I Nato Allied Command Transformation, (Nato ACT) rapport Visions of warfare 2036 citerar generallöjtnant Jeffrey Lofgren en av Googles grundare Sergey Brins uttalande att ” If what we are doing is not seen by some people as science fiction, it’s probab…
Kategoriarkiv: drönare
Rysk underrättelseverksamhet i Sverige
Att likna saker vid ett isberg är lika uttjatat som klyschigt. Likväl är det ibland den jämförelsen som passar bäst. Det vi ser och upplever är bara en liten del av det som finns. Det allra mesta döljer sig under ytan. Precis så är det när vi försöker …
Drönare – hot eller möjlighet?
Introduktion Utvecklingen inom drönarområdet fortsätter med ett ständigt ökande tempo, inte minst på det militära området. Vad kan vi göra i Sverige för att förbereda oss för ett krig med ständigt närvarande drönare? Både viljan och kompetensen är på p…
Det finns behov av att utveckla en ny mekaniserad Norrlandsbrigad
Bakgrund Försvarsbeslutet 2020 innebar att armén 2030 skulle bestå av tre brigader plus en reducerad brigad för försvaret av Stockholm jämte en bataljonsstridsgrupp på Gotland. Därutöver skulle det finnas ett antal fristående skyttebataljoner. I ÖB råd…
Personnel Recovery and Unmanned Systems – Some examples from Ukraine
When I was writing my article[1] about unmanned systems and personnel recovery during the summer of 2021, I couldn’t imagine that we, not even a year later, would experience a war between states in Europe – in particular, being able to witness the use …
Ett framåtlutat Sverige på väg in i Nato
Inför Sveriges medlemskap i Nato är det hög tid att vi alla intar en framåtlutad hållning, men med bibehållen sans och balans. Artikeln tar upp några viktiga steg som kan föra Sverige mot en framtida och central roll för alliansens samlade förmåga avse…
Se upp för drönare!
Sedan KKrVA bok ”Drönare/UAS – teknik och förmågor”[1] gavs ut för drygt ett halvår sedan har utvecklingen fortsatt med rasande fart. Artikeln tar upp några områden som berörs i boken, vidareutvecklar dessa med aktuella artiklar i relevanta tidskrifter…
50 år av krig – från Vietnam till tredje världskriget
Ett besök i Kambodjas mest ökända dödsläger bildar utgångspunkten för denna välskrivna skildring av de största krigen efter det klassiska Vietnamkriget. Det hela avslutas med en tankeväckande inblick i den militära rivaliteten mellan Kina och USA. …
Drönare och framtida krigföring
Efter en del debatt om drönare (till och med ”attackdrönare” och ”dödsplan” som dödar i kontrast med alla andra vapen?) är det min tur att försöka bena lite i vad användandet av obemannade flygplan (hädanefter drönare) betyder för krigföringen samt om och hur det kan vara ett hot mot internationell säkerhet Det målas det ofta en … … Läs mer →
Exkurs om drönare och UAV:er
Uppdaterad 2013-02-11
Att krigföringens arenor är svåra att definiera helt och hållet är klart. Läs mer om krigföringens arenor i föregående inlägg här, den här exkursen kopplar till det inlägget.
Något som ställer till det ytterligare när det gäller de olika arenorna är UAV:er (unmanned aerial vehicle) som kallas populärt för ”drönare”, en försvenskning av det engelska ordet ”drone”. Det finns två huvudsakliga typer av dessa, beväpnade och obeväpnade. De obeväpnade används för övervakning och spaning.
Ännu kan man inte helt och hållet värdera hur dessa användandet av dessa typer av farkoster påverkar krigföringen under nutiden och framtiden. Men klart är att de bidrar i stor utsträckning möjligheten att föra krig i gråzoner, gråzoner mellan krig och fred. Detta ur både en politiskt och rent militärt perspektiv.
Just användandet av drönare är något som är väldigt omdebatterat i dagsläget, och man kan i princip påstå att denna typ av materiel ger en helt ny dimension i luftarenan. Debatten riktar sig dels mot ett politiskt perspektiv, – hur de används mot länder som inte är krigförande, exempelvis används amerikanska drönare i den samtida konflikten i Afghanistan mot enskilda ”insurgenter”(insurgent är engelska och betyder ungefär rebell eller bråkmakare) som uppehåller sig i Pakistan. Det är ett land som står utanför konflikten. Operationer genomförs även med dessa farkoster i Jemen samt andra delar av den arabiska halvön och i Afrika.
Samtidigt är dess inverkan på dagens och morgondagens krigföring är ett hett debattämne, inte minst ur perspektivet medel – motmedel, läs mer om just det här. En drönare kan dyka upp när som helst, och förberedelserna för att skicka upp en sådan är i regel mindre komplexa än att använda ett vanligt flygplan.
En drönare fjärrstyrs genom avancerade datorsystem, som möjliggör att själva ”piloten” kan vara i en annan världsdel än där den faktiskt används. Detta innebär då att den fysiska hanteringen, som att ladda vapen, tanka och bedriva allmänt underhåll kan genomföras av en tredje part, s.k. ”contractors”. Det i sin tur ger detta helt nya möjligheter. I förlängningen innebär detta att man kan använda genomföra den fysiska hanteringen i en ”proxystat” (förklaring här) för att skicka upp drönaren. Genom detta blir kopplingen allt vagare till staten som faktiskt står bakom angreppet.
Samtidigt är den politiska risken att använda drönare för att ”uträtta” operationer i den militära gråzonen är natuligtvis betydligt mindre än att använda ett bemannat flygplan.
Detta leder till att ett användande av en drönare är mindre politiskt känsligt och kan därmed sänka den politiska tröskeln för våldsanvändning. Motmedlet blir då att vi måste ha en utökad övervakning och beredskap för att motverka detta.
Ett exempel på de extremt svåra politiska konsekvenserna en nedskjutning av ett bemannat spaningsflygplan kan U2 affären 1960 vara (http://en.wikipedia.org/wiki/1960_U-2_incident)
Historien skulle sannolikt upprepas på nästan exakt samma sätt om ett amerikansk bemannat flygplan skulle skjutas ner i exempelvis Iran idag.
Gråzonen blir ännu gråare och diffus när möjligheten att använda drönare i rena transportsyften skapas. Man kan genom detta försörja exempelvis rebeller, som slåss för ”rätt” syfte, med lättare vapen i ett område utan att någon som helst faktisk koppling kan göras till landet som ligger bakom, koppla detta gärna detta till resonemanget kring användandet av en proxystat ovan.
Jag avser belysa drönare/UAV:er i ett längre separat blogginlägg senare här i Betongblandarens försvarsupplysning. Men fram till dess lämnar jag lite lästips för den kunskapshungrige.
Boken ”War made new” av Max Boot
CNN Explains: U.S. drones – mycket läsvärt! Februari 2013
http://edition.cnn.com/2013/02/07/politics/drones-cnn-explains/index.html
Wikipedia ger en mer teknisk aspekt
http://en.wikipedia.org/wiki/Unmanned_aerial_vehicle
Ännu mer teknisk aspekt: How the Predator UAV Works
http://science.howstuffworks.com/predator.htm
Drones and spy planes over Africa and Arabian Peninsula – mycket aktuellt i samband med Frankrikes krig i Mali. Februari 2013.
http://www.washingtonpost.com/wp-srv/special/national-security/drones-and-spy-planes-over-Africa/index.html
Drönare i transportsyfte:
Amerikanska marinkårens nu operativa ”logistikdrönare”
http://www.flightglobal.com/news/articles/unmanned-k-max-operational-in-afghanistan-366340/
http://www.defenseindustrydaily.com/USMC-Looks-for-an-Unmanned-Cargo-Helicopter-06672/
http://defensetech.org/2012/08/07/marine-corps-extends-k-max-afghanistan-deployment-to-2013/
http://www.janes.com/events/exhibitions/farnborough-2012/news/july-11/Marines-K-MAX-UAS.aspx
Drönare i medicinskt syfte
http://www.scidev.net/en/new-technologies/news/idea-for-supply-chains-of-flying-drones-takes-off.html
Jag avslutar denna lilla exkurs om drönare med hälsningen ”…dont drone me bro!” 🙂
Något som framgår av det amerikanska senatsförhöret den sjätte februari med all tydlighet i youtubeklippet nedan:
/HW