7.

³ Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 427, 484, 485.

Rid, Thomas. Active measures: the secret history of disinformation and political warfare. London: Profile Books, 2020, s. 274-275, 281-282, 284, 286.

The New York Times. Vinocur, John. K.G.B. Officers Try to Infiltrate Antiwar Groups. 1983. https://www.nytimes.com/1983/07/26/world/kgb-officers-try-to-infiltrate-antiwar-groups.html (Hämtad 2020-12-08)

⁴ The New York Times. Schneider, Keith. Reagan and Pope Reportedly Conferred on Poland. 1992. https://www.nytimes.com/1992/02/18/world/reagan-and-pope-reportedly-conferred-on-poland.html (Hämtad 2020-12-08)

⁵ Säkerhetspolisen. Demokratin hotas från flera håll. 2020. https://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2020-03-26-demokratin-hotas-fran-flera-hall.html (Hämtad 2020-12-08)

⁶ Dagens Nyheter. Stenberg, Ewa. Maskerade lobbyister har fritt fram i riksdagen. 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-maskerade-lobbyister-har-fritt-fram-i-riksdagen/ (Hämtad 2020-12-08)

⁷ Försvarets Radioanstalt. Påståenden och klargöranden. 2007. https://archive.li/20070611040026/http://www.fra.se/omfra_faq_lag.shtml (Hämtad 2020-12-08)

Försvarets Radioanstalt. FRA kommenterar signal­spanings­debatt. 2020. https://www.fra.se/nyheter/nyheter/nyhetsarkiv/news/frakommenterarsignalspaningsdebatt.5.15d6ea201729ce403d2d9.html (Hämtad 2020-12-08)

Försvarets Radioanstalt. FRA kommenterar debatt­artikel. 2020. https://www.fra.se/nyheter/nyheter/nyhetsarkiv/news/frakommenterardebattartikel.5.15d6ea201729ce403d21dd.html (Hämtad 2020-12-08)

⁸ Sveriges Television. Larsson, Thomas. FRA förutsåg kriget i Georgien. 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fra-forutsag-kriget-i-georgien (Hämtad 2020-12-08)

⁹ Galeotti, Mark. Putin’s hydra: Inside Russia’s intelligence services. London: European Council on Foreign Relations, 2016, s. 7.

The Wall Street Journal. Johnson, Daniel. East Germany's Support for Neo-Nazis. 2000. https://www.wsj.com/articles/SB966798843277127087 (Hämtad 2020-12-08)

¹⁰ Aftonbladet. Granlund, John. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2020-12-08)

¹¹ Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 392.

Gieseke, Jens. Stasi: Östtysklands hemliga polis, 1945-1990. Stockholm: Fischer & Co, 2017, s. 256-257.

¹² Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 381.

¹³ Ibid. s. 382.

¹⁴ Ibid. s. 392.

¹⁵ Ibid. s. 363.

The Wall Street Journal. Johnson, Daniel. East Germany's Support for Neo-Nazis. 2000. https://www.wsj.com/articles/SB966798843277127087 (Hämtad 2020-12-08)

¹⁶ The New York Times. Pear, Robert. Arming Afghan Guerrillas: A Huge Effort Led by U.S. 1988. https://www.nytimes.com/1988/04/18/world/arming-afghan-guerrillas-a-huge-effort-led-by-us.html (Hämtad 2020-12-08)

¹⁷ The New York Times. U.S. Aid to the Contras: The Record Since '81. 1986. https://www.nytimes.com/1986/03/20/world/us-aid-to-the-contras-the-record-since-81.html (Hämtad 2020-12-08)

¹⁸ Andrew, Christopher M. Mitrochin, Vasilij Nikitič. The sword and the shield: The Mitrokhin archive and the secret history of the KGB. New York: Basic Books, 1999, s. 363.

The New York Times. Kinzer, Stephen. Soviet Help to Sandinistas: No Blank Check. 1984. https://www.nytimes.com/1984/03/28/world/soviet-help-to-sandinistas-no-blank-check.html (Hämtad 2020-12-08)

¹⁹ Sunday Times. Walker, Tom. Laverty, Aidan. CIA Aided Kosovo Guerrilla Army All Along. 2000.

The Guardian. Beaumont, Peter. Beaver, Paul. Vulliamy, Ed. 'CIA's bastard army ran riot in Balkans' backed extremists'. 2001. https://www.theguardian.com/world/2001/mar/11/edvulliamy.peterbeaumont (Hämtad 2020-12-08)

²⁰ Jonsson, Oscar. The Russian understanding of war: blurring the lines between war and peace. Washington, DC: Georgetown University Press, 2019, s. 47.

²¹ Der Spiegel. Baumgärtner, Maik. Gebauer, Matthias. Wiedmann-Schmidt, Wolf. Militärgeheimdienst versagt im Kampf gegen Rechtsextremisten. 2020. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/rechtsextremismus-bei-bundeswehr-und-polizei-geheimdienstkontrolleure-stellen-mad-miserables-zeugnis-aus-a-d4ddfe89-0c00-4ded-881b-678013f3b443 (Hämtad 2020-12-08)

²² Corera, Gordon. Russians among us: sleeper cells, ghost stories, and the hunt for Putin's spies. New York: William Morrow, 2020, s. 364.

The New York Times. Barnes, Julian E. Goldman, Adam. Russia Trying to Stoke U.S. Racial Tensions Before Election, Officials Say. 2020. https://www.nytimes.com/2020/03/10/us/politics/russian-interference-race.html (Hämtad 2020-12-08)

²³ Reitschuster, Boris. Putins verdeckter Krieg: wie Moskau den Westen destabilisiert. Berlin: Econ, 2016, s. 256-264.

²⁴ Deutsche Welle. Schumann, Efim. Putin's 'secret sleepers' waiting for a signal. 2016. https://www.dw.com/en/putins-secret-sleepers-waiting-for-a-signal/a-19196685 (Hämtad 2020-12-08)

²⁵ EUobserver. Rettman, Andrew. Fight club: Russian spies seek EU recruits. 2017. https://euobserver.com/foreign/137990 (Hämtad 2020-12-08)

²⁶ Blick. Eberhard, Fabian. Russische Separatisten bilden Kämpfer in der Schweiz aus. 2018. https://www.blick.ch/politik/putins-untergrund-truppe-russische-separatisten-bilden-kaempfer-in-der-schweiz-aus-id15048252.html (Hämtad 2020-12-08)

²⁷ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-12-08)

²⁸ British Broadcasting Corporation. Montenegro jails 'Russian coup plot' leaders. 2019. https://www.bbc.com/news/world-europe-48212435 (Hämtad 2020-12-08)

The New York Times. Schwirtz, Michael. Top Secret Russian Unit Seeks to Destabilize Europe, Security Officials Say. 2019. https://www.nytimes.com/2019/10/08/world/europe/unit-29155-russia-gru.html (Hämtad 2020-12-08)

²⁹ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Svenska nazister fick utbildning i Ryssland. 2017. https://www.dn.se/arkiv/nyheter/svenska-nazister-fick-utbildning-i-ryssland/ (Hämtad 2020-12-08)

Deutsche Welle. Bushuev, Mikhail. Esipov, Vladimir. Pfeifer, Hans. Why are German neo-Nazis training in Russia?. 2020. https://www.dw.com/en/why-are-german-neo-nazis-training-in-russia/a-53702613 (Hämtad 2020-12-08)

³⁰ The Atlantic. Carpenter, Michael. Russia Is Co-opting Angry Young Men. 2018. https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2018/08/russia-is-co-opting-angry-young-men/568741/ (Hämtad 2020-12-08)

³¹ The Brookings Institution. Byman, Daniel L. Why engage in proxy war? A state’s perspective. 2018. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2018/05/21/why-engage-in-proxy-war-a-states-perspective/ (Hämtad 2020-12-08)

³² Foreign Policy. Galeotti, Mark. The Kremlin’s Newest Hybrid Warfare Asset: Gangsters. 2017. https://foreignpolicy.com/2017/06/12/how-the-world-of-spies-became-a-gangsters-paradise-russia-cyberattack-hack/ (Hämtad 2020-12-08)

³³ Agrell, Wilhelm. Stora sabotageligan: Kominterns och Sovjetunionens underjordiska nätverk i Sverige. Stockholm: Atlantis, 2016, s. 6-9.

³⁴ Ibid.

Försvarsmakten. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Försvarsmakten, 2016, s. 31-32.

³⁵ Krigsmakten. Sabotage. 1951. https://amfarkiv.se/post/402880485f2e659f015f2f6e5e680a74/sabotage (Hämtad 2020-12-08)

³⁶ Dagens Nyheter. Cato, Carl. Littorin, Jens. En helt vanlig dag på en läkarmottagning – då briserade sprängladdningen. 2020. https://www.dn.se/sverige/ingrid-var-hos-lakaren-da-exploderade-sprangladdning/ (Hämtad 2020-12-08)

³⁷ Dagens Nyheter. Orre, Sebastian. Skjutningarna i Sverige har ökat med 20 procent. 2020. https://www.dn.se/sverige/skjutningarna-i-sverige-har-okat-med-20-procent/ (Hämtad 2020-12-08)

³⁸ Svenska Dagbladet. Agrell, Wilhelm. Agrell: Vi måste agera för att rädda landet. 2019. https://www.svd.se/agrell-vi-maste-agera-for-att-radda-landet (Hämtad 2020-12-08)

³⁹ Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-12-08)

⁴⁰ Bowen, Andrew S. Russian Military Intelligence: Background and Issues for Congress. Washington DC: Congressional Research Service, 2020, s. 10.

I samband med att Försvarsmakten växer har frågor kring hur myndigheten hanterar sitt säkerhetsarbete ställts.

För att Försvarsmakten ska kunna genomföra verksamhet med låg risk för personalens fysiska och psykiska välbefinnande krävs strukturerad träning och övning i komplicerade funktions- och övningssituationer. I den operativa verksamheten bedriver vi kontinuerligt ett systematiskt säkerhetsarbete. Regelverken är strikt utformade och säkerhetstänkandet väl utvecklat vid förbanden. Säkerhet är också i hög grad något som inpräntas i rekryterna från första dagen de påbörjar sin utbildning. Verksamheten i Försvarsmakten genomförs på ett säkert sätt, och det sker en positivt utveckling när det kommer till säkerhetsmedvetande i organisationen.  Visst finns det utmaningar och områden där vi kan bli bättre, men dessa hanteras.

Trots detta sker tyvärr olyckor, i värsta fall med dödlig utgång. Självklart är varje svår olycka som inträffar under utbildning och övning ett misslyckande för oss. Varje gång någon skadas allvarligt eller dödas vid skarpa insatser är det djupt tragiskt. När något sådant händer berörs inte  bara de närmast sörjande utan all personal i Försvarsmakten. Vi blir alla påtagligt berörda och påminda om den risk ett arbete i Försvarsmakten ytterst innebär för den enskilde.

För att minimera olycksrisken under utbildning och övningar i försvaret krävs att personalen får tillräckligt med övning och träning i olika svårighetsgrader. Detta tillsammans med ett väl utvecklat säkerhetsarbete minskar olycksrisken på ett avgörande sätt. Att öva realistiskt har även över tid visat sig vara framgångsrikt. Det har starkt bidragit till att hålla nere antalet svårt skadade och fallna medarbetare i de internationella insatser Sverige deltagit i på Balkan, i Afghanistan och på olika platser i Afrika.

Vi arbetar ständigt med att utveckla säkerheten för våra anställda inom Försvarsmakten. Att personal skadas och förolyckas är ett kraftigt bakslag för denna grundläggande princip och berör alla som jobbar i försvaret. Därför gör vi allt vi kan för att minimera detta.

Mats Ström
Kommunikationsdirektör

 Detta inlägg är tidigare publicerat av mig på Folk och Försvar hemsida den 23 november.

Armén växer. Grovt räknat innebär förslagen i propositionen att Armén kommer fördubblas i storlek. Två ofullständiga brigader kommer att bli tre och en halv. Två artilleribataljoner kommer att bli sex. Fem lokalförsvarsbataljoner ska sättas upp. Logistikfunktionen ska förstärkas, mm. De föreslagna åtgärderna innebär en tydlig förstärkning av armén. Men innan jublet, eller kritiken, tar sig allt för höga toner kan det finnas skäl att titta närmare på vad detta innebär kopplat till uppgifter och reell förmåga.

Det första och kanske viktigaste konstaterandet är att det vi ser är del i en process för att omforma en organisation, som tidigare hade uppgiften att kunna ha 2000 personer tjänstgörande utomlands, till en armé som primärt ska bidra till försvaret av Sverige. Förbandsstrukturer, utbildning, logistik och ledning var utformade mot vad som krävdes för att lösa internationella uppgifter. Visserligen innebar försvarsbeslutet 2015 en läpparnas bekännelse till att Försvarsmakten skulle ominriktas mot nationellt försvar, men de medel som avdelades räckte inte långt. Det är först nu som vi kan förvänta oss mer omfattande förändringar. 

Men vad innebär det i ökad försvarseffekt? Här gäller det att inte låta sig förledas till att bara se till antalet organisationsklossar av ett eller annat slag, utan att också ta hänsyn till deras innehåll.  Inte heller är antalet soldater, som kommer bli avsevärt fler, ett effektivitetsmått. Få skulle bedöma Flottans förmåga genom att räkna antalet matroser. Idag har armén 120 stycken stridsvagnar och cirka 500 Stridsfordon 90 i olika versioner. När nu två mekaniserade brigader ska bli tre innebär det inte att antalet stridsfordon av olika slag ökar med femtio procent. Det som kommer ske är att befintliga fordon omfördelas inom organisationen. Brigaderna blir fler, men svagare. Dessutom, fordonen kommer vara cirka fyrtio år gamla år 2030, när de i propositionen föreslagna förbanden ska vara färdigorganiserade.  Armén kommer bli starkare, men kanske inte så mycket som många gärna vill tro.

Att den planerade utökningen av arméns organisation, och behovet av att lösa nya operativa uppgifter, kräver en utökning av fredsorganisationen är tämligen uppenbart. Att ha två brigader i södra Sverige, men bibehålla all artilleriutbildning i Boden vore en orimlighet. Det såväl av utbildnings- som beredskapsskäl. En ny artillerigarnison i Kristinehamn är därför befogad. Upprättandet av två garnisoner, en i Falun och en i Mellannorrland, för att på vardera platsen utbilda två lokalförsvarsbataljoner ter sig dock som mera tveksamt. Det operativa skälet, att skydda förbindelserna till Norge är berättigat, men präglas i alltför stor utsträckning av ett ”statiskt” tänkande. Med den utformning förbanden kommer att få, lokalförsvarsbataljoner, kommer de ha problem att hantera en modern angripare. Inte heller kommer de lämpa sig för att ingripa i något annat område än där de är utgångsgrupperade. Här hade det, enligt min mening, varit klokare att bara välja en av platserna och där utbilda och organisera ett större och mer kvalificerat förband, en brigad. Det hade givit större handlingsfrihet att möta en angripare på fler platser än bara där man är på plats från början, och även ökat sannolikheten att nå framgång där förbandet sätts in. Dessutom hade möjligheterna att utnyttja förbandet i andra delar av landet ökat. Utbildningen hade då också kunnat göras mer rationell och mångsidig. Att dessutom, som det föreslås, dela utbildningen i Mellannorrland på två plattformar, Östersund och Sollefteå, förefaller mer än egendomligt.

Förutsatt att Armén utvecklas som det föreslås i propositionen; är det en godtagbar volym med hänsyn till tänkbara uppgifter? Svaret är enkelt - nej. Armén kommer stå inför ett dilemma mycket likt Flottans. Antalet fartyg räcker bara till att antingen bedriva operationer på Västkusten, då för att skydda den sjöfart som krävs för landets försörjning och för att ta emot eventuell utländsk hjälp, eller för att bedriva operationer i Östersjön. I det senare fallet försvåra ett angrepp över havet, men även skydda svensk (och finsk) sjöfart.  

Arméns väst-östkustdilemma är södra eller norra Sverige. Skulle hela Armén kunna kraftsamlas till endera landsändan så skulle tröskeln för ett angrepp, i den del av landet där Armén är utgångsgrupperad, bli hög. Ingen av landsändarna kan dock lämnas ”trupptom” då det skulle innebära att det området i så fall skulle kunna tas med en minimal styrkeinsats från angriparens sida. Den lilla volymen av markstridsförband leder till att vi har, och kommer att ha, otillräckligt med stridskrafter i så väl norr som söder.  Att tro att det vid behov skulle gå att flytta större förband mellan norra och södra Sverige är orealistiskt. Mellan Stockholm och Boden finns det tio större älvar, med ett fåtal broar över varje. Att med dagens långräckviddiga precisionsvapen slå ut en av älvlinjerna, och därmed hindra större förflyttningar mellan norra och södra Sverige, är nog en av de mindre utmaningarna en angripare står inför.

Ja, det är viktigt att återskapa en rimlig volym. Där innebär propositionen ett stort, om än otillräckligt, steg i rätt riktning. Men vad om kvalitet? Det är inte utan att såväl Försvarsberedningens rapport från i maj 2019 som försvarspropositionen ger lite av en déjà vu känsla, man känner igen det mesta från hur det var förr. Var finns framtiden? Var finns de långräckviddiga indirekta bekämpningssystemen, var finns motmedlen mot en angripares drönare, var tar vi höjd för morgondagens angripare? Situationen för de andra försvarsgrenarna, Marinen och Flygvapnet, är likartad. Svaret på denna avslutande fråga är inte att medel för det ena eller andra borde omfördelas, då skulle det redan otillräckliga antalet plattformar som ska tillföras modern teknik bli än färre. Snarare är det en tydlig illustration av att 1,5 % av BNP inte räcker till att skapa ett trovärdigt, framtidsanpassat, försvar.  

                                                                 *****

Karlis Neretnieks, generalmajor, tidigare rektor Försvarshögskolan, brigadchef mm. Ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Reflektion

Den 12NOV2020 publicerade Dagens Nyheter en tidningsartikel kring omfattande stölder vid det svenska Regeringskansliet av hundratals tjänstedatorer och tusentals andra IT produkter. Dessa stölder skulle pågått mellan februari 2017 intill november 2019. Det som förefaller stulits har varit kasserad utrustning och utrustning som blivit avskrivna när de passerat sin avskrivningstid vilket för datorutrustning har varit tre (3) år vid regeringskansliet. Enligt åklagaren i det aktuella fallet skall de ej kunnat finna att någon skyddsvärd information hamnat i orätta händer,1 vilket vi verkligen får hoppas som ni kommer märka längre fram i inlägget.

Sedan tidigare har det uppdagats att 7 stycken pistoler samt 210 st patroner till dessa, även skall ha försvunnit från Regeringskansliet. Vapnen och ammunitionen förvarades i Regeringskansliet utav och Securitas i och med att det är bolaget som ansvarade för den fysiska bevakningen med skyddsvakter av Regeringskansliet.² Denna ammunitions- och vapenstöld är fortsatt ej uppklarad.³ Trots denna fadäs av Securitas, fick de i februari 2020 förnyat förtroende att ansvara för bevakningen av regeringskansliet.⁴ Med tanke på bloggens inriktning kan det ju te sig mycket märkligt att ett inlägg skrivs om stölder vid Regeringskansliet. Men det finns faktiskt en synnerligen intressant dimension i det hela som är värd att skriva om. Men först måste vi gå tillbaka till 2017.

Den 20MAR2017 meddelade Riksdagens dåvarande talman, Urban Ahlin, att riksdagens krigsdelegation hade genomfört en övning. Detta var även första gången sedan 1997 krigsdelegationen hade övats.⁵ Övningen skall ha genomförts utanför Stockholm vilket även hade givit en mer realistisk inramning för övningen, övningen skall även varit större än den som genomfördes 1997.⁶ Utöver det skall även tjänstemän tillhörande krigsdelegationen övats,⁷ vilket innebar att totalt 100 personer ur riksdagen var övade.⁸ Det vill säga de ordinarie 50 ledamöterna samt talmannen i krigsdelegationen⁹ och utöver det andra tjänstemän, 49 stycken. Den totala mängden deltagare i övningen torde dock varit större mtp. övningsledning, andra myndigheters rådgivare såsom ur Försvarsmakten m.m.

I Förordning med instruktion för Regeringskansliet paragraf 11f framkommer information som i sammanhanget blir synnerligen intressant. Nämligen, "Förvaltningschefen ansvarar för de förberedelser som behövs i Regeringskansliet för att riksdagen, statschefen och regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter när de yttre omständigheterna gör det omöjligt eller olämpligt att använda ordinarie verksamhetsformer. Förvaltningschefen ska i denna fråga samverka med Riksdagsförvaltningen och Kungl. Hovstaterna".¹⁰ För den oinvigde kan den byråkratiska svenskan, te sig väldigt intetsägande.

Vad innebär då denna text, varför är den intressant och vad har de tidigare styckena i inlägget att göra med det? För det första åsyftar texten det som, åtminstone tidigare under det kalla kriget, inom totalförsvaret benämndes den högsta ledningen (HL).¹¹ För det andra, ordet förberedelser i den beskrivna paragrafen utgör vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen. Det vill säga regeringens krigsplanläggning med uppehållsplatser, förflyttning mellan dessa, dess krigsorganisation m.m.¹² Den särskilda planeringen omfattade givetvis även hur den högsta ledningen skulle förflyttas ut ur Stockholm och hur den skulle skyddas.¹³ För det tredje, den särskilda planeringen under det kalla kriget handlade om hur Sverige skulle kunna säkra den ekonomiska, militära och politiska ledningen i händelse av en allvarligare säkerhetspolitisk kris eller väpnat angrepp d.v.s. krig. Det innefattade även ledningsplatser utomlands för den högsta ledningen.¹⁴ Således var den särskilda planeringen sannolikt något av det absolut hemligaste Sverige förberedde under det kalla kriget.¹⁵ Varvid det sannolikt även var något en motståndare fokuserade underrättelseresurser emot, då det rörde sig om den svenska strategiska nivån och dess beslutsfattare.

Regeringskansliet var dock inte ansvarig under det kalla kriget för den särskilda planeringen. Utan inledningsvis var det Försvarsdepartementet och från 1962 dess samordningsavdelning (FöSam). Därefter från 1983 den särskilda planeringsavdelningen (SP-avdelningen) som existerade intill 1999. Därefter tog regeringskansliet över.¹⁶ Försvarsstaben, nuvarande Högkvarteret, förefaller även haft en avdelning/sektion för denna planering.¹⁷ Vad som dock är intressant i detta, är vad som är offentligt känt avseende förhållandena kring den särskilda planeringen under 1990-talet. Enligt det, skulle den högsta ledningen in i det längsta befinna sig i Stockholm gick ej detta, skulle de omgruppera till platser nära Stockholm. En organisation hade skapats för att kunna använda egentligen vilken plats som helst d.v.s. det behövde ej vara ett fortifikatoriskt utrymme, läs bergrum, den högsta ledningen skulle använda för att fortsätta styret av Sverige. Vad som även bör beaktas är att den s.k. centrala ledningen (CL) d.v.s. främst Försvarsmakten men även andra totalförsvarsmyndigheter skulle gruppera nära den högsta ledningen för att kunna genomföra samverkan.¹⁸ Det vill säga, visste en motståndare var en del fanns, kunde den som minst anta vart de övriga delarna befann sig. Varvid kunskap om denna planering för en motståndare var strategiskt viktig för att snabbt kunna nå ett avgörande i händelse av en väpnad konflikt.

Därmed spolar vi fram bandet till 2017. Den svenska krigsdelegationen genomför en övning, den första på 20 år.¹⁹ Enligt instruktionen till Regeringskansliet är det de som ansvarar för den högsta ledningen och hur Sverige skall kunna fortsätta styras i händelse av t.ex. en allvarlig säkerhetspolitisk kris eller ett väpnat angrepp,²⁰ d.v.s. det är deras planering som prövas. Övningen genomförs utanför Stockholm, likt planeringen var för den högsta ledningen under slutet av 1990-talet.²¹ Historiens vindslag känns onekligen igen. Nu torde inte krigsdelegationens övning genomförts vid en s.k. "skarp" grupperingsplats då det i huvudsak undvikits, bortsett från en kortare period under 1980-talet när krigsrisken ansågs överhängande. Varvid personalen ansågs vara i behov av att stifta bekantskap med utformningen av den plats de skulle utöva ledning vid, i händelse av ett väpnat angrepp.²²

Dags att spola fram bandet till 2020. Enligt den nu lagda försvarspolitiska propositionens, från den 15OKT2020, kan Sverige hamna i en väpnad konflikt d.v.s. krig.²³ Varvid Regeringskansliets uppgift för planering av den högsta ledningens verksamhet i händelse av en väpnad konflikt får anses vara högst aktuell,²⁴ än mer aktuell än vid tidpunkten för den övning som genomfördes 2017.²⁵ Ur detta perspektiv blir det synnerligen intressant att dator, telefoner och annan IT-materiel kan stjälas från Regeringskansliet men även att handeldvapen samt ammunition för det företag som skall skydda den högsta ledningen initialt i händelse av ett kuppartat angrepp kan stjälas.²⁶ Till detta bör det även beaktas att individer har kunnat erhålla säkerhetsskyddsklassade arbeten under falsk förevändning,²⁷ men även arbeten vid skyddsobjekt där individer haft tvivelaktiga förehavanden dock ej vid regeringskansliet.²⁸ Där en närmare kontroll vid samkörning med olika statliga register torde visat på att individerna for med osanning eller ej borde fått de arbeten de erhållit. Utgår man således bara från ett axplock av det som är allmänt känt kring olika fadäser i Sverige sedan 2018, torde det som minst vara möjligt, notera konfidensgrad, att som främmande makt erhålla information kring vad som tidigare benämndes den särskilda planeringen från Regeringskansliet.

Varför är då detta intressant och viktigt? Enligt Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer som beskriver hur ett ev. väpnat angrepp kan te sig, d.v.s. ett officiellt ställningstagande, kan nyckelpersoner komma att likvideras i ett inledningsskede av en väpnad konflikt.²⁹ Detta framför även den parlamentariska Försvarsberedningens utredning Värnkraft från 2019.³⁰ Vad är då nyckelpersoner? Främst kan det antas att dessa utgörs av individer ur den högsta ledningen men även den centrala ledningen. Varvid ett antal vapenstölder men även IT-materiels stölder blir intressanta. Kan detta genomföras, vad kan då mer genomföras? Frågan blir här, på vilka premisser anställs individer och hur följs dessa upp som arbetar inom den högsta och centrala ledningen? De individer som avslöjats i olika förehavanden torde inte haft något ont mot staten Sverige.

Avslutningsvis, att de som avslöjats i olika förehavande nära den högsta eller centrala ledningen inte haft något ont mot nationen Sverige får ses som irrelevant. Vad det däremot indikerar är att det är lätt att nå höga positioner eller kunna agera med onda avsikter nära den högsta och centrala ledningen i Sverige eller vid viktiga skyddsobjekt som enskild individ. Den stora frågan blir snarare, vad kan då en statlig aktör med omfattande medel åstadkomma för att kunna infiltrera och få kunskap om synnerligen strategiskt känslig information för nationen Sverige? Förhoppningsvis har vi, d.v.s. nationen Sverige, redan agerat mot dessa. Men om vi knappt kan identifiera de som enskilt far med osanning, kan vi då identifiera de som har en nationalstat bakom sig? Det är dags att ta säkerhetstjänsten på allvar!

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 (Svenska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Regeringskansliet 1, 2 (Svenska)

Riksdagen 1, 2, 3 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014.

Slutnoter

¹ Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

² Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)

³ Dagens Nyheter. Wierup, Lasse. Hundratals datorer stals från Regeringskansliet – anställd åtalas. 2020. https://www.dn.se/sverige/hundratals-datorer-stals-fran-regeringskansliet-anstalld-atalas/ (Hämtad 2020-11-13)

⁴ Svenska Dagbladet. Swahnberg, Olof. Securitas får förnyat förtroende. 2020. https://www.svd.se/regeringskansliet-ger-securitas-fornyat-fortroende (Hämtad 2020-11-13)

⁵ Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

⁶ Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)

⁷ Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

⁸ Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Mikael Holmström: Gråzonen mellan fred och krig är besvärlig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-grazonen-mellan-fred-och-krig-ar-besvarlig/ (Hämtad 2020-11-13)

⁹ Riksdagen. Krigsdelegationen. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-myndigheter-och-namnder/krigsdelegationen/ (Hämtad 2020-11-13)

¹⁰ Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

¹¹ Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198.

¹² Ibid. s. 202.

¹³ Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

¹⁴ Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.

¹⁵ Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

¹⁶ Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.

¹⁷ Frånstedt, Olof. Spionjägaren Del 2: Säpo, IB och Palme. Västerås: Ica, 2014, s. 266.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 194.

¹⁸ Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 198, 200, 202.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 367.

¹⁹ Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

²⁰ Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

²¹ Dagens Nyheter. Lindholm, Amanda. Riksdagen övade krig. 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-ovade-krig/ (Hämtad 2020-11-13)

Munck af Rosenschöld, Sten. Totalförsvarets ledning under kalla kriget. Stockholm: Stockholms universitet, 2014, s. 202.

²² Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 368.

²³ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

²⁴ Riksdagen. Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. 2020. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515 (Hämtad 2020-11-13)

²⁵ Riksdagen. Krigsdelegationen har genomfört en övning. 2017. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2017/mar/20/krigsdelegationen-har-genomfort-en-ovning1/ (Hämtad 2020-11-13)

²⁶ Dagens Nyheter. Jakobson, Hanna. Svensson, Adam. Sju pistoler och 210 patroner nu borta från Regeringskansliet. 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-pistoler-och-210-patroner-nu-borta-fran-regeringskansliet/ (Hämtad 2020-11-13)

²⁷ Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Från icke-fråga till säkerhetsskandal – historien om den falske officeren. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fran-icke-fraga-till-sakerhetsskandal-historien-om-den-falske-officeren/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. Delin, Mikael. Chef på Försvarsmaktens högkvarter hade påhittad bakgrund. 2020. https://www.dn.se/sverige/chef-pa-forsvarsmaktens-hogkvarter-hade-pahittad-bakgrund/ (Hämtad 2020-11-13)

²⁸ Dagens Nyheter. Carlsson, Mattias. Unga lockas till rörelse med kopplingar till rysk underrättelsetjänst. 2018. https://www.dn.se/nyheter/unga-lockas-till-rorelse-med-kopplingar-till-rysk-underrattelsetjanst/ (Hämtad 2020-11-13)

Dagens Nyheter. By, Ulrika. Två personer utan uppehålls- och arbetstillstånd arbetade på Arlanda. 2019. https://www.dn.se/sthlm/tva-personer-utan-uppehalls-och-arbetstillstand-arbetade-pa-arlanda/ (Hämtad 2020-11-13)

²⁹ Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

³⁰ Ds 2019:8. Värnkraft. Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025. s. 114.

Reflektion

Den 08NOV2020 publicerades en intervju som även sändes med Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter,¹ i samband med den brittiska hågkomst söndagen för militär och civil personal som deltagit i de båda världskrigen men även i senare konflikter.² I denna intervju framkommer en synnerligen intressant uppgift avseende Storbritanniens Försvarsstabschefs syn på det nu rådande säkerhetsläget i omvärlden. Enligt honom finns det en faktisk risk att nu pågående lokala konflikter kan eskalera. Varvid en större väpnad konflikt, som sprider sig, kan inträffa. Han framförde även att omvärlden idag är mycket osäker och orolig, där bl.a. konsekvenserna av den nu pågående pandemin kan agera som en katalysator för att skapa än mer instabilitet.³ Vilket om omständigheterna är olyckliga och olika faktorer bidrar till ett eskalerande händelseförlopp har tolkats som att ett nytt världskrig kan inträffa.⁴ Detta får anses vara ett väldigt tydligt offentligt ställningstagande av en Försvarsstabschef, utav en av tre kärnvapenmakter i Europa.⁵ Finns det då någon substans i detta?

Inledningsvis bör den säkerhetspolitiska synen i den nu lagda försvarspropositionen, publicerad 15OKT2020, belysas. Detta med syfte att notera hur Sverige ser på den nuvarande säkerhetspolitiska utvecklingen och vilket säkerhetsläge som råder. Enligt försvarspropositionen är den europeiska säkerhetsordningen utmanad, bl.a. genom Rysslands agerande i Georgien och Ukraina.⁶ Därtill skall Rysslands agerande även försämrat säkerhetsläget i Sveriges direkta närområde, genom olika former av agerande med militära maktmedel.⁷ Detta agerande har bemötts av EU och NATO länderna. Vilket inneburit en ökad militär aktivitet i vårt direkta närområde för att möta Ryssland,⁸ således ses Ryssland som det militära hotet mot Sverige.⁹ Varvid det får ses som sannolikt att det är Ryssland som åsyftas som den angripande parten mot Sverige, trots att det ej skrivs ut direkt, när det skrivs i försvarspropositionen att "ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas",¹⁰ d.v.s. krig mot Sverige. Enligt den svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), råder det även en ökad risk för militär konfrontation i vårt närområde, där incidenter kan eskalera.¹¹

Den offentligt tydligaste kraftmätningen, som det skrivs mest om, kan utgöra den mellan Ryssland och de s.k. "västliga länderna".¹² Har då Ryssland förmågan att starta ett världskrig eller en s.k. global konflikt? Nej, Ryssland har i dagsläget enbart förmågan att genomföra en regionalkonflikt.¹³ Det vill säga, t.ex. förmågan att utkämpa en konflikt över hela Nord- och Västeuropas yta. Dock har de har inte förmågan att agera i något annat regionalt område parallellt. Denna förmåga får heller inte ses som trolig att uppnå inom ett tioårsperspektiv utifrån nuvarande ekonomisk utveckling i Ryssland. Dock kommer den nuvarande förmågan att konsolideras,¹⁴ och troligtvis utvecklas. Vad skulle då kunna utveckla en global konflikt?

I dagsläget finns det ett flertal geografiska områden där det pågår en tydlig intressekonflikt. Den ena är Östersjöregionen, den andra är Svarta havet region,¹⁵ den tredje är Medelhavet,¹⁶ den fjärde är Libyen,¹⁷ den femte är Mellanöstern,¹⁸ den sjätte är Taiwan,¹⁹ den sjunde är Sydkinesiska sjön,²⁰ och den åttonde är Koreahalvön.²¹ Dessa är de områden som media vanligtvis skriver om, utöver dessa finns det ett ytterligare antal i t.ex. Sydamerika och Afrika. I dessa områden sker kraftmätningar mellan ett antal större nationella aktörer. Dessa nationella aktörer är främst, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Således en incident i ett område kan spilla över till ett annat, likt "Skotten i Sarajevo" gjorde.²² Vad som dock skall kommas ihåg är att ur ett svenskt perspektiv utgör våra säkerhetsproblem främst av Östersjöregionen och Nordkalotten.23 De spänningar som finns där har inte minskat sedan t.ex. Zapad-2017, utan snarare har de ökat. Varvid Zapad-2021 under nästa år kan bli en än mer intressant övning,²⁴ än hur Defender-2020 förmedlades ur ett ryskt perspektiv. Där liknelsen gjordes med Able Archer-1983, när Europa var synnerligen nära en kärnvapenkonflikt.²⁵ Defender-2020 hade dock kunnat inneburit en kraftmätning, om den hade genomförts. Dock skalades den ned kraftigt maa. den pågående pandemin.

Avslutningsvis, det brittiske Försvarsstabschefens uttalande skall troligtvis ses ur perspektivet att en konflikt kan starta i en del av världen. Därefter sprider den sig till andra delar, varvid den ej längre är regional utan global eller semi global utifrån hur många parter som blir involverad i den. Vad som dock bör beaktas vilket även den brittiske Försvarsstabschefen berör, är att det finns väldigt mycket spänningar och har funnits under de senaste åren. Varvid en konflikt mycket lätt kan uppstå, framförallt genom s.k. oavsiktlig eskalering.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Dagens Industri 1 (Svenska)

Encyclopædia Britannica 1 (Engelska)

Izvestija 1, 2 (Ryska)

Library of Congress 1 (Engelska)

Regeringskansliet 1 (Svenska)

Reuters 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Stratfor 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Japan Times 1 (Engelska)

The New York Times 1 (Engelska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Slutnoter

¹ Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

² Encyclopædia Britannica. Cunningham, John M. Remembrance Sunday. 2020. https://www.britannica.com/topic/Remembrance-Sunday (Hämtad 2020-11-08)

³ Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-11-08)

⁴ Ibid.

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-11-08)

⁵ Dagens Industri. Här är världens kärnvapen. 2018. https://www.di.se/nyheter/har-ar-varldens-karnvapen/ (Hämtad 2020-11-08)

⁶ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 32-33.

⁷ Ibid. s. 33.

⁸ Ibid. s. 32-33.

⁹ Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

¹⁰ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 26.

¹¹ Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

¹² Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

¹³ Oxenstierna, Susanne (red). Westerlund, Fredrik (red). Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2019. s. 3, 17, 63, 69-70.

¹⁴ Ibid. s. 134-136.

Stratfor. Tack, Sim. Facing Budget Cuts, Russia Will Seek to Protect Its Military Readiness. 2020. https://worldview.stratfor.com/article/facing-budget-cuts-russia-will-seek-protect-its-military-readiness (Hämtad 2020-11-08)

¹⁵ Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

¹⁶ Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Analysis: Bad blood - why France-Turkey cartoon row could leave lasting impact. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-france-security-turkey-leaders-analys/analysis-bad-blood-why-france-turkey-cartoon-row-could-leave-lasting-impact-idUKKBN27J2JF (Hämtad 2020-11-08)

¹⁷ Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-11-08)

¹⁸ Reuters. Russia, China, Iran start joint naval drills in Indian Ocean. 2019. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-russia-china-idUSKBN1YV0IB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. intelligence agencies say Iran, Russia have tried to meddle in 2020 election. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-security-2020-idUSKBN2771PI (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran foreign minister, in ally Venezuela, says US no longer "controls world". 2020. https://www.reuters.com/article/us-venezuela-iran-idUSKBN27L2JL (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. U.S. blacklists Chinese entities, individuals for dealing with Iran. 2020. https://www.reuters.com/article/iran-usa-china-int-idUSKBN2742SB (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. Iran announces locally made ballistic and cruise missiles amid U.S. tensions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-iran-military-missiles-idUSKBN25G0NK (Hämtad 2020-11-08)

¹⁹ Reuters. U.S. warns China against Taiwan attack, stresses U.S. 'ambiguity'. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-taiwan-idUSKBN26T01W (Hämtad 2020-11-08)

Reuters. China threatens retaliation over new U.S. arms sales to Taiwan. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-taiwan-arms-idUSKBN2770C6 (Hämtad 2020-11-08)

²⁰ The Financial Times. The risk of China-US military conflict is worryingly high. 2020. https://www.ft.com/content/0f423616-d9f2-4ca6-8d3b-a04d467ed6f8 (Hämtad 2020-11-08)

²¹ The Japan Times. U.S. and North Korea came much closer to war than previously thought, book claims. 2020. https://www.japantimes.co.jp/news/2020/09/21/asia-pacific/us-north-korea-war-bob-woodward-book/ (Hämtad 2020-11-08)

²² Library of Congress. Assassination of Archduke Franz Ferdinand: Topics in Chronicling America. 2020. https://guides.loc.gov/chronicling-america-assassination-franz-ferdinand (Hämtad 2020-11-08)

²³ Aftonbladet. Granlund, John. Hultqvist om ryska anklagelserna: Det är Ryssland som är hotet. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bnnn9v/hultqvist-om-ryska-anklagelserna-det-ar-ryssland-som-ar-hotet (Hämtad 2020-11-08)

Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 33.

²⁴ The New York Times. Russia’s Military Drills Near NATO Border Raise Fears of Aggression. 2017. https://www.nytimes.com/2017/07/31/world/europe/russia-military-exercise-zapad-west.html (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Минобороны Белоруссии анонсировало совместные с РФ учения «Запад-2021». 2020. https://iz.ru/1080266/2020-10-29/minoborony-belorussii-anonsirovalo-sovmestnye-s-rf-ucheniia-zapad-2021 (Hämtad 2020-11-08)

Sveriges Television. Must: Ökad risk för militär konfrontation. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/must-okad-risk-for-militar-konfrontation (Hämtad 2020-11-08)

²⁵ British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-11-08)

Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-11-08)

TASS. Russia to react to US-NATO exercise Defender 2020 in Europe — Lavrov. 2020. https://tass.com/politics/1116409 (Hämtad 2020-11-08)

Hurra! Försvarsmakten får rejäla ekonomiska påslag de närmaste fem åren, och blir det bara ytterligare lite mer pengar efter 2025 så kan i stort sett allt som Försvarsberedningen föreslagit genomföras. Då blir allt frid och fröjd. Nedan en lite annorlunda tolkning ur ett familjeperspektiv.

Sofia och Peter bor i ett äldre, mycket charmigt, men tämligen nedgånget, hus. Det tränger in fukt i grunden. Det har dykt upp några fuktfläckar i taket i ett av sovrummen. Köket är gammalt, bland annat diskmaskinen sjunger på sista versen. Huset är dåligt isolerat och uppvärmningen sker med gamla elradiatorer. Familjen har just köpt en ny bil som Sofia behöver för att komma till arbetet. De har två barn, Filip och Lina, sex respektive nio år gamla, som delar rum då huset bara har två sovrum. Semestrarna tillbringar familjen hos Sofias föräldrar vilka har ett stort sommarställe (Solskär), men som de eventuellt inte kommer ha råd att behålla när de går i pension om några år.

I dagarna har familjen fått glädjande nyheter. Företaget där Sofia arbetar med PR och kommunikation ska utvidga den delen av sin verksamhet. Hon kommer därför att bli befordrad, och kan förvänta sig en god löneutveckling. Omkring fyrtio procent de närmaste fem åren. När Sofia berättade det vid en familjemiddag utbrast flera kring bordet ”grattis, då kan ni ju renovera huset”. Sofias svärfar (gammal projektledare på ett byggföretag) muttrade dock för sig själv ”det är inte billigt att renovera hus”.

Glädjen blev inte mindre när Peter, som är officer, talade om att han dagarna innan hade fått en uppmaning av regementschefen att om något år vara beredd att eventuellt gå högre utbildning i Stockholm. Vilket även för honom skulle kunna leda till högre lön. I storleksordningen tjugo procent den dag han blir överstelöjtnant, om kanske fem år.

Glada i hågen beslutar Sofia och Peter att göra en tioårsbudget. Peter hade, tidigare på Karlberg, inte för inte, skrivit en uppsats ”Ekonomisk planering – en framgångsfaktor för plutonchefer”. Med lite smart planering borde det vara möjligt att fixa till huset och även bädda för framtiden. Det är ju ganska stora slantar som är på väg. De kommer snabbt fram till att familjens nuvarande löner räcker till räntor, amorteringar och hushållsutgifter som mat, kläder, etc. Bra, då kan det mesta av de nya pengarna gå till förbättringar av olika slag. Kanske inte allt - det vore skönt att slutbetala bilen rakt upp och ned. Hur använda de ”friska” pengarna?

Efter lite räknande fram och tillbaka kommer Sofia och Peter fram till att de skulle ha råd att ta ett lån för att dränera grunden, lägga om taket och kanske också tilläggsisolera vinden. Räknar de även in Peters (eventuella) löneförhöjning om några år så skulle de nog också kunna renovera köket, byta bil om sådär sju-åtta år och bygga till ett rum (för Lina).

När Peter, van som han är att planera för worst case scenarier, påpekar ”älskling det är ju inte helt säkert att jag får gå högre kursen” säger Sofia lite skarpt ”ja, i så fall får du ge dig upp på taket och silikona skarvarna (plåttak) och så får vi hoppas att taket håller i tio år till, för diskmaskinen kan ge upp vilken dag som helst och Lina behöver ett eget rum om några år, det måste vi ha pengar till – förresten, är det inte viktigt att vi minskar husets energiförbrukning också?”. Peter svarar ”men älskling du inser väl …….”.

Det blir en lång, bitvis animerad, diskussion om olika alternativ: bygga en avbalkning i vardagsrummet som kan bli Linas rum, istället för att bygga till; måste man ha diskmaskin; hur länge håller en bil; vad tjänar man på att isolera vinden, mm. 

Förutom denna lilla dispyt, blir de lite ledsna när de inser att slantarna, även om båda skulle få sina löneökningar, inte kommer att räcka till framtidsinvesteringar som att installera treglasfönster, skaffa bergvärme och lägga undan pengar för språkresor till barnen. Ytterligare en liten gnagande tanke uppstår när Lina påpekar ”tänk om mamma och pappa inte har råd att behålla Solskär, var ska vi då åka på semester, vi kommer ju inte ha råd att skaffa ett eget sommarställe”.

Var finns då likheterna mellan Försvarsmaktens och familjen Svenssons problem? Här de tre kanske tydligaste:

-          Blir prioriteringarna desamma om man kan räkna med ett fyrtioprocentigt påslag (försvarspropositionen) som i det fall där man kan räkna med ett sextioprocentigt påslag (kostnaden för att genomföra Försvarsberedningens förslag)? Eller byter vissa åtgärder plats, alternativt ges de en annan ambitionsnivå? För Sofia och Peter: lägga om taket och sänka ambitionen för Linas rum, eller laga taket provisoriskt och bygga till ett rum? I Försvarsmaktens fall, bara som ett exempel: sätta upp flera skyttebataljoner, eller ge redan existerande förband, ett adekvat luftvärnsskydd? Svaren är på inget sätt självklara.

-          På samma sätt som för familjen Svensson går Försvarsmaktens ökade anslag i huvudsak åt till att sätta organisationen (huset) i skick, plus att genomföra vissa helt nödvändiga förbättringar. I Försvarsmaktens fall t ex: fylla upp existerande förband personellt, skapa en fungerande logistikorganisation och renovera vissa redan befintliga system så att de kan användas ytterligare 10-15 år. Den utökning av organisationen som görs blir därför i huvudsak ”more of the same”. Helt nödvändiga åtgärder då organisationen idag är obalanserad och alldeles för liten, men som gör att utrymmet för framtidsinriktade åtgärder blir ytterst begränsat. Detta även om Försvarsberedningens förslag skulle genomföras fullt ut. För att knyta an till en aktuell konflikt, Nagorno Karabach. Vilka medel är avdelade för: beväpnade drönare, obemannade spaningsfarkoster med stor uthållighet, ”undervattensdrönare” och långräckviddiga indirekta eldsystem? Listan skulle kunna göras lång - vi håller på att hamna i ett teknikunderläge.

-          Familjen Svenssons sommarstugeproblem skulle kunna illustrera frågan; hur mycket mer måste vi själva satsa om sannolikheten för stöd från andra går ned? Det vill säga, vad innebär det att stå utanför Nato, speciellt om organisationen dessutom försvagas?

Sannolikt har Sofias svärfar också en poäng. Renoveringar brukar ofta bjuda på överraskningar som kostar pengar.

Sammantaget. Ett försvarsanslag på 1,5 % (försvarspropositionen) eller 1,6 % (genomföra Förvarberedningens förslag) av BNP räcker inte så långt som många gärna vill tro. Risken är också stor för att idag oförutsebara kostnader tvingar fram ambitionssänkningar.

                                                                 *****