Arméchefen generalmajor Jonny Lindfors. Foto: Erik Westberg, Försvarsmakten Inledning Detta är den andra artikeln, i en serie av sju, och fortsättningen på artikeln En armé i behov av förändring. Denna artikel utvecklar ett övergripande resonemang avseende behovet av att skyndsamt förändra den svenska armén. Bakgrunden till detta behov grundar sig som tidigare beskrivits av tre [...]
War is a terrifying gamble conducted within a thick, horrifying and paralysing fog of uncertainties. Bleddyn E. Bowen, War in Space[1] War is no mere mathematicl calculation, but an activity carried out in dark, or at best, in a feeble twilight… seeking exakt analytical solutions does not fit the nonlinear reality of the problems [...]
Övning med femte amfibiebataljonen från Göteborg och Royal Marines under FMÖ 2023. Bilderna är tagna på Korsö i Stockholms skärgård. Foto: Olle Neckman. Kriget i Ukraina har lärt oss några viktiga saker: Strategiska och operativa pauser är förödande. Blir vi angripna måste det finnas reserver. Det måste finnas materiel för ersättning av förluster. Det måste [...]
Finland and Sweden have finally joined the North Atlantic alliance NATO and have pledged to be loyal, constructive and reliable partners. What both nations sought was full Article 5 security, including protection against nuclear threats, intimidation and coercion. As a nuclear alliance NATO is the provider of such protection. Its nuclear deterrence posture is, however, [...]
Amfibiekåren samövar och samverkar med den amerikanska marinkåren. Något som i dag är vanligt och i framtiden ännu vanligare. Det Baltiska operationsområdet kräver stor amfibisk förmåga. Foto: Olle Neckman Framtiden en spegel av vår historia. På femtiotalet fanns det inga reguljära TV-sändningar i Sverige. Tyskland producerade billiga leksaker och japanska produkter var rena smörjan. England [...]
Redan i Årsberättelse avdelning 2, ”Strategi inför 2000-talet”, som är publicerad i Kungl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 2/93 pläderade jag för en maritim strategi för de nya förhållanden som växte fram i Östersjöområdet. Armégeneralerna Skoglund och Björeman, debatterade med mig i KÖMS tidskrift (TiS) i början på 90-talet, där deras inlägg och mina svar publicerades. Som jag [...]
Det tog två veckor för Sverige att överge 200 år av neutralitetspolitik. Nyckeln var att göra som Finland. Detta även om man i Helsingfors tyckte att vi pratade lite väl mycket. Något som den nyvalde presidenten Stubb noterade vid sitt statsbesök, En annan infallsvinkel kom från Paris. Sju år efter sitt första stora EU-tal återkom [...]
När den brittiske utrikesministern Anthony Eden vid ett av sina besök i Moskva under kriget träffade Stalin kom de, föga förvånande, att tala om Hitler. Stalin uttalade som sin mening att Hitler var ett snille men att han inte förstod när han skulle säga stopp. Eden frågade då vilken politiker som hade denna insikt varpå [...]
I would argue that the Swedish Armed Forces (SAF) are very professional military, but they are a very professional peace time military. This article is in response to an article written by Major General Jonny Lindfors et al. entitled “En armé i behov av förändring”. I would agree that SAF needs to change but in [...]
Artikeln
har tidigare publicerats i Officerstidningen nr 2, 2024
”Git thar fustest with the mostest”. Citatet, på sin udda engelska,
tillskrivs ibland generalen Nathan Bedford Forrest, en lysande taktiker under
amerikanska inbördeskriget. Han var dock
inte först med att uttala sig om tidens betydelse i krig. Redan
500 f.Kr skrev Sun Tzu “The value of time, that is of being a
little ahead of your opponent, often provides greater advantage than superior
numbers or greater resources.”
Vad har då
det att göra med vår roll i Nato - mer än vad man kan tro.
I de flesta
diskussioner om Sveriges bidrag till Nato pekas på betydelsen av Sverige som
basområde och som ett nav för logistik- och förstärkningstransporter till
grannländerna. Det med all rätt. Mer sällan diskuteras dock den stora betydelsen
av att kunna sätta in svenska förband på våra grannländers territorium kopplat
till alliansens avskräcknings- och försvarsförmåga. Beror det på att vi inte
gjort våra tidsberäkningar?
Såväl
Finland som de baltiska staterna är beroende av förstärkningar för att
framgångsrikt kunna möta ett ryskt angrepp. Det kommer dock ta tid innan
substantiella förstärkningar kan nå fram. Den stora bristvaran är
markstridsförband, något som saknas i hela Europa. Att tillföra sådana, främst
då från USA, tar i storleksordningen någon månad. Allierade flygstridskrafter
kan antagligen komma till insats inom dagar, men lär knappast på egen hand
kunna hejda ett angrepp.
En insats av
ungefär två svenska brigader i vardera riktningen, Nordkalotten respektive
Baltikum, skulle göra skillnad. Eventuellt tillräckligt stor för att vara
tungan på vågen för att hindra Ryssland att vinna avgörande framgångar, innan
ytterligare allierade förstärkningar hinner anlända. Här måste även avskräckningsfaktorn
vägas in: om det hos försvararen finns ett väl förberett
förstärkningsalternativ, hur förändras då en presumtiv angripares riskkalkyl -
blir risken för stor? Blir den tillräckligt stor för att han ska avstå från ett
angrepp?
För att
skapa ett trovärdigt sådant koncept saknas i det förra försvarsbeslutet en av
de två svenska brigader som skulle kunna uppträda på Nordkalotten. Kanske bör
vi fundera på att återskapa en norrlandsbrigad? En förbandstyp som skulle vara
ett värdefullt komplement till den mekaniserade brigad som sätts upp av I19 i
Boden, och till de finska och norska förband som också kommer uppträda i
området. Kanske en gemensam uppgift för garnisonerna i Östersund och Sollefteå (och
dessutom ge en rationellare volym åt funktionsutbildningarna i Boden).
Ser vi till alla
brigader så skulle den nybildade norrlandsbrigaden och brigaden från I 19 då kunna
öronmärkas för insatser i norr, och brigaderna som sätts upp av P 4 och P 7
inriktas mot Baltikum. Det skulle också skapa bättre förutsättningar för att
rotera den bataljon som periodvis ska finnas i Lettland om båda de sydliga brigaderna
delade på den uppgiften.
Emellanåt
framförs att svenska förstärkningar till Baltikum bara skulle ha begränsad
betydelse. Det är den tysk-polska kåren, Multinational Corps Northeast som ska
stå för de tidiga förstärkningarna till Baltikum. Det är en mycket osäker
planeringsförutsättning. Att slå sig igenom det endast 70 kilometer breda
Suwalkigapet mellan Kalingrad och Belarus, vilket Ryssland kommer göra sitt
bästa för att täppa till som en första åtgärd vid ett krig i Östersjöområdet,
kommer antagligen bli en både tids- och resurskrävande affär.
Tidsberäkningar
är inte bara viktiga på taktisk nivå, de kan också ha strategisk betydelse.
*****
Våra säkerhetspolitiska experter är väldigt tydliga med budskapet ”Ukraina får inte förlora”. Putin har ju varit tydlig med sina mål och dessa finns det väl få som gillar. Hans mål är Sovjetunionen 2.0. Det är ju inte så ofta vi får facit samtidigt som vi brottas med problemet. För de som inte kommer ihåg eller [...]
“It’s time for action!” “There could be war in Sweden.” “Who are you if war comes?” These were the messages and no longer rhetorical questions that Sweden’s top political and military leadership shared at Sweden’s annual security conference in early January 2024. Since 2017, officials have not ruled out the possibility of an armed attack. [...]
The importance of US-European security cooperation was highlighted after the 9/11 attacks, as European security became crucial for American non-military security. The US sought help from Europe in countering terrorism and organized crime, even introducing new powers to the EU. However, the US initially had low interest in European cooperation in military security, preferring to [...]
Östturkestan eller Xinjiang står i världens fokus genom det kinesiska förtrycket. Formellt är det en autonom region, men autonomin är endast till namnet, bl a har den kinesiska regimen genomfört en aktiv insats mot uigurernas språk. Detta språk har bland annat utforskats av Gunnar Jarring. Sven Hedin reste i dessa trakter, och generationer kunde följa [...]
Ett antal individer har noterat frånvaron av stridsvagnsdueller och stora pansarslag i rapporteringen från Ukraina. Det antyds ibland att frånvaron av dessa är ett tecken på att pansarförband i allmänhet och stridsvagnsförband i synnerhet är obsoleta. För all del är väl stäpperna historia de med och ersatta av uppodlad mark. Nja. Eller snarare nej. Jag [...]
Det försämrade säkerhetsläget i Europa innebär stora utmaningar för den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Medlemskapet i Nato ökar vår säkerhet men kräver förändringar i vårt sätt att tänka. Även om vi länge har haft både hemliga och öppna förbindelser med Nato eller bilateralt med olika västländer, innebär medlemskapet helt andra grundläggande förutsättningar, men även möjligheter. [...]
Sjuttiofem år är i sig en aktningsvärd ålder, och alldeles särskilt för en försvarsallians. Den 4 april firade NATO att det är 75 år sedan utrikesministrarna från de 12 grundarländerna högtidligen lovade att försvara varandras länder i vått och torrt vid ett möte på amerikanska State Department. Mycket har förstås hänt under de gångna decennierna. [...]
Ett historiskt løft for forsvaret. Det går faktiskt att instämma i statsminister Jonas Gahr Støres sammanfattning av regeringens förslag till Langtidsplan for forsvarssektorn 2025–2036. Ja, i alla fall när det gäller samtidshistorien. Försvarsbudgeten ska få ett samlat extra tillskott på 600 miljarder, vilket summerar till en satsning på försvaret på totalt 1 624 miljarder NOK. [...]
Våren 2023 gav Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungl Krigsvetenskapsakademien ut en skrift inom ramen för projektet ”En svensk marin i Nato”. Projektet konstaterade bland annat två frågor som behöver fortsatt analys: Var börjar försvaret av Sverige? Vilka operativa sammanhang behöver studeras för att identifiera framtidens marina uppgifter. Den första frågan besvarades i Tidskrift i Sjöväsendet 5/2023 [...]
En ny operativ kontext och en ny operationsmiljö Sedan det ryska angreppet på Ukraina 2022 har det svenska försvars- och säkerhetspolitiska läget fundamentalt förändrats. Försvarsmakten och armén måste därför snarast utvecklas och transformeras för att anpassas till denna nya kontext. Brådskan och nödvändigheten i att förändra armén grundar sig i huvudsakligen tre drivande faktorer. Den [...]