Serien med intervjuer av partiernas försvarspolitiska talespersoner i samband med deras riksting (motsv.) fortsätter idag med Mikael Oscarsson (Kd). Nästa helg med statsrådet Karin Enström m a a den här helgens partistämma för moderaterna.
- Vad är kristdemokraternas försvars- och säkerhetspolitik?
Först vill jag slå fast att för Kristdemokraterna är försvarsfrågorna inget särintresse, det är ett allmänintresse. Det är något av det mest elementära som folket, varje medborgare, kan kräva av sin stat, Sverige. Det är ett skydd mot yttre hot. Vi kristdemokrater är ju kända för att tala om trygghet i familjen och också på gator och torg. Men vi tror också att det är viktigt med trygghet mot yttre hot.
Vi har gjort en försvarspolitisk rapport som heter Försvar och säkerhet – ett allmänintresse. Vi går igenom vad det finns för möjliga hot. Precis som Försvarsberedningen måste vi ta höjd för att det inte bara blir lättare och smidigare i framtiden, utan vi måste kunna ta höjd för en tuffare miljö. Vi ser det som hände under påsken, och vi har ÖB:s uttalande om en-veckasförsvar. Det inskärper ju allvaret.
Vi har beskrivit – osminkat – Försvarsmaktens situation och vad vi tror att vi måste göra i närtid och på längre sikt. Vi tror på att vi ska ha ett försvar som folk ska känna trygghet i kan försvara Sverige. Vi säger att vi måste kunna möta angrepp från två håll samtidigt och vi måste särskilt stärka försvaret av Stockholm. Vi måste också återskapa en militär närvaro på Gotland, och där bygga upp en bataljon. Den som har kontrollen över Gotland har kontroll över Östersjön.
- När bedömer du att IO 2014 är införd – fullt övad med sin materiel?
Där är det ju en besvikelse att det har dragit ut så på tiden. Det heter ju insatsorganisation 2014, och det var först sagt att den skulle vara införd då. Sen så har ju Försvarsmakten flyttat fram datumet hela tiden. Så nu är det ju inte 2019, utan beyond. Så det är svårt att ge ett exakt datum. Vi har ju beställt insatsorganisationen, och då är det ju viktigt att göra de investeringar som krävs i materiel och övningar. Då kommer det krävas mer pengar.
- I händelse av en väpnad konflikt i vårt närområde i framtiden, vilket eller vilka områden i Sverige bedömer du skulle då vara mest utsatta?
Det har vi redan varit inne på. Jag tror ju att det är huvudstaden och Gotland som är särskilt utsatta. I vår rapport pekar vi på behovet av luftvärn, ett kvalificerat långräckviddigt luftvärn för att skydda mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Det behövs också särskilda förband för att skydda Stockholm.
- Hur ska vi förhålla oss till de ryska satsningarna på sina militärutgifter?
För det första måste vi beskriva dem som de är. Här är det tal om från en del håll att Ryssland ökar från mycket låga nivåer. Nu har de precis avslutat Zapadövningen, och det kom fram i Svenska Dagbladet att det kan ha varit upp till 70 000 personer, så då kan vi ju helt och hållet avskriva det här talet om de låga nivåerna. Det var tio år sen, tvärtom har man nu visat att man har en förmåga att göra rejäla operationer.
De har ju en plan att 70-75 % av materielen ska vara omsatt 2020. Det sägs ofta, vi får se….energipriserna…men, de kan gå upp också. Det finns faktorer som pekar på det. Till dags datum har de uppfyllt allting de har sagt, lite bättre på vissa områden. De har ju ökat anslagsdelen också.
Men, därmed inte sagt att vi säger att de är ett hot, vare sig idag eller övermorgon. Men det finns anledning att ta på allvar den oro som Estlands president och Lettlands försvarsminister talat om. Det hänger ihop, ett hot mot Baltikum är ett hot mot Sverige. Då skulle vi kunna bli indragna. I Försvarsberedningen tror vi inte på ett enskilt angrepp mot Sverige, men vi kan bli indragna. Och vi ska inte göra som vi historiskt kanske gjort, dra oss undan. Vi har sagt att vi ska både kunna ge och ta emot hjälp.
Då är det viktigt att kunna se kombinationen av ökade anslag och en auktoritiv ledning, det är en utveckling som går åt fel håll. Vi måste kunna se det och dra slutsatserna. Försvarsförmåga är ett långsiktigt arbete.
- Ni har haft en stor inflytandemakt halva tiden av 2000-talet. Vilket är det sämsta beslut ert parti har tagit eller medverkat i under den tiden?
…..Det finns alltid saker som…vi har tagit bra beslut…vi är på väg…
Vi tog ju beslutet om att gå från värnpliktig till anställd personal. Där tycker jag det var dåligt att vi inte redan från början inte såg att ett nytt system…länder som har infört det här har haft morötter, bonusar, riggat färdigt systemet. Det var ju pinsamt hur lång tid det tog, innan det ens var klarlagt, den juridiska processen.
Det tog många år som Försvarsmakten tappade tid. Det var dåligt att inte den största förändringen på 100 år var förberedd. Det tycker jag skulle vara bättre gjort, och vi skulle också skickat med till Försvarsmakten, att ska vi införa det här, man ska ha bonusar, ett genomtänkt system, what’s in it for me, så att vi får soldaterna att stanna kvar 6-8 år. Gör vi inte det nu, kan vi se i stjärnorna efter det här, och vi ser redan hur det hoppar av fler än vi tänkt. Och det blir jättesvårt att rekrytera de tidvis tjänstgörande, och det är något vi måste tänka över. Kanske ta bort kravet på utlandstjänstgöring.
- Om ni skulle få lika stort inflytande igen efter valet 2014, vilken är den viktigaste ändringen ni vill göra av den nuvarande politiken?
Jag tror det är farligt att rycka i Försvarsmakten som om det vore en växelspak. Jag tror det finns en berättigad trötthet i att politikerna har puffat på strategiska time-outer, och nästan black-outer, och ändrat om. Jag tror det viktiga nu är att den insatsorganisation vi faktiskt beställt får resurser som krävs och att vi tar beslut om luftvärn.
Det är ju katastrofalt om vi har ett flygvapen för 90 miljarder och vi har fartyg, och så har vi inte vapen och inte har övningar. Det är ju elementärt att Försvarsmakten består av personal – där har vi problem med rekryteringen – och materiel – där ligger vi efter – och övningar. Det är det som talar om för omvärlden att vi har en Försvarsmakt värd namnet.
Och där tycker jag kanske att i den rapporten som ÖB lagt fram, att det är lite för lite betoning på den saken.
- I samband med er rapport om försvarspolitiken uppstod viss förvirring. Ni hade en arbetsgrupp som presenterade ett förslag som kanske skulle kosta 10 mdr mer per år, vissa säger mer. Samtidigt var partistyrelsen ute och sa att den stod bakom regeringens budget. Vilken förankring i partiet har den försvarspolitik som gruppen driver?
Vår rapport är grunden för kommande ställningstaganden i bland annat Försvarsberedningens arbete. Partistyrelsen tog några dagsaktuella ställningstaganden.
Vi har ju gått från att inte vilja gå med i NATO till att vi driver på att vi ska göra en utredning. Det slås också fast att vi ska kunna möta på två fronter, och det här med Stockholm och Gotland.
Sen följdes det upp i Almedalen av Göran Hägglund. Jag tror han var den ende partiledaren som talade sig varm för försvarsfrågan, betydelsen av den.
- Det är ju stora problem att fylla organisationen med deltidstjänstgörande, var går er omslagspunkt för att ändra politik, och satsa mer pengar eller väcka delar av den vilande värnplikten?
Kravet på utlandstjänstgöring tycker jag man ska titta på. En ytterligare åtgärd skulle kunna vara att samla ihop en bataljon, så att vi kan öva. Det är viktigt för officerskompetensen. Få av våra bataljonchefer har truppfört en fältstark bataljon. Vi sa att det skulle vara kontrollpunkter, det viktiga är nu att införa bonusar, paket, att man kan få utbildning under tiden för att göra det mer attraktivt. Sen behöver man kanske titta på Danmark och Norge.
- Om Sverige skulle gå med i NATO i framtiden, hur stor andel av BNP bör Sverige då lägga på sitt försvar?
ÖB:s perspektivstudier kokar ju ned till att det krävs stora anslagsökningar eller att vi gör oss beroende av andra när det gäller nyckelförmågor eller att vi gör klart för svenska folket att Försvarsmakten inte ska ha i uppgift att försvara hela landet.
Vi är av uppfattningen att det bör göras en förutsättningslös utredning, och sen är det ingen hemlighet att jag, Alf Svensson och samtliga tidigare talespersoner tror att det väger över för NATO.
Mindre pengar är helt uteslutet! Det är uteslutet att tro att vi skulle ha någon fribiljett. Vi kanske borde börja se att vi är en lead-nation, borde vara i alla fall, i Norden. Då måste vi ju ta vårt ansvar. Förr i tiden satsade vi 2,5 %, och ser vi på våra grannländer ligger de kring 1,5 %. Nu har vi ökat 200, 300, 400, 500 miljoner, och det måste fortsätta.
- Försvarsmakten har anmält att budgeten går ihop till 2015, men att underskottet bara på materielanslagen uppgår till nästan 4,5 miljarder/år 2019. Om ett decennium motsvarar de materiella bristerna cirka 50 miljarder enligt FM, vad vill kristdemokraterna göra åt detta?
Det första är att jag välkomnar transparensen. Vi måste tala om som det är. Vi måste tala om försvarsförmågan. Allt som är toppen, mitten och botten. Vi kan inte mörka att det finns en prislapp, att vi kan göra allt gratis. Och då måste Försvarsmakten vara så vänliga att också öka transparensen.
Kan vi få fram ett budskap att vi har beställt insatsorganisationen och hur den ska fungera, då tror jag vi kan få folket med oss på en stegvis höjning. Att vi ska ligga kvar på samma nivå och låtsas att Försvarsmakten ska trolla med knäna går inte. Utredningen visar ju att med samma anslag får det stora konsekvenser, och det måste vi ha en offentlig diskussion om. Vi kan heller inte runda NATO-frågan, då måste vi kunna prata om den frågan, hur vi ska ha det.
Vi är världens mest aktiva partner och vi säger att vi ska ha ett fördjupat samarbete med omvärlden. Det finns bara en organisation till buds stående. Norge och Danmark, Polen, Tyskland, Estland, Lettland, Liauen är redan medlemmar. Finnarna är inte det, men här måste vi ta steget. Kristdemokraterna vill ta oss ur den här låsningen att inte ens kunna lyfta på alla stenar.
