På väg mot Zapad-2021

Reflektion

För de flesta läsare av denna blogg torde det inte utgöra en nyhet att årets ryska operativa-strategiska övning heter Zapad.1 De ryska operativa-strategiska övningarna roterar mellan de ryska militärdistrikten på årlig basis.2 Under 2020 genomfördes övningen i det södra militärdistriktet (MD S) och om inga förändringar genomförts, maa. det formella upprättandet av det norra militärdistriktet (MD N), kommer den operativa-strategiska övningen under nästa år genomföras i dess östra militärdistrikt (MD Ö).3 Således är det en cyklisk återkommande övningsverksamhet och vanligtvis är det den största övningsverksamheten de ryska väpnade stridskrafterna genomför under ett år.4 För att förtydliga för nya läsare av denna blogg, genomförs övning Zapad i Rysslands västra militärdistrikt (MD V), det vill säga det militärdistrikt tillsammans med MD N geografiskt är närmast placerat Sverige.

Inledningsvis bör det belysas att de ryska väpnade styrkorna ofta är sparsamma med information vilket privatpersoner kan ta del av kring de operativa-strategiska övningarna såsom tidpunkter, övningsverksamhetens omfattning m.m.. Denna information kommer vanligtvis i ett väldigt sent skede, oftast strax innan övningen skall genomföras. Det förefaller ej vara fallet med Zapad-2021, under slutet av december månad 2020 och under hela januari månad 2021 har information av och till publicerats kring övningens omfattning, tidpunkt för dess genomförande m.m. i olika ryska medier. Vilket jämfört med den bristfälliga informationsdelgivningen i ett tidigt skede innan de tidigare årens operativa-strategiska övningars genomförande, får det som nu publicerats anses utgöra något unikt i rysk transparens.

Vad är redan nu känt kring Zapad-2021 och vad kan det innebära? Övningen förefaller genomföras den 10-16SEP2021.5 Övningsområdet förefaller vara, dels i MD V samt fem övningsfält i Belarus,6 dels i MD N.7 Hur stor yta av MD V samt MD N som kommer omfattas av övningen är okänt. Rysslands President, Vladimir Putin, framförde vid den årliga utökade försvarsgenomgången i slutet av december månad 2020 att övning Zapad-2021 skulle fokusera på, nya metoder för att kunna agera med unionsstatens stridskrafter, artificiell intelligens, obemannade system både på land och i luften samt automatiserade ledningssystem.8 Därutöver har det framkommit att övningen även skall fokusera på agerande mot angrepp av kryssningsrobotar samt obemannade system. Men även enskilda enheters agerande på ett fragmenterat stridsfält där enheten är avskild från sitt huvudförband, luftlandsättningar med helikopter samt djupledsangrepp,9 där det sistnämnda skulle kunna tänkas utgöra s.k. infiltrationstaktik som även västerländska manöverförband tillämpar.

De Belarusiska väpnade styrkorna tillsammans med de ryska kommer även genomföra, minst, en gemensam särskild övning inför Zapad-2021.10 Men sannolikt kommer ett flertal mindre och större övningar även genomföras inför Zapad-2021 med de båda ländernas väpnade styrkor.11 Hur stor övningen kommer vara i deltagande personal räknat har ej delgivits. Antagande avseende Zapad-2013 samt Zapad-2017 visar dock på att mängden övningsdeltagare har varit signifikant större än vad som offentligt redovisats.12 Vilket sannolikt även kommer vara fallet med Zapad-2021. Detta maa. att de ryska väpnade styrkorna historiskt genomfört ett antal andra övningar parallellt som Zapad övningarna inom samma militärdistrikt, men hävdat att dessa ej ingår i Zapad övningen. Därutöver brukar oftast en sekundär operativ-strategisk riktning övas parallellt med den årliga operativa-strategiska övningen.13

Exakt vilka förband som kommer delta i övningen är ej heller offentligt redovisat. Dock går det att utläsa att t.ex. 1. Stridsvagnsarmén,14 6. Armén och Östersjömarinen skall delta i övningen.15 Men Zapad-2021 förefaller även utgör den viktigaste övningen för de ryska luftlandsättningstrupperna under 2021,16 varvid de sannolikt även kommer delta i övningen. Därutöver får det ses som troligt till sannolikt att en stor mängd understödjande förmågor inom MD V kommer delta i övningen. Detta maa. att det tydligt aviserats att uppbyggnadsfasen för övningen kommer inledas under augusti månad 2021. Detta omfattar som minst uppbyggnaden av en logistik bas på Belarusiskt territorium,17 sannolikt även annan logistik uppbyggnad på ryskt territorium.

Under de kommande månaderna intill dess att övning Zapad-2021 genomförs kan ett flertal större beredskapskontroller påräknas hos de ryska militära förbanden inom MD V och sannolikt mindre och eller gemensamma med Belarus.18 Denna verksamhet förefaller till del även påbörjats, då förbanden redan nu genomfört övningar i hur de snabbt skall kunna höja sin stridsberedskap i händelse av att en sådan order kommer.19 Huruvida någon större beredskapskontroll som under en period efter 2013 varit signumet för att påbörja en operativa-strategiska övninge kommer genomföras under detta år, får anses oskrivet.

I sammanhanget är det intressant att notera den gemensamma övningsverksamheten mellan 6. Armén i Leningrad Oblast och den ryska Östersjömarinen.20 Den 6. Armén är den svagaste armén inom MD V.21 Varvid den redan nu pågående gemensamma övningsverksamheten kan indikera att stridsvärdet skall höjas hos den 6. Armén. Vilket eventuellt skulle kunna få konsekvenser för säkerhetsläget i Östersjöregionen, då det troligtvis skulle medföra att den västliga försvarsalliansen NATO kommer vidta åtgärder för att höja motståndskraften hos sina medlemsländer i anslutning till 6. Arméns grupperingsområden. Det är även intressant att notera att Iskander förbanden inom MD V förefaller skall genomföra kompetensuppbyggnad och validering vad avser understöd till marina stridskrafter i samband med Zapad-2021.22

Det de övergripande övningsscenariot för Zapad-2021 förefaller omfatta, är en försämrad och eskalerande militär-politisk situation runt Belarus samt Ryssland.23 Dock bör den den faktiska säkerhetspolitiska utvecklingen till dags datum särskilt noteras. Belarus förefaller åtminstone i sina officiella uttalanden se framför sig att västerländska länder genomför påverkan i Belarus maa. de interna oroligheter som uppstått efter det genomförda presidentvalet, men även att NATO kan tänkas angripa Belarus och annektera västliga delar av landet.24 Vad som även bör beaktas avseende Belarus är de olika uttalandena av chefen för den ryska utrikesunderrättelsetjänstens, sedan presidentvalet i Belarus genomfördes hösten 2020. Då avseende subversiv verksamhet som kan tänkas genomföras mot Belarus, utav externa aktörer.25

Att relationerna mellan Ryssland och de s.k. Västliga länderna försämrats sedan den förra Zapad övningen får anses utgöra ett faktum. Varvid det även utgör en faktor att ta i beaktande, trots det enbart utgör en övning detta inlägg berör. Denna försämring i relationer kanske bäst kan exemplifieras när EU högsta utrikesrepresentant, Josep Borrell, besökte Moskva och träffade Rysslands utrikesminister, Sergej Lavrov, den 05FEB2021. Varvid ett tydligt maktspråk tillämpades utav Rysslands Utrikesminister. När EU utrikesrepresentants framförde sin syn att relationerna mellan EU och Ryssland hade nått en ny bottennotering, maa. den arresteringen och fängelsedomen gentemot den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Varnade Lavrov för att oförutsägbara konsekvenser kunde inträffa om förbindelserna mellan EU och Ryssland försämrades ytterligare.26

Denna bottennotering av relationerna mellan EU och Ryssland kan även anses bekräftas av att Ryssland valde att utvisa tre tycken diplomater varav en svensk. Detta medförde att Sverige svarade med att utvisa en diplomat från den Ryska Ambassaden den 08FEB2021.27 Relationerna mellan Norge och Ryssland förefaller även hårdnat under januari månad 2021. Där Rysslands Utrikesminister i ett telefonsamtal med sin norska motsvarighet framförde att den norska militära aktiviteten och att NATO infrastruktur placeras närmre den ryska gränsen, försämrar säkerhetssituationen samt att detta kan få negativa konsekvenser i Arktis. Detta uttalande kan möjligen tillkommit maa. att en tillfällig ombasering av amerikanskt strategiskt bombflyg skall genomföras till Norge, vilket är första gången det inträffar.28

Det finns även fler exempel som bör tas i beaktande avseende det utrikespolitiska tonläget mellan Ryssland och de Västliga länderna. Där kanske främst relationerna mellan Ryssland och USA kan komma att försämras framgent om det skulle visa sig att Ryssland var ansvarig för det s.k. SolarBurst datorintrånget. Vilket förefaller komprometterat många delar av den amerikanska statsförvaltningen, men även civila företag. Därtill att den nuvarande Amerikanska Presidenten, Joe Biden, tydligt uttalat sig att han ej kommer vika ned sig för Ryssland aktiviteter.29

Vad avser säkerhetsläget får det även anses försämrat sedan den förra Zapad övningen genomfördes. Hur mycket är svårt att kvantifiera. Däremot har både den svenska militärledningen samt svenska statsråd sedan 2017 kontinuerligt påtalat att säkerhetsläget försämras, varvid det får anses som sannolikt att en gradvis försämring har inträffat. Här kommer säkerligen, och förhoppningsvis, en del läsare ihåg skräckrubrikerna kring Zapad-2017 i väldigt många etablerade västerländska medier. Där budskapet som i mångt förmedlades var att övningen mycket väl kunde vara en förberedelse för angrepp gentemot andra länder, eller att förband skulle kvarlämnas i Belarus och en form av pseudoockupation skulle kunna inträffa. Ingendera inträffade dock. Ur ett svenskt perspektiv som den s.k. enskilda individen kan ta till sig avseende det försämrade säkerhetsläget, torde den genomförda s.k. beredskapsinsatsen av Försvarsmakten under hösten 2020 vara det tydligaste exemplet.30 Således kommer Zapad-2021 genomföras i ett annat säkerhetsläge än vad Zapad-2017 genomfördes i, åtminstone hur det kan tänkas tolkas utav västerländska länder.

Avslutningsvis, Zapad-2017 genomfördes där den största risken utgjordes av att incidenter kunde skapa en eskalering mtp. mängden förband som skulle agera ungefärligt samtidigt i tid och rum. Både från Belarus, Ryssland och ett antal västerländska länder. Zapad-2021 bör ses ur ett annat perspektiv, där en eskalation kan inträffa redan under förberedelsefasen av övningen mtp. dels en försämrad utrikespolitisk situation, dels ett försämrat militärt säkerhetsläge varvid den totala säkerhetspolitiska situationen är sämre nu, än under 2017. Därtill skall västlig övningsverksamhet läggas in i denna bild såsom den kommande övningen Defender-2021, vilket berörts tidigare på denna blogg. Sammantaget får det ses som att risken för en ofrivillig eskalation av en uppkommen situation, på fler plan än det militära, är markant större nu inför Zapad-2021 än vad den var inför och under Zapad-2017.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

BelTA 12 (Engelska)

British Broadcasting Corporation 1 (Engelska)

Center for Naval Analyses 1 (Engelska)

Izvestija 12 (Ryska)

Krasnaja Zvezda 1 (Ryska)

NATO Review 1 (Engelska)

Reuters 1 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 1234 (Ryska)

Rysslands President 1 (Engelska)

Stars And Stripes 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 12 (Svenska)

TASS 1234567 (Engelska/Ryska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 123 (Engelska)


Slutnoter

1 Министерство обороны Российской Федерации. В Вооруженных Силах России начался новый учебный год. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12327682@egNews (Hämtad 2021-02-08)

2 NATO Review. Johnson, Dave. VOSTOK 2018: Ten years of Russian strategic exercises and warfare preparation. 2018. https://www.nato.int/docu/review/articles/2018/12/20/vostok-2018-ten-years-of-russian-strategic-exercises-and-warfare-preparation/index.html (Hämtad 2020-02-08)

3 Ibid.

TASS. Military exercise Kavkaz-2020 ends with mock enemy defeat. 2020. https://tass.com/defense/1205111 (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Putin signs decree to transform Northern Fleet into military district. 2020. https://tass.com/defense/1238053 (Hämtad 2021-02-08)

4 Totalförsvarets forskningsinstitut. Ryssland övar för krig. 2019. https://www.foi.se/nyheter-och-press/nyheter/2019-02-04-ryssland-ovar-for-krig.html (Hämtad 2021-02-08)

5 BelTA. Belarusian-Russian army exercise Zapad 2021 scheduled for 10-16 September. 2021. https://eng.belta.by/society/view/belarusian-russian-army-exercise-zapad-2021-scheduled-for-10-16-september-136654-2021/ (Hämtad 2021-02-08)

6 Ibid.

Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

7 Красная звезда. Защита интересов России в Арктике – приоритетная задача Северного флота. 2020. http://redstar.ru/zashhita-interesov-rossii-v-arktike-prioritetnaya-zadacha-severnogo-flota/ (Hämtad 2021-02-08)

8 President of Russia. Expanded meeting of the Defence Ministry Board. 2020. http://en.kremlin.ru/catalog/keywords/91/events/64684 (Hämtad 2021-02-08)

9 Министерство обороны Российской Федерации. Воинские части общевойсковой армии ЗВО в 2021 году примут участие в СКШУ «Запад-2021». 2021. https://structure.mil.ru/structure/okruga/west/news/more.htm?id=12332886@egNews (Hämtad 2021-02-08)

10 BelTA. Belarusian, Russian military approve cooperation plan for 2021. 2020. https://eng.belta.by/society/view/belarusian-russian-military-approve-cooperation-plan-for-2021-134547-2020/ (Hämtad 2021-02-08)

11 Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

12 NATO Review. Johnson, Dave. VOSTOK 2018: Ten years of Russian strategic exercises and warfare preparation. 2018. https://www.nato.int/docu/review/articles/2018/12/20/vostok-2018-ten-years-of-russian-strategic-exercises-and-warfare-preparation/index.html (Hämtad 2020-02-XX)

13 Norberg, Johan. Training to fight: Russia's major military exercises 2011-2014. Stockholm : Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut, 2015, s. 23.

Norberg, Johan. Training for War: Russia’s Strategic-level Military Exercises 2009 – 2017. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018, s. 46.

14 Министерство обороны Российской Федерации. Свыше 4500 прыжков с парашютом будет совершено военнослужащими гвардейской танковой армии ЗВО в 2021 году. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12333100@egNews (Hämtad 2021-02-08)

15 Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

16 Министерство обороны Российской Федерации. Более 2,6 тыс. стрельб и более 150 тыс. прыжков с парашютом совершат российские десантники в 2020-2021 учебном году. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12327841@egNews (Hämtad 2021-02-08)

17 Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

18 Министерство обороны Российской Федерации. Воинские части общевойсковой армии ЗВО в 2021 году примут участие в СКШУ «Запад-2021». 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12332886@egNews (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Belarus puts some military units on highest combat alert. 2021. https://tass.com/defense/1248529 (Hämtad 2021-02-08)

19 Министерство обороны Российской Федерации. Более 10 тыс. военнослужащих общевойсковой армии ЗВО будут проверены в ходе тренировок по боевой готовности. 2021. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12334203@egNews (Hämtad 2021-02-08)

20 Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

21 Muzyka, Konrad. Russian Forces in the Western Military District. Arlington: Center for Naval Analyses, 2020, s. 19.

22 Известия. Бить в симбиозе: сухопутные «Искандеры» помогут боевым кораблям. 2021. https://iz.ru/1114608/anton-lavrov-roman-kretcul/bit-v-simbioze-sukhoputnye-iskandery-pomogut-boevym-korabliam (Hämtad 2021-02-08)

23 Известия. Армейская дружба: Россия и Белоруссия проведут рекордное число учений. 2021. https://iz.ru/1115704/roman-kretcul-aleksei-ramm/armeiskaia-druzhba-rossiia-i-belorussiia-provedut-rekordnoe-chislo-uchenii (Hämtad 2021-02-08)

24 Associated Press. Karmanau, Yuras. Isachenkov, Vladimir. Belarus leader Lukashenko disparages protests as US plan. 2020. https://apnews.com/article/alexander-lukashenko-belarus-moscow-russia-europe-bcb6fd86b0fe18f2cddd96d06efafb22 (Hämtad 2021-02-08)

Reuters. Belarusian leader says no to new election, accuses NATO of build-up. 2020. https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-lukashenko-idUSKCN25C0FH (Hämtad 2021-02-08)

Известия. Лукашенко заявил о планах НАТО по захвату западных белорусских земель. 2020. https://iz.ru/1094998/2020-12-02/lukashenko-zaiavil-o-planakh-nato-po-zakhvatu-zapadnykh-belorusskikh-zemel (Hämtad 2021-02-08)

25 TASS. US stage-managing Belarusian unrest, says Russian foreign intelligence chief. 2020. https://tass.com/world/1201461 (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Russian intelligence head says CIA, Pentagon implicated in Belarus unrest. 2020. https://tass.com/politics/1206455 (Hämtad 2021-02-08)

26 British Broadcasting Corporation. Russia Navalny trial a 'low point' in EU-Russia relations, says Borrell. 2021. https://www.bbc.com/news/world-europe-55938042 (Hämtad 2021-02-08)

27 Sveriges Television. Bolin, Vendela. Sverige svarar: Rysk diplomat skickas hem. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sverige-utvisar-rysk-diplomat-1 (Hämtad 2021-02-08)

28 TASS. Lavrov warns Norwegian counterpart about negative impacts of Oslo’s military activities. 2021. https://tass.com/defense/1246659 (Hämtad 2021-02-08)

Stars And Stripes. Svan, Jennifer H. US Air Force bombers deploy to Norway for first time. 2021. https://www.stripes.com/news/europe/us-air-force-bombers-deploy-to-norway-for-first-time-1.660701 (Hämtad 2021-02-08)

29 Sveriges Television. Biden: USA kommer inte längre att lägga sig platt för Ryssland. 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/biden-usa-kommer-inte-langre-att-lagga-sig-platt-for-ryssland (Hämtad 2021-02-08)

TASS. Russia-US ties likely to get worse despite new agreements, expert says. 2021. https://tass.com/world/1249297 (Hämtad 2021-02-08)

30 Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2021-02-08)

Nya vindar?

Reflektion

Varningar avseende ett försämrat säkerhetsläge förefaller numera komma tätt från Storbritannien. Som tidigare berörts på denna blogg uttalade sig Storbritanniens Försvarsstabschef, General Sir Nick Carter, i november 2020 avseende det rådande säkerhetsläget. Enligt honom finns risken att säkerhetsläget kan förvärras och lokala konflikter kan spridas och bli regionala, samt att en möjlig risk föreligger att ett tredje världskrig kan inträffa.1 I slutet av december 2020 kom vad som kunde anses utgöra en ytterligare varning rörande säkerhetsläget från Storbritanniens Försvarsstabschef. Där det framfördes att Ryssland genomför militära maktdemonstrationer i anslutning till Storbritannien på ett sätt som inte observerats sedan det kalla kriget.2

Under inledningen av januari 2021 kom ytterligare en varning. Denna varning kom från Amiralen och Lorden Alan West i en intervju med den brittiska tidningen The Mirror. Denne Amiral har, dels varit chef för Storbritanniens marin, dels varit chef över Storbritanniens motsvarighet till den svenska Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänsten men även varit ordförande i Storbritanniens nationella säkerhetsråd.3 Således en individ som fortsatt torde ha synnerligen god insyn i, dels försvarsfrågor, dels underrättelsefrågor. Enligt denne Amiral är Storbritannien och Ryssland enbart ett felsteg iväg från en väpnad konflikt. Han belyser även riskerna med t.ex. om ett militärt flygplan från något NATO land skulle kollidera med ett från Ryssland skulle detta väldigt snabbt kunna få ett eskalerande händelseförlopp.4

I samma artikel framkom det även att mängden ryska ubåtar som agerar utanför Storbritanniens kust är mer omfattande nu än under det kalla kriget. I samma artikel framkom det även att i samband med dess publicerande befann sig tre till fyra ryska ubåtar väster om Skottland i syfte att aktivt försöka lokalisera brittiska Vanguard ubåtar som bär ballistiska missiler av modellen Trident. Vilket utgör Storbritanniens kärnvapenförmåga. Dessa ubåtar har sin bas vid Clyde på den skotska västkusten. Dessa uppgifter ansåg Amiralen och Lorden Alan West utgöra ett synnerligt eskalerande agerande utav Ryssland.5 Däremot kan inte detta anses vara något nytt. Sovjetunionen hade definitivt vid ett tillfälle, och sannolikt fler tillfällen, under det kalla kriget placerat en ubåt på den skotska västkusten vid den tidigare amerikanska ubåtsbasen Holy Loch. Då den och en amerikansk ubåt kolliderade i undervattensläge 1974.6

Den 19JAN2021 kom även Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, uttala sig om säkerhetsläget på Nordkalotten samt Arktis i ett samtal med Norges Utrikesminister, Ine Marie Eriksen Søreide. I samtalet varnade Rysslands Utrikesminister Norge för dess militära aktivitet, men denne kom även att påtala det försämrande säkerhetsläget på Nordkalotten samt Arktis.7 Det ryska utrikesministeriet kan vara väldigt framfusiga i sina uttalanden, men även med deras mått mätt kan det anses som att det uttalande som genomfördes den 19JAN2021 var ovanligt skarpt. I detta sammanhang bör även Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, numera så omtalade resa till Finland belysas. Då denne där mötte sin finske motsvarighet och de behandlade säkerhetsläget i Baltikum samt Belarus. Något som ej gick att avhandla över krypterade förbindelser,8 trots att ett väldigt kvalificerat sambandssystem förefaller upprättas mellan de nordiska länderna för att kunna avhandla hemlig information i händelse av en kris.9 Vilket möjligen skulle kunna tyda på en försämring i säkerhetsläget i Sveriges närområde.

Avslutningsvis, vad innebär då detta? Det får ses som troligt att åtminstone Storbritannien förefaller vara märkbart orolig över den nuvarande säkerhetsutveckling. De förefaller även vara oroad över vad Ryssland nu genomför gentemot dem. Dock får det ses som mindre troligt att enbart ubåtar utanför dess ubåtsbas vid Clyd utgör det mest oroande. Utan troligen är det fler faktorer eller agerande av de ryska ubåtarna som anses utgöra ett eskalerande agerande av Ryssland mot Storbritannien. Läggs det samman med andra indikatorer, nämnda och icke nämnda, förefaller säkerhetsläget skärpts under de senaste månaderna, vilket bör beaktas och ej negligeras.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Reuters 1 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Daily Mail 1 (Engelska)

The Guardian 1 (Engelska)

The Mirror (Engelska)

UK Parliament 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2021-01-19)

Reuters. Global uncertainty could risk World War Three – UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2021-01-19)

2 The Daily Mail. Jewers, Chris. Putin's show of force in UK's own backyard. 2020. https://www.dailymail.co.uk/news/article-9064621/Defence-chief-warns-Russia-flexing-muscles-way-not-seen-Cold-War.html (Hämtad 2021-01-19)

3 UK Parliament. Experience for Lord West of Spithead. 2021. https://members.parliament.uk/member/3834/experience (Hämtad 2021-01-19)

4 The Mirror. Rayment, Sean. Britain 'one little mistake away' from war with Russia warns ex-Royal Navy chief. 2021. https://www.mirror.co.uk/news/uk-news/britain-one-mistake-away-war-23330786 (Hämtad 2021-01-19)

5 Ibid.

6 The Guardian. Weaver, Matthew. Scottish cold war nuclear submarine collision kept secret for 43 years. 2017. https://www.theguardian.com/us-news/2017/jan/25/nuclear-submarine-collision-cold-war-cia-scotland (Hämtad 2021-01-19)

7 TASS. Lavrov warns Norwegian counterpart about negative impacts of Oslo’s military activities. 2021. https://tass.com/defense/1246659 (Hämtad 2021-01-19)

8 Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Hultqvists nyårsresa: ett möte på två veckor. 2021. https://www.svd.se/hultqvists-nyarsresa-ett-mote-pa-tva-veckor (Hämtad 2021-01-19)

9 Sveriges Television. Söderlund, Andreas. Här är telefonen som ska rädda Sverige om krisen kommer. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-ryska-provokationerna-har-ar-nordens-nya-kristelefon (Hämtad 2021-01-19)

Tillbaka till framtiden

Vägen tillbaka till förra seklets första årtionde Den svenska uppdragstaktiken av idag är inte ens en blek kopia av originalet. Den står i flera avseenden för motsatsen till denna. Den levererar uppenbarligen inte heller samma effekter.  Den saknar klös och bett. Den är en papperstiger. Men den måste inte vara det! Vi kan följa rekommendationen [...]

Säkerhetspolitiska irrgångar

Reflektion

Inledningsvis bör det skrivas att undertecknad ej tagit någon ställning till ett Nato medlemskap, det finns både fördelar och nackdelar med ett medlemskap. Dock har jag med intresse följt diskussionerna kring frågan genom åren. Men nu förefaller diskussionerna kring frågen blivit väldigt märkliga och tvetydiga, därav nedanstående inlägg.

Vid 2021 års rikskonferens för Folk och Försvar talade Sveriges Utrikesminister, Ann Linde, talet kan i sin huvudsak beskrivit Sveriges säkerhetspolitiska linje efter det nu fattade försvarsbeslutet och kan så även ses som ett s.k. linjetal vilket torde analyseras, dels av våra grannländer, dels av ett flertal större nationer däribland Ryssland. Enligt Utrikesministern skall, "Sveriges säkerhetspolitiska linje vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet". Därefter kom även Utrikesministern i sitt tal beröra den s.k. Nato optionen med orden, "Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar". Enligt Utrikesministern skall detta även skapat osäkerheter kring Sveriges säkerhetspolitiska linje.1 I en efterföljande intervju med Dagens Nyheters reporter Mikael Holmström, framförde även Sveriges Utrikesminister att ett svenskt Nato medlemskap skulle ge "starka reaktioner som jag inte tror skulle vara positivt för Sveriges säkerhet". På motfrågan av vem då svarade Utrikesministern, "från våra grannländer, exempelvis Ryssland".2

Vad avser de starka reaktionerna bör det noteras, vilket säkert den minnesgode kommer ihåg, att regeringen påtalade i den nu antagna försvarspropositionen att, "Höga ryska företrädare har vid upprepade tillfällen varnat för att ett svenskt Natomedlemskap skulle tvinga Ryssland att vidta svarsåtgärder".3 Här kan en fundera över om vi som nation de facto har tappat antingen vår vilja eller är under så svåra påtryckningar, att vi ej längre i enlighet med Helsingfors och Parisstadgarna självständigt kan välja vår egen säkerhetspolitiska väg. Om vi skall ta hänsyn till starka reaktioner.

Utrikesministern kom även under sitt tal beröra de bilaterala Försvarssamarbeten Sverige har påbörjat under de senaste åren samt det fördjupade samarbetet med Nato.3 Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, belyste detta under sitt tal. Han kom även att trycka på den samordnade operationsplaneringen som skall genomföras tillsammans med Norge, Danmark, USA, Storbritannien och Nato. Vilket enligt Försvarsministern syftar till att, "skapa ett riktigt fungerande samarbete med handlingsfrihet i händelse av en kris eller konflikt".4 För att tydliggöra försvarssamarbetena, rör det sig om totalt åtta enskilda nationer som Sverige har samarbete med. Därtill genomförs samarbete inom ramen för det nordisk-baltiska samarbetet, ett fördjupat operativt försvarssamarbete mellan Finland, Norge och Sverige, samt som tidigare nämnts inom ramen för organisationen Nato men även EU och FN.5

Varpå ett textstycke, återigen från den nu antagna försvarsproposition bör belysas. Enligt Regeringen har, "på senare tid ryska företrädare också kritiserat Sveriges och Finlands samarbete med Nato, och hävdat att också detta tvingar Ryssland till svarsåtgärder".6 Vilket blir synnerligen intressant att beakta utifrån att Sverige förefaller vilja ha en gemensam försvarsplanering tillsammans med Nato men även bilateralt med ett flertal andra länder. Det är nu den så kallade långsiktiga, förutsägbara och oavbrutna svenska säkerhetspolitiska linjen, mer börjar likna ett nystan istället för en linje. Vi skall inte gå med i Nato för det kan orsaka reaktioner, men vi skall ha en gemensam försvarsplanering med Nato (vilket i normalfallet enbart genomförs med medlemsstaterna maa. den kollektiva försvarsklausulen i Nato stadgan), fast det har Regeringen även skrivit kan utlösa reaktioner hos Ryssland i sin egen försvarsproposition.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv torde den nuvarande linjen vara mer oförutsägbar, och framförallt fylld med irrgångar som skapar denna oförutsägbarhet. Främst för utomstående analytiker som skall försöka förstå sig på Sverige och ge underlag till sina myndighetschefer ffa. ryska sådana, som vi förefaller ska ta hänsyn till, numera, i våra säkerhetspolitiska vägval.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Regeringskansliet 1234 (Svenska)

Slutnoter

1 Regeringskansliet. Tal av utrikesminister Ann Linde vid Folk och Försvars rikskonferens. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/tal-av-utrikesminister-ann-linde-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens/ (Hämtad 2020-01-13)

2 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ministern till attack mot riksdagens nya Nato-linje. 2021. https://www.dn.se/sverige/ministen-till-attack-mot-riksdagens-nya-nato-linje/ (Hämtad 2021-01-13)

3 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

4 Regeringskansliet. Tal av försvarsminister Peter Hultqvists vid Folk och Försvars rikskonferens 2021. 2021. https://www.regeringen.se/tal/2021/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2021/ (Hämtad 2021-01-13)

5 Skr. 2020/21:56. Internationella försvarssamarbeten. s. 2.

6 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 34.

Säkerheten i Norden har nått en brytningspunkt

För de nordiska länderna har säkerhetsproblemet aldrig varit någon lätt uppgift att lösa. Efter andra världskriget gjorde länderna olika vägval utifrån sina nationella intressen och de möjligheter som då förelåg. Mot slutet av kalla kriget innan Sovjetunionens sönderfall skedde en uppmjukning av relationerna mellan öst och väst och en anda av optimism inträdde. USA:s president [...]

Operation Kappvändning pågår!

I lördagens DN beskriver Mikael Holmström under rubriken ”Om kriget kommer – därför rustar Sverige” en kommande förbättring av Sveriges försvarsförmåga. Försvarsmakten lanserar i dagarna ett informationsprojekt under rubriken ”När kriget kommer” (https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2021/01/premiar-for-nar-kriget-kommer-en-serie-om-framtidens-hotbild/).  Enligt Försvarsmaktens högsta ledning synes uppenbarligen inte frågan längre vara om utan när ett militärt angrepp drabbar oss. Utvecklingen har gått från [...]

Något om plattformar

Reflektion

I ett antal inlägg under mitten av 2010-talet belyste undertecknad de fastighets- och markköp som genomfördes av ryska intressen i Finland.1 I samband med att inläggen skrevs hade undertecknad ingen kännedom om dylikt även pågick i Sverige av Ryssland, i och med att inga uppgifter fanns publicerade kring det. Dock fanns en tidigare historik från det kalla kriget att Sovjetunionen och Warszawapaktsländer genomförde detta, varvid det belystes som exempel i inläggen.2 Den svenska Säkerhetspolisen (SÄPO) kom 2019 att offentliggöra att Ryssland förefaller köpt fastigheter eller mark i anslutning till militärt känsliga områden i Sverige.3 Varvid ytterligare ett inlägg i denna fråga kan skrivas.

I säkerhets- och underrättelsetjänst sammanhang finns begreppet plattform.4 En plattform kan vara allt ifrån en Ambassad där en underrättelseofficer med täckbefattning är placerad, till ett täckföretag som används för att genomföra inhämtning, till konspirativa lägenheter där möten eller genomslussning av information eller personer genomförs till uppköp av fastigheter eller mark för olika syften en underrättelsetjänst anser vara behövlig för att lösa sina uppgifter. Således det Ryssland tillförskansat sig enligt SÄPO är plattformar i anslutning till militärt känsliga områden. Dessa plattformar fyller sannolikt tre syften. Det första är försvåra svensk försvarsverksamhet, det andra är att utöva olaglig underrättelseverksamhet och det tredje är att på annat sätt stödja en verksamhet som är riktad mot Sveriges säkerhet.5 Det får även ses som sannolikt att en fastighet kan ha flera syften beroende på vilket säkerhetsläge som råder vid en aktuell tidpunkt. Inlägget kommer framgent främst beröra hur dylika plattformar kan försvåra svensk försvarsverksamhet.

I de finska sammanhanget har det varit väldigt tydligt att det varit ryska köpare av fastigheter och markområden, vilket även undertecknad opponerat sig emot att det ej är säkert att det behöver vara inköp för rysk underrättelsetjänsts räkning. Detta maa. att viss diskretion alltid önskas av underrättelsetjänster.6 I det svenska fallet har det ej framkommit om det är helt öppna ryska köpare eller om SÄPO lyckats knyta uppköp genom olika bulvaner till ryska intressen, varvid inlägget kommer utgå från att det kan vara en kombination av båda metoderna. Geografiskt ges heller inga uppgifter av SÄPO vart dessa uppköp genomförts.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI) hänvisar de till att experter varnat för att ryska aktörer visat intresse för fast egendom i Sverige vid strategiska platser och som exempel framför de Göteborgs och Stockholms skärgård.7 I den statliga utredningen "Förbättrat skydd för totalförsvaret" från 2019 ges inga exempel på geografiska områden i Sverige där Ryssland eller andra främmande makter kan tänkas genomfört uppköp av fast egendom. Däremot berör de Finland och de ryska uppköp som bl.a. genomförts i Åboland skärgård.8 Dock föreslår utredningen att ett antal geografiska områden av svenskt territorium skall ses som skyddsvärda, vilket motsvarar de tidigare militära skyddsområdena. Inom dessa områden skall den som säljer sin fasta egendom eller upplåter den till någon längre än tre månader anmäla in detta. Varvid staten kan neka försäljning eller upplåtelse. I utredningen föreslås även ett utökat skydd mot strategiska uppköp av hamnar och flygplatser.9

Utöver utpekad infrastruktur och de skyddsvärda geografiska områdena, har även ett antal geografiska områden utpekats som militärstrategiskt viktiga för Sverige. Enligt den senaste försvarspropositionen (2020), är dessa områden: Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand samt delar av Jämtlands och Norrbottens län.10 Vissa av de i försvarspropositionen nämnda områdena, korrelerar mot s.k. skyddsvärda geografiska områden och i vissa fall omfattas de ej av de skyddsvärda geografiska områdena. Dock torde, dels de skyddsvärda geografiska områdena, dels de i försvarspropositionen nämnda militärstrategiskt viktiga områdena, vara av intresse för en främmande makt. Varvid det får ses som troligt till sannolikt att s.k. plattformar kan finnas upprättade i dessa områden. Trots att de enda två geografiska områdena som de facto omnämns utgörs av Göteborgs och Stockholms skärgård samt att det enbart visats intresse, vilket principiellt ej innebär att något upphandlats.

Den källa FOI hänvisar till utgörs av en debattartikel skriven 2019 av den tidigare chefen för Rysslandsstudier vid FOI tillika tidigare underrättelseofficeren, Jan Leijonhielm. Dock skriver Leijonhielm att köp har genomförts i sin debattartikel, vilket FOI ej gör i sin rapport. Vilket skulle kunna tyda på att de fått motstridiga uppgifter inom ramen för en analys av källtillförlitlighet. Dock vet vi nu att Ryssland förvärvat antingen fastigheter eller mark i anslutning till svenska militära områden enligt SÄPO. Varvid Leijonhielms uppgifter torde vara korrekta. En annan intressant del i Leijonhielms debattartikel är parallellerna till det kalla kriget och hur Sovjetisk underrättelsetjänst agerade på svenskt territorium och vad dessa köp skulle kunna användas till. Vilket på modern nomenklatur skulle vara stödpunkter för specialförband i händelse av att en väpnad konflikt eller uppdrag i fredstid.11 Att faciliteter förvärrades under det kalla kriget av dels, Sovjetunionen, dels Warszawapaktsländer har tidigare berörts på denna blogg.12 Vad som är intressant, är att mönstret förefaller återupprepas och i sådant fall blir frågan varför det upprepas i vår nutid?

Leijonhielms uppgifter korrelerar väl med seniorprofessor Wilhelm Agrell i underrättelseanalys uppgifter kring hur underrättelseofficerare skulle innästla Sverige innan att krigsutbrott, där det får förutsättas att de var tvungen att befinna sig i någon byggnad för att lösa sina uppgifter. Vilket den amerikanska underrättelsetjänstens, Central Intelligence Agency, uppgifter även tyder på.13 Vad som dock är intressant med Wilhelm Agrells uppgifter är att han även berör en förändring i underrättelsebilden. Initialt rörde det sig om underrättelseofficerare i reserven som skulle innästla Sverige och rapportera information kring förbandsrörelser o.dyl. Därefter blev det att dessa underrättelseofficerare skulle rapportera målval för sovjetiska Spetsnazförband,14 d.v.s. jägar- alt specialförband. Vilket torde indikera att ett större behov även fanns för stödpunkter för dessa innästlade förband och inte enbart underrättelseofficerare.

Varför blir då Agrells och Leijonhielms uppgifter intressanta? Den övergripande aspekten är att under den senare delen av det kalla kriget främst fann två normerande typfall för ett väpnat angrepp mot Sverige. Det ena var kustinvasion, det andra var över landgräns.15 Utgår vi från det första typfallet d.v.s. kustinvasion men även luftlandsättningen och när hotet om ett väpnat angrepp antogs vara som störst d.v.s. under 1980-talet, förefaller Sovjetunionen enligt svensk underrättelsetjänst haft en begränsad förmåga att genomföra en kustinvasion men även operativa och strategiska luftlandsättningar.16 Vad avser det andra typfallet invasion över landgräns d.v.s. att Sovjetunionen skulle stridit sig igenom Finland och därefter in på svenskt territorium, förefaller det även råda en del skilda meningar om Sovjetunionen verkligen hade klarat det. Enligt svensk underrättelsetjänst fanns det få förutsättningar för Sovjetunionen att genomföra ett storanfall på Nordkalotten under 1980-talet. Sovjetisk planering för detta förefaller dock funnits, där den övergripande målsättning för ett sådant angrepp förefaller varit att nå Bodö i Norge.17 Totalt räknande Sverige med att Sovjetunionen skulle vara tvungen att avsätta minst tio divisioner för att uppnå sin målsättning. Men en sådan koncentration av sovjetiska markstridsförband på Nordkalotten räknandes det med att svensk, finsk eller NATO underrättelsetjänst skulle erhålla en förvarning. Den svenska mobiliseringen antogs dock ta minst 14 dygn att genomföra i övre Norrlands militärområde (MILO ÖN), samt att denna kunde påverkas genom flygangrepp mot broförbindelser främst i älvdalar.18

Detta var således de två typfall Sverige såg framför sig och det förefaller som beskrivits ovan, funnits substans i dem. Sovjetunionen å sin sida, förefaller sett att Sverige kunde utgöra ett baseringsområde för en invasion över havet mot Baltikum eller tillsammans med NATO förband i övre Norrland genomföra en invasion över landgräns och hota den sovjetiska norra marinens baseringsområden på Kolahalvön.19 När USA påbörjade sin förhandslagring under 1980-talet i Norge förefaller det, även, utgjort ett sådant upplevt hot mot Sovjetunionen att dess Ambassadör i Sverige framförde att Sovjetunionen kunde komma att genomföra överflygning av Sverige. Främst av Nedre Norrlands Militärområde (MILO NN) för att genomföra flygangrepp mot dessa i händelse av en väpnad konflikt.20 Vilket sannolikt indirekt hade involverat Sverige i en stormaktskonflikt.

Sovjetunionen förefaller även sett framför sig att NATO luftstridskrafter skulle genomföra överflygningar av Sverige för att genomföra flygangrepp i Sovjetunionen.21 Därutöver förefaller man antagit att Sveriges marina stridskrafter skulle agera tillsammans med NATO i händelse av en väpnad konflikt, vilket även hade förändrat styrkeförhållandena i Östersjön till de västliga ländernas fördel.22 Här kan det även tänkas att Sovjetunionen antog att det svenska flygvapnet, som var Europas tredje största under slutskedet av det kalla kriget, kunde förstärka NATO luftstridskrafter likt de antog med den svenska Marinen.23 Vilket även hade förändrat styrkeförhållandena i Norra Europa till de västliga ländernas fördel. Därutöver använde Sverige även argumentet att de kunde gå över till NATO vid Sovjetiska påtryckningar.24 Vilket säkerligen stärkte Sovjetunionens uppfattning om att Sverige skulle stödja NATO i händelse av en väpnad konflikt. Till detta skall även föras Sveriges hemliga västsamarbete samt USA säkerhetsgaranti till Sverige.25

Sveriges försvar under det kalla kriget var till huvudsak ett mobiliseringsförsvar där armén utgjorde merparten utav det.26 Marinen och Flygvapnet hade dock en högre beredskap.27 För att den svenska Försvarsmakten skulle kunna möta ett hot i god tid, krävdes en väl utbyggd och fungerande underrättelsetjänst. Denna underrättelsetjänst skulle fungera som en form av larmklocka och medge att Sverige hann mobilisera innan en väpnad konflikt bröt ut.28 Det flygvapnet och marinen även kunde genomföra med sin högre beredskap, och som fjärrstridskrafter, var att skapa tid för att möjliggöra en mobilisering av den stora fältarmén.

Återgår vi till de två tidigare typfallen för invasion av Sverige. Skulle det kunna skrivas att det även fanns ett tredje, om än att det tredje förefaller förutsetts utgöra starten för de två beskriva. Det tredje typfallet blir vad som genom åren bl.a. benämnts, kuppanfall, överraskande angrepp eller strategiskt överfallHär får ett rimligt antagande utifrån de svenska förutsättningarna vara att som minst skulle marinen och flygvapnet påverkas initialt vid det överraskande angreppet.29 Det får även anses som rimligt att den högsta och centrala ledningen av Sverige hade påverkats i någon form vid ett överraskande angrepp under det kalla kriget samt för totalförsvaret viktig infrastruktur.30 Vilket för oss fram till en sovjetisk stridsplan som ej diskuterats i någon nämnvärd omfattning.

Vid ett vittnesseminarium kring den svenska beredskapen mot överraskande angrepp framförde Kommendören Emil Svensson att denne hade intervjuat den tidigare sovjetiske Amiralen Vladimir Bezkorovajnij som bl.a. var chef för den sovjetiska norra marinens strategiska kärnvapenubåtar. Enligt denne sovjetiske amiral fanns det aldrig några egentliga planer på att invadera Sverige. Utan den sovjetiska planen var att nedkämpa det svenska luftförsvaret och de svenska marina stridskrafterna, om inte den svenska politiska ledningen medgav sovjetiska överflygningar av svenskt territorium. Nedkämpning av det svenska luftförsvaret och de marina stridskrafterna skulle genomföras med sovjetiska spetsnazförband samt dess frontflyg.31 Metoden för innästling förefaller förändrats för de sovjetiska spetsnazförbanden under 1980-talet. Innästling skulle nu genomföras innan den väpnande konflikten bröt ut maa. låg tillgänglighet på transportflyg.32

Michael Fredholm hänvisar även till dessa uppgifter av Emil Svensson i sin bok HemligstämplatSvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Han falsifierar dem inte på något sätt. Utan snarare ges en tydligare bild utav behovet att påverka det svenska luftförsvaret och de marina stridskrafterna. För att Sovjetunionen skulle kunna agera i norra och centrala Atlanten med sina förband, vilket även andra påtalat bl.a. för att skapa sitt s.k. bastionförsvar på Kolahalvön men även för att påverka sjöförbindelserna i Atlanten.33 Finns det en rimlighet i en sådan stridsplan? Sovjetunionen förefaller haft begränsningar under 1980-talet i sin landstigningskapacitet men även med transportflyg, ett anfall genom Finland för att påverka Sverige hade kunnat vara ett kostsamt projekt. Därtill en rädsla att svenska luft- och sjöstridskrafter kunde ansluta sig till NATO vilket ur ett sovjetiskt men även ryskt perspektiv får ansetts utgöra ett stort hot mtp. vilken vikt de sätter vid styrkeförhållanden.34 Därmed blir en dylik stridsplanen rimlig.

Efter denna relativt långa utläggning går vi tillbaka till kärnfrågan om plattformar. Om nu dessa underrättelseofficerare men även special- och jägarförband innan en väpnad konflikt hade påbörjats skulle kunna lösa, dels sina inhämtningsuppgifter, dels sina stridsuppgifter när den väpnade konflikten påbörjas kommer det krävas någon form av logistik bakom det hela. Framförallt någonstans varifrån de kan antingen inhämta information eller förbereda sig. Ergo hus, lägenheter eller andra byggnader d.v.s. plattformar. Vad som dock inte berörs är vad som skulle kunna beskrivas tillfälliga plattformar. I Michael Fredholms bok framkommer det att den s.k. TIR-trafiken även hade till uppgift att undersöka förhållanden vid vandrarhem och hotell, vilket skulle kunna anses utgöra tillfälliga plattformar, enl. en promemoria från den polska underrättelsetjänsten. TIR-trafiken kunde enl. den promemorian även användas för att förflytta materiel och vapen.35 I mer modern tid har det även framkommit att bl.a. amerikanska specialförband använda sig av förslutna lastbilar för att innästla mot mål i Afghanistan.36 Varvid det kan tänkas att detta möjligen även utgjorde en innästlingsmetod för sovjetiska spetsnazförband i händelse av en väpnad konflikt under det kalla kriget. Dock får olika metoder med hjälp av sjötransport även ses som möjliga, dels för att kunna innästla Sverige, dels för att enbart ta sig fram till ett mål.37

Således utgående från 3M, Mål – Medel – Metoder, går det att konstatera att en målsättning för Sovjetunionen under det kalla kriget förefaller varit att påverka det svenska luftförsvaret och våra marina stridskrafter. Främst för att säkerställa att den egen styrkebalansen i Östersjön men även i Nordeuropa var till Sovjetunionens fördel, i händelse av en väpnad konflikt. Medlet för att lösa denna uppgift, åtminstone under den senare delen av det kalla kriget torde varit Sovjetunionens Spetsnazförband samt dess attackflyg. Metoden för att kunna lösa denna uppgift torde varit att innan den väpnande konflikten bröt ut, innästla och utplacera de förband som skulle, dels självständigt påverka mål, dels leda in indirekta bekämpningsmedel såsom attackflyg mot mål. Dessa förband torde behövt skydd och skyl för att kunna lösa sina uppgifter varvid t.ex. hus införskaffades för att härbärgera dessa enheter, dels före en uppgifts lösande, dels efter en uppgifts lösande.

Spolar vi fram bandet till nutid. Sedan säkerhetsläget tydligt, för den breda allmänheten, försämrades 2014 har den svenska Säkerhetspolisen delgivit att Ryssland, dels genomför krigsförberedelser på svenskt territorium,38 dels förefaller genomfört s.k. strategiska inköp nära militära objekt. Därutöver har den svenska säkerhetspolitiska linjen från att varit dold under det kalla kriget, blivit offentlig nu så till den grad att det öppet delges att vår operationsplanering d.v.s. krigsplanläggning skall genomföras tillsammans med västliga länder.39 Det torde innebära för Ryssland, likt det gjorde för Sovjetunionen, att styrkekorrelationen är till en nackdel om det svenska luftförsvaret tillsammans med de marina stridskrafterna gör gemensam sak med de västliga länderna i händelse av en väpnad konflikt. Att svenskt territorium även torde vara av intresse både för västliga länder men även Ryssland har beskrivits i bl.a. den senaste Försvarspropositionen.40 Vilket torde innebära att som minst behovet finns att omgående kunna påverka minst luftförsvaret samt de marina stridskrafterna. Men även den s.k. högsta och centrala ledningen. Förmågan att genomföra luftlandsättningar och landstigningar får fortsatt anses vara låg om det ej rör tydligt begränsande målsättningar. Vilket beskrivits i en rad inlägg på denna blogg. Varvid agerande med specialförband och sannolikt ballistiska- och kryssningsrobotsystem utgör lösningen istället för frontflyg som under det kalla kriget. Detta kommer kräva att s.k. plattformar finns tillgängliga för att lösa dessa enheters uppgifter.

Avslutningsvis, ur detta perspektiv bör synnerligen hotbilden från specialförband tillsammans med andra okonventionella påverkansmetoder beaktas. Varvid det får anses något olyckligt att det ej genomförts en större satsnings på säkerhetsförbandsstrukturen i det nuvarande Försvarsbeslutet. Om än att lokalförsvarsbataljonerna till del kan vara påverkande mot specialförband mtp. att de kommer bevaka alt. skydda troliga objekt som skall påverkas av dessa förbandstyper.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

Central Intelligence Agency 12 (Engelska)

Dagens Nyheter 1 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Jägarchefen 123 (Svenska)

Regeringskansliet 123 (Svenska)

Sveriges Radio 1 (Svenska)

Säkerhetspolisen 12 (Svenska)

Totalförsvarets forskningsinstitut 1 (Svenska)

Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017.

Björeman, Carl. Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013.

Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021.

Fury, Dalton. Kill Bin Laden: a Delta Force Commander's account of the hunt for the world's most wanted man. New York: St. Martin's Press, 2008.

Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaningKalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019.

Gustafsson, Bengt. Det "kalla kriget": några reflexioner. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006.

Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011.

Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmelberedskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008.

Hugemark, Bo (red). Den stora invasionensvenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019.

Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005.

Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2016.


Slutnoter

1 Jägarchefen. Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/08/bilhandlare-sommarstugor-och.html (Hämtad 2021-01-10)

Jägarchefen. Sommarstugor, Hotell och Gränsstationer. 2016. https://jagarchefen.blogspot.se/2016/10/sommarstugor-hotell-och-gransstationer.html (Hämtad 2021-01-10)

Jägarchefen. Bland Bowlinghallar och Fritidsfastigheter. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/03/bland-bowlinghallar-och.html (Hämtad 2021-01-10)

2 Ibid.

3 Aftonbladet. Granlund, Jan. Aftonbladet. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige, Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-01-10)

Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens årsbok 2018. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2019, s. 4, 30.

4 Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens årsbok 2014. Stockholm: Säkerhetspolisen, 2015, s. 28.

5 SOU 2019:34. Förbättrat skydd för totalförsvaret. s. 21.

6 Jägarchefen. Bilhandlare, Sommarstugor och Skärgårdsöar. 2015. https://jagarchefen.blogspot.se/2015/08/bilhandlare-sommarstugor-och.html (Hämtad 2021-01-10)

7 Petersson, Magnus (red). Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda branscher: En studie av risker, branscher och investerare. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut, 2020, s. 64.

8 SOU 2019:34. Förbättrat skydd för totalförsvaret. s. 124.

9 Ibid. s. 17, 25.

10 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 60.

11 Aftonbladet. Granlund, Jan. Aftonbladet. Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige, Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt. 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Mg4pKm/sapo-varnar-for-ryska-kontakter-med-politiska-grupper-i-sverige (Hämtad 2021-01-10)

Dagens Nyheter. Sverige behöver lagstiftning mot ryska köp av känsliga fastigheter. 2019. https://www.dn.se/debatt/sverige-behover-lagstiftning-mot-ryska-kop-av-kansliga-fastigheter/ (Hämtad 2021-01-10)

Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 300-301.

12 Jägarchefen. Bland Bowlinghallar och Fritidsfastigheter. 2017. https://jagarchefen.blogspot.se/2017/03/bland-bowlinghallar-och.html (Hämtad 2021-01-10)

13 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279.

Central Intelligence Agency. USSR General Staff Manual on the Principles of the Organization and Conduct of Operational Reconnaissance in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1978, s. 39-40, 150-152, 165-166.

14 Agrell, Wilhelm. Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media, 2017, s. 279-280.

15 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionensvenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 36.

16 Grahn, Jan-Olof. Om svensk signalspaningKalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2019, s. 65-68.

17 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 121-122, 270.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 265-266.

18 Hugemark, Bo (red). Den stora invasionensvenskt operativt tänkande under det kalla kriget. Stockholm: Medströms bokförlag, 2017, s. 59-60.

19 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 122-123274.

20 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 252.

21 Ibid. s. 114, 258.

22 Ibid. s. 260.

23 Ibid. s. 269.

24 Ibid. s. 283.

25 Ibid. s. 314-321, 499, 525, 528.

26 Wallerfelt, Bengt. Den hemliga svenska krigsplanen. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2016, s. 295.

27 Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 185-186.

28 Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 200, 214.

29 Gustafsson, Bengt. Det "kalla kriget": några reflexioner. Stockholm: Försvarshögskolan, 2006, s. 31.

Björeman, Carl. Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013, s. 133.

30 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 64.

Hugemark, Bo (red). Möta, hejda, slå: så skulle Sverige försvaras. Stockholm: Medströms Bokförlag, 2019, s. 173.

31 Hugemark, Bo (red). Blixt från hotfull himmelberedskap mot överraskande angrepp. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakademien, 2008, s. 23-24.

32 Central Intelligence Agency. USSR General Staff Academy Lesson: Spetsnaz Forces and Means in a Front Offensive Operation. Washington DC: Central Intelligence Agency, 1987, s. 9.

33 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 123.

Holmström, Mikael. Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011, s. 264.

34 Ulfving, Lars. Rysk krigskonst: en introduktion till den ryska militärvetenskapen sedd i ett militärteoretiskt, empiriskt och historiskt perspektiv. Stockholm: Försvarshögskolan, 2005, s. 120-123.

35 Fredholm, Michael. Hemligstämplatsvensk underrättelsetjänst från Erlander till Bildt. Stockholm: Medströms bokförlag, 2021, s. 201, 204.

36 Fury, Dalton. Kill Bin Laden: a Delta Force Commander's account of the hunt for the world's most wanted man. New York: St. Martin's Press, 2008, s. 8-9, 13-19.

37 Gustafsson, Bengt. Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan, 2007, s. 63, 75-81.

38 Sveriges Radio. Wettre, Karin. Säpo: Rysk aktivitet i Sverige krigsförberedande. 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5830857 (Hämtad 2021-01-10)

39 Regeringsbeslut. Inriktning för Försvarsmakten 2021–2025. 2020. s. 3.

40 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025s. 60-61.

Prolog: Rikskonferensen 2021

På måndag är det dags för Folk och Försvars 75:e Rikskonferens. För första gången genomförs den digitalt – naturligtvis en pandemianpassning – och den omfattar enbart två konferensdagar. På Folk och Försvars hemsida finns föredömliga beskrivningar av respektive programblock (länkas nedan), så denna genomgång blir inte lika detaljerad som tidigare år. För ett övergripande svep över konferensens ämnen med tillhörande reflektioner rekommenderas ett nytt poddavsnitt av Höjd beredskap, där jag medverkar tillsammans med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen, Johan Wiktorin och Anders Lindberg.

Måndag 11 januari

Block ett, Utblick efter pandemin: Perspektiv på Sverige och världen, med utrikesminister Ann Linde (S) och Ulf Kristersson: Min gissning är att utrikesministern kommer tala om att pandemin förstärker befintliga negativa utvecklingstendenser och konfliktlinjer internationellt. Hon kommer fokusera på det svenska ordförandeskapet i OSSE. Kristersson kommer framhålla konfliktlinjen mellan S och M om NATO, och den så kallade NATO-optionen. Han kommer efterlysa besked om hur regeringen avser hantera riksdagens beslut i den frågan. Han kommer prata om Kina. Både Linde och Kristersson kommer naturligtvis förhålla sig till den senaste tidens systemchock i USA. Kommenterar gör Aida Badeli, språkrör Grön Ungdom och Nike Örbrink, förbundsordförande KDU.

I block två, Framtidens krigsföring och konflikter, medverkar Carl Bildt, Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan, Jens Mattsson, generaldirektör Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Amanda Wollstad, chefredaktör Svensk Tidskrift, som kommenterar tillsammans med Catarina Kärkkäinen, redaktör Timbros nättidskrift Smedjan. Det kommer bland annat handla om hur nutida trender påverkar framtidens krigföring och konflikter, samt nya domäner och teknologier.

Det blir intressant att ha dessa anföranden i färskt minne när man ser den programserie i fem delar som Försvarsmakten släpper på sin YouTube-kanal onsdagen den 13 januari. ”När kriget kommer” heter den, och den ska presentera en tidsenlig bild av en modern konflikt.

Programblock 3 handlar om Cyber och skydd av samhällsviktig verksamhet. Synnerligen aktuellt och relevant ämne som behandlas av ett antal centrala personer. Säkerhetspolischef Klas Friberg kommer sannolikt få frågor om myndighetens bedömning av kinesiska aktörer i samhällsviktig infrastruktur kopplat till 5G och kritik från näringslivshåll. Han kommer också, liksom Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA, redogöra för utvecklingen av det nationella cybersäkerhetscentret. Missa inte heller David Lindahl, forskningsingenjör vid FOI, som kommer visa hur ett cyberangrepp på sjukvården kan gå till och vilka följder det skulle kunna få.

Block 4, Framtiden för den europeiska säkerhetsordningen, blir tungt och helt säkert mycket intressant. Med denna uppställning fattas bara annat: Edward Lucas, Senior Vice President Center for European Policy Analysis, om förväntningarna på Biden i Vita huset, Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör i Sverige, om den franska linjen i EU och de transatlantiska relationerna, skarpa Veronika Wand-Danielsson, chef för Amerikaenheten på Utrikesdepartementet, om den svensk-amerikanska säkerhetspolitiska relationen och Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos EU-minister Hans Dahlgren, om EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Därefter följer ett anförande av Johannes Malminen, ställföreträdande avdelningschef för försvarsanalys vid FOI, med en bedömning av hur väl Sverige är anpassat för den förändrade situationen i världspolitiken. Blocket avslutas med en diskussion mellan ledamöter av riksdagens utrikesutskott.

Sist under måndagen är programblock 5, med rubriken Norden – tillsammans i världen. Där ser jag fram emot att se ambassadörerna Christian Syse, Norges ambassadör, Liisa Talonpoika, Finlands ambassadör och Vibeke Rovsing Lauritzen, Danmarks ambassadör, tillsammans på scenen. Därefter blir det fokus på försvarssamarbetet och Sveriges roll i detta, med generallöjtnant Michael Claesson, insatschef på Försvarsmakten, och Eva Hagström Frisell, forskningsledare på FOI.

Tisdag 12 januari

Tisdagen statar med block 6, Politikens syn på det militära försvaret. Det totalförsvarsbeslut som omfattar 2021-2025, som riksdagen fattade beslut om i december, är utgångspunkten för denna programpunkt som Folk och Försvar vill ska vara framåtblickande. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) inleder, med efterföljande kommentarer av ledamöter i riksdagens försvarsutskott. Troligen kommer det handla en del om den nära framtiden, det vill säga om möjligheten att realisera försvarsbeslutet och vad den planerade kontrollstationen år 2023 kommer ”laddas med” av respektive parti. Blocket avslutas kommentarer av Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld, och Martin Tunström, politisk chefredaktör på Barometern.

I block 7 avhandlas, med ett än längre tidsperspektiv, Försvarsmakten nu och i framtiden. Chefen för MUST, Lena Hallin, kommer tala om konsekvenserna av omvärldsläget och vad Sveriges försvar ska klara att möta. Därefter talar ÖB Micael Bydén bland annat om hur Försvarsmakten möter en föränderlig hotbild och vilka strategiska frågor svenskt försvar bör planera för bortom 2030. Efter ÖB tar Jonas Haggren, chef för högkvarterets ledningsstab, vid och blickar hela vägen fram mot år 2045; vilka är kraven och vilka förmågor behövs då? Sist ut i blocket har jag nöjet att reflektera över det sagda tillsammans med överingenjör Robert Dalsjö, FOI.

I avdelningen för framåtblickande verksamhet kan påminnas om att en ny perspektivstudie är pågång från Försvarsmakten. Den kommer utgöra ett av underlagen inför försvarsbeslutet 2025. I regleringsbrevet för 2021 står det att ”Försvarsmakten ska inkomma med en perspektivstudie med förslag avseende perioden 2026–2035 med långsiktig utblick mot 2040 (…)”. Regleringsbrevet slår också fast att ”Den inriktning som riksdagen har beslutat för Försvarsmaktens krigsorganisation (prop.2020/21:30) ska utgöra utgångspunkten för perspektivstudien.” Arbetet ska delredovisas till försvarsdepartementet senast den 1 november 2022, med slutredovisning senast den 1 april 2023.

Rikskonferensen går därefter över till civilt försvar och block 8 handlar om Politikens syn på det civila försvaret. Inrikesminister Mikael Damberg inleder med att prata om vad totalförsvarsbeslutet innebär för utvecklingen av civilt försvar. Ledamöter i försvarsutskottet kommenterar och ger respektive partis syn på vad som är viktigast för att stärka svensk motståndskraft. Därefter kommenterar och reflekterar Linda Jerneck, ledarskribent Expressen, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet.

Från politik till praktik sedan i och med block 9, Styrning av det civila försvaret och lärdomar från pandemin. Även detta blir ett matigt och högaktuellt block. Inleder gör Camilla Asp, som väcker extra intresse så som nyutnämnd tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Asp är mycket kunnig inom detta område, så som förutvarande chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB.

Efter henne följer Barbro Holmberg, särskild utredare i Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05), som lämnar sin efterlängtade utredning i mars. Holmberg brukar tala ganska öppet om utredningens överväganden och jag tror att hon kommer dela med sig av några slutsatser. Hon har till exempel tidigare berättat att den geografiska indelningen för civil ledning och samordning (civilområden) kommer följa samma gränser som nuvarande samverkansregioner och att Försvarsmakten föreslås organisera sig på samma sätt (därmed får vi sammanhållande MR och civilområden). Det kommer finnas en högre regional ledning i varje civilområde, med uppgift att samordna tillhörande länsstyrelser och andra statliga myndigheter. När det gäller Polismyndigheten (som gissningsvis inte är så pigg på att omorganisera sig igen, min anm.) faller det utanför utredningens uppdrag.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer tala om kommunernas roll i det civila försvaret – och helt säkert kritisera resurstilldelningen. Efter Knape talar Pär Eriksson, forskningsledare på FOI, om hur offentliga aktörer kan arbeta för att dra lärdom av pandemin på rätt sätt. Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet, brukar tala tankeväckande om individens roll kopplat till beredskap och motståndskraft. Därefter visar Martin Ärnlöv, generalsekreterare Svenska Röda Korset, och Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen, varsin film om sina organisationers erfarenheter av frivilliginsatser under pandemin.

Jag vill i det sammanhanget passa på att nämna att flera frivilliga försvarsorganisationer gör insatser under pandemin och att frivilliga resursgrupper (FRG) är aktiva i många kommuner, samt tipsa om kampanjen Din insats är viktig för Sveriges beredskap, som syftar till att öka rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag för myndigheter, kommuner och regioner. Här finns en kort film och informationsmaterial, samt länkar till de 18 FFO:erna.

Rikskonferensen 2021 avslutas med block 10, Inre hoten mot vår trygghet och demokrati. Vad hotar vår trygghet och demokrati och hur kan samhället rusta sig starkare mot inre och yttre hot? Hur ser lägesbilden ut idag? Rikspolischef Anders Thornberg inleder med att tala om hur organiserad brottslighet utmanar det demokratiska samhället och hur Polisen arbetar med att bekämpa den. Därefter följer Magnus Ranstorp, forskningsledare för Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, med ett anförande om separatistisk extremism. I en programpunkt med Anna-Lena Pogulis, projektledare för hot och hat mot förtroendevalda på Sveriges Kommuner och Regioner, Henrik Almén, förbundsordförande Ung Media och Patrik Oksanen, journalist och senior fellow på Frivärld framförs olika perspektiv om hur individer och demokratin drabbas i stort av hot och hat mot förtroendevalda och media, samt vilka syften som kan ligga bakom det. Sist i blocket, och konferensen, kommenterar ledare från politiska ungdomsförbund.

Även i år påminner jag om att DN:s Mikael Holmström brukar sätta prägel på konferensen genom att publicera något innan start, som sedan alla talar om vid sidan av det som händer på scenen (2020 var det en artikel om skillnader mellan Försvarsmakten och politikens prioriteringar gällande armén). 

En annan tradition är att hemfärden från Sälen brukar äga rum under pågående partiledardebatt i riksdagen. Så blir det alltså inte i år eftersom konferensen är kortad en dag. Kontrasten brukar vara stor mellan diskussionerna på Rikskonferensen och partiledarnas debatt i plenumsalen, men det vore märkligt om inte i alla fall händelserna i USA behandlades under onsdagens debatt.

Programmet finner du här, och information om webbsändning med mera finns här. På sociala medier följer man konferensen genom #fofrk

Ovan nämnda Höjd beredskap är i beredskap för poddande under konferensdagarna och släpper ett antal avsnitt.

Om stridens psykologi – Del 11: Att komma hem

I boken Soldatens återkomst från 1940 beskriver den svenske författaren och nobelpristagaren Eyvind Johnson hur den ärrade soldaten återvänder från kriget till ett samhälle han inte känner igen där han möter människor som inte bara har en oförståelse för de uppoffringar han gjort utan även rent ut föraktar honom. Temat känns sannolikt bekant och [...]

Farliga för fienden – inte mot varandra

Det finns en fara i att diskutera ovälkommet beteende eftersom det kan framstå som att man försöker relativisera händelser eller förminska de drabbades vittnesmål. Denna artikel reflekterar kring hur myndigheten hanterade SVT granskning av K 3 i december 2020. Det handlar inte om att kritisera de som valde att träda fram eller att försvara det beteende [...]

Inför nya året: Nervkrig i Mellanöstern

Vem minns hur läget såg ut för ett år sedan? Det började med den uppseendeväckande amerikanska likvideringen av en högt uppsatt iranier – generalen Qassem Suleimani – som Vita huset höll ansvarig för allehanda iranska eller pro-iranska attacker mot amerikanska eller pro-amerikanska mål, som USA:s ambassad i grannlandet Iraks huvudstad Bagdad. Det fortsatte med Irans [...]

Norge i FN:s säkerhetsråd

Efter ett intensivt kampanjande tog Norge vid årsskiftet plats som icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Senast det begav sig var 2001–2002. FN-ambassdören Mona Juul kan dock säkert känna viss hemkänsla vid det hästskoformade bordet i Säkerhetsrådet sal, inredd av arkitekten Arnstein Arneberg med en hoppingivande fresk av Per Krogh i bakgrunden. På prislappen för kampanjen [...]

De stupade för Norge 1940

Ett hundratal svenska medborgare som stupade i norsk krigstjänst 1940-45 hedras i Oslo på Västra gravlunden. Denna kategori av svenskar under andra världskriget lyfts mycket sällan fram i svenska verk och det är därför extra angenämt att de nu tas upp i en ny norsk bok, De ga sitt liv for Norge i 1940 av Knut Flovik Thoresen.

I Thoresens bok är det givetvis fokus på norrmän och på striderna 1940, och därför skildras inte alla svenskar som hedras på Västra gravlunden utan enbart de sex som stupade under de två månader som tyskarnas fälttåg i Norge 1940 pågick. Även de två frivilliga från Estland som stupade för Norge finns med. Ytterligare nationaliteter, som danskar, engagerade sig som frivilliga, men så vitt känt var det enbart svenskar och estländare som under våren 1940 stupade för Norge. 

En röd tråd bland de utländska frivilliga för Norge var att många av dem tidigare varit frivilliga för Finland, alltså under vinterkriget. Man kan nog säga att för många var beslutet att ställa upp grundat inte bara i en sympati för norrmännen utan även i den känsla för Skandinavien och Norden som utvecklats under 1800-talet och växte på grund av Sovjets aggressiva hållning gentemot Finland utmynnande i angreppet den 30 november 1939. 

Oavsett om man vill få ett bättre grepp om striderna i Norge 1940 eller om man är på jakt efter information om enskilda norska eller svenska stupade är detta en rik källa. Det är smått fantastiskt att Thoresen lyckats så väl med att samla in och presentera alla uppgifter om både strider och personöden. Som ett resultat av sitt insamlande skriver han insiktsfullt om hur oförberett Norge som stat var, men också hur, relativt sett, rätt väl många norrmän trots allt slogs mot den både krigserfarna och modernare tyska krigsmakten. Norrmännen stred ju också längre än vad många andra europeiska folk gjorde vid tyskt angrepp. 

Till bokens avsnitt om svenska stupade kan jag bara tillägga att så vitt jag förstår var det också minst fem svenska frivilliga 1940 som blev svårt sårade. För övrigt var det en svensk som under det att striderna pågick uppgavs ha stupat, men det visade sig vara ett missförstånd. Han klarade sig helskinnad från strider på flera platser i både södra Norge och vid Narvik. Denne man, en 1940 rätt ung K 3-fänrik, avled först  2016. Trots efternamnet var han inte det minsta norsk, han hade däremot dansktyska rötter. Han hette Jan Danielsen och jag hade förmånen att få nedteckna hans livsöde i Jan och Nordens frihet.  

Det är inte alltid så att de svenska nätbokhandlarna tar in alla norska böcker, men De ga sitt liv for Norge i 1940 finns i alla fall att få tag på hos Adlibris och CDON. Har du ett gediget intresse för Norge 1940 och/eller svenska frivilliga bör du absolut skaffa denna bok.

En flygövning med strategiska förtecken

Reflektion

Den 22DEC2020 meddelade Sydkoreas försvarsledning att kinesiskt och ryskt stridsflyg hade genomfört en samövning inom Sydkoreanskt flygidentifieringsområde,1 vilket utgör ett område i internationellt luftrum som sträcker sig från den egna nationens luftrum och utåt. Detta skapar ett buffertområde som nationer använder för att erhålla en förvarning avseende flygverksamhet för sitt luftförsvar, vilket utgör en metod flera nationer använder sig utav.2 Övningen förefaller omfattat fyra stycken kinesiska H-6K strategiska bombflygplan, två stycken ryska TU-95MS strategiska bombflygplan samt stridsledningsflygplan av modellen A-50U och jaktflygplan av modellen SU-35S, den totala storleken på den gemensamma flygstyrkan skall ha uppgått till 19 stycken flygplan. Enligt det ryska försvarsministeriet skulle, som minst den ryska, styrkans verksamhet letts från det ryska stridsledningsflygplanet.3

Den minnesgode kommer säkerligen ihåg en tidigare samövning med kinesiska och ryska luftstridskrafter i Sydkoreanskt flygidentifieringsområde under 2019. Denna samövning resulterade i att sydkoreanskt jaktflyg öppnade eld med automatkanon och avfyrade över hundratalet projektiler gentemot ett ryskt stridsledningsflygplan av modell A-50U, i och med att sydkoreanskt luftrum skulle blivit kränkt över de omstridda Liancourtöarna av det stridsledningsflygplanet.4 Under den samövningen deltog Kina med bl.a. två stycken H-6K strategiska bombflygplan och Ryssland med bl.a. två stycken TU-95MS strategiska bombflygplan.5 Den totala storleken på den gemensamma styrkan under samövningen 2019 utgjorde totalt sex stycken flygplan, tre från vardera land.6

Vad gör då denna samövning intressant? För det första är det strategiska förmågor som övats. Både H-6K samt TU-95MS utgör en av tre delar i de båda ländernas kärnvapenförmåga, där de övriga två delarna utgörs av mark- och sjöbaserad kärnvapenförmåga.7 Tillsammans skapar det den s.k. kärnvapentriaden. För det andra utgör 2020 strategiska samövning mellan Kina och Ryssland mer än en tredubbling av deltagande luftfarkoster, jämfört med den som genomfördes 2019. Dock förefaller huvuddelen utgjorts av ryska jaktflygplan, vilket ej förefaller deltagit under samövningen 2019. Dock blev det deltagande ryska stridsledningsflygplanet beskjutit 2019, varvid den deltagande jakteskorten 2020 möjligen utgjorde en tydlig signal/markering ffa. mot Sydkorea. För det tredje kan det vara möjligt att det ryska stridsledningsflygplanet ledde den gemensamma flygstyrkan, åtminstone del av tiden mtp. hur dess färdväg var.8 Vilket i sådant fall skulle kunna indikera ett tydligt fördjupat strategiskt samarbete mellan Kina och Ryssland maa. de deltagande förmågornas karaktär, men även ett operativt samarbete.

För det fjärde får det ses som troligt att för de båda länderna utgjorde samövningen en tydlig strategisk signalering mot ett flertal länder i området där övningen genomfördes mtp. olika territoriella dispyter. Vilket strategiskt bör beaktas trots att det ryska försvarsministeriets officiella hållning är att samövningen ej var riktad mot någon tredje part. För det femte förefaller Kinesiska bedömare se framför sig en ökning av samövningar, med strategiska flygplan och Ryssland. Intressant i sammanhanget är att det Kinesiska Försvarsministeriet även förefaller se framför sig en ökad förmåga att kunna genomföra gemensamma operationer tillsammans med Ryssland.9 Vilket skulle kunna indikera ett än mer fördjupat samarbete mellan Kina och Ryssland, än vad som nu genomförs.

Vad som även bör noteras är den ryske Presidenten, Vladimir Putins, uttalande i oktober 2020 vid tankesmedjan Valdais årliga diskussionsforum. Nämligen att en militär allians tillsammans med Kina i teorin skulle kunna vara möjligt och det var något som Ryssland ej utesluter. Detta trots en hög grad av förtroende och samarbete som i grunden ej gör att en allians krävs mellan de två länderna enl. Rysslands President.10 Dock får uttalandet anses utgöra en tydlig strategisk kursändring mtp. att Rysslands President i december 2019 ej såg det som en möjlighet och inte heller intill det aktuella uttalandet.11 Dagen efter Rysslands President hade genomfört uttalandet vid Valdai genomförde Kinas utrikesministerium en presskonferens. Varvid frågan kring en militär allians mellan Kina och Ryssland ställdes. Svaret på den frågan var att Kina ej har något förbjudet område i sitt samarbete med Ryssland.12 Således var det ej ett blankt nej som t.ex. Rysslands President framförde 2019 till en militär allians mellan de båda länderna.

Vad som även bör noteras är det känsliga teknologiutbyte som genomförs mellan de båda länderna och som Rysslands President berörde i sitt tal.13 I Rysslands fall handlar det om, vad som är känt, överföring av strategisk förvarningsförmåga14 och Kina förefaller hjälpa, i vad som är känt, Ryssland med teknologi i hur tillgång till information på Internet skall kunna begränsas.15 Dock får det ses som möjligt att andra strategiska teknikutbyten även genomförs mellan de båda länderna. Detta mtp. hur Rysslands President valde att uttala sig i frågan, vid Valdais årliga diskussionsforum 2020.

Avslutningsvis, flygövningarna 2019 och 2020 tillsammans med Rysslands strategiska kursändring bör ses i ett betydligt större perspektiv än att ett antal flygplan från de båda länderna har övat i Sydkoreansk flygidentifieringsområde. Vilket de flesta internationella tidningar valde att fokusera på. Snarare bör det ses som en möjlig strategisk kursändring hos de båda länderna, med tydliga strategiska implikationer för både Europa och Nordamerika. För samarbetet mellan Kina och Ryssland har under en lång tid avfärdats. Dock förefaller det tryck de båda länderna nu är utsatta för och som bl.a. i Rysslands fall kommer öka med den antagna Amerikanska försvarsbudgeten och dess lagtexter mot dess gasexport. Vilket kan utgöra en faktor som driver dem i "varandras famn". Dock torde samarbetat vara mer av karaktären "min fiendens fiende" är min vän, hos de båda länderna. Vilket i förlängningen kan visa sig vara ett farligt samarbete för båda parterna. Dock bör frågan kring en ev. geostrategisk uppdelning, hos de båda länderna i deras säkerhetspolitiska samarbete, nu bör börja ställas. Om än att den kan vara "luddig". Detta då de båda länderna har allt att vinna på det, för att kunna fokusera sina resurser som ej är oändliga maa. det "tryck" de båda länderna är utsatta för.

Have a good one! // Jägarchefen

Källförteckning

Associated Press 1 (Engelska)

Bulletin of the Atomic Scientists 12 (Engelska)

Global Times 1 (Engelska)

Jägarchefen 1 (Svenska)

Kinas Utrikesministerium 1 (Engelska)

Reuters 1234 (Engelska)

Rysslands Försvarsministerium 1 (Ryska)

Rysslands President 1 (Engelska)

TASS 1 (Engelska)

The Drive 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. South Korea scrambles jets as Chinese, Russian aircraft enter air defence zone. 2020. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-china-russia/s-korea-scrambles-jets-as-chinese-russian-aircraft-enter-air-defence-zone-idUSKBN28W139 (Hämtad 2021-01-03)

2 The Financial Times. Sevastopulo, Demetri. Q&A: What is an air defence identification zone?. 2013. https://www.ft.com/content/26cf55ce-58da-11e3-a7cb-00144feabdc0 (Hämtad 2021-01-03)

3 Министерство обороны Российской Федерации. Министр обороны доложил Верховному Главнокомандующему ВС РФ об успешном выполнении задач совместного воздушного патрулирования самолетами дальней авиации ВКС России и ВВС Китая. 2020. https://function.mil.ru/news_page/country/more.htm?id=12331353@egNews (Hämtad 2021-01-03)

Reuters. South Korea scrambles jets as Chinese, Russian aircraft enter air defence zone. 2020. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-china-russia/s-korea-scrambles-jets-as-chinese-russian-aircraft-enter-air-defence-zone-idUSKBN28W139 (Hämtad 2021-01-03)

4 Reuters. Lee, Joyce. Osborn, Andrew. First Russian-Chinese air patrol in Asia-Pacific draws shots from South Korea. 2019. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-russia-aircraft/south-korea-fires-hundreds-of-warning-shots-at-russian-military-plane-idUSKCN1UI072 (Hämtad 2021-01-03)

5 TASS. Russian, Chinese bombers carry out first joint patrol in Asia-Pacific region — top brass. 2019. https://tass.com/defense/1069966 (Hämtad 2021-01-03)

6 Jägarchefen. Okontrollerbart händelseförlopp. 2019. https://jagarchefen.blogspot.se/2019/08/okontrollerbart-handelseforlopp.html (Hämtad 2021-01-03)

7 Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Chinese nuclear forces, 2019, Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 75, no. 4, s. 172, 176.

Kristensen, Hans M. Korda, Matt. Russian nuclear forces, 2020, Bulletin of the Atomic Scientists, vol. 76, no. 2, s. 103.

8 The Drive. Newdick, Thomas. South Korea Scrambles Fighters To Intercept Russian And Chinese Bombers On Joint Maneuvers (Updated). 2020. https://www.thedrive.com/the-war-zone/38371/south-korea-scrambles-fighters-to-intercept-russian-and-chinese-bombers-on-joint-maneuvers (Hämtad 2021-01-03)

9 Xuanzun, Liu. Yuandan, Guo. China, Russia hold second joint aerial strategic patrol, which could become ‘routine’. 2020. https://www.globaltimes.cn/page/202012/1210708.shtml (Hämtad 2021-01-03)

10 President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2021-01-03)

11 Reuters. Putin says no plans for Russia-China military alliance. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-china-missiles-idUSKBN1YN1LV (Hämtad 2020-01-XX)

Associated Press. Russian and Chinese bombers fly joint patrol over Pacific. 2020. https://apnews.com/article/beijing-vladimir-putin-moscow-russia-east-china-sea-dfe0b31a067eea6311109922c1c263aa (Hämtad 2021-01-03)

12 Ministry of Foreign Affairs of the People's Republic of China. Foreign Ministry Spokesperson Zhao Lijian's Regular Press Conference on October 23, 2020https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/xwfw_665399/s2510_665401/t1826262.shtml (Hämtad 2021-01-03)

13 Associated Press. Russian and Chinese bombers fly joint patrol over Pacific. 2020. https://apnews.com/article/beijing-vladimir-putin-moscow-russia-east-china-sea-dfe0b31a067eea6311109922c1c263aa (Hämtad 2021-01-03)

President of Russia. Meeting of the Valdai Discussion Club. 2020. http://en.kremlin.ru/events/president/news/64261 (Hämtad 2021-01-03)

14 Reuters. Balmforth, Tom. Kremlin hails special relationship with China amid missile system cooperation. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-china-missiles-idUSKBN1WJ0ZP (Hämtad 2021-01-03)

15 Reuters. Tsydenova, Nadezhda. Balmforth, Tom. Russia and China to sign treaty on combating illegal online content. 2019. https://www.reuters.com/article/us-russia-china-internet-idUSKBN1WN1E7 (Hämtad 2021-01-03)

Råttans år

Reflektion

Som sig bör, skall det gångna året summeras. Detta inlägg kommer bestå utav ett urval av säkerhetspolitiska händelser som på ett eller annat sätt påverkat världen under det gångna året och som troligtvis och i vissa fall sannolikt kommer påverka oss under det kommande året. Detta år har enligt den kinesiska mytologin varit råttans år. Tidigare år har jag skrivit ut vad djurets mytologiska innebörd är, men i år får ni en egen inhämtningsuppgift efter ni läst igenom inlägget. Varvid ni sannolikt kommer förstå att det finns en baktanke med valet av händelser undertecknad väljer att belysa. Dock finns det markant fler händelser att belysa, varvid ett flertal inträffat enbart under december månad, som möjligen kan påverka utvecklingen under 2021. Därutöver har undertecknad främst valt att fokusera på vårt direkta närområde. Det finns minst två andra geografiska områden som kommer kunna påverka oss under nästa år, som ej berörs.

Det gångna året inleddes nästintill omedelbart med en säkerhetspolitik kris. Detta i form av den amerikanska likvidering utav den Iranska Generalmajoren Qasem Soleimani. Likvideringen genomfördes med hjälp av en obemannad flygande farkost den 03JAN2020.1 Detta kom föranleda att Iran genomförde ett vedergällningsangrepp mot amerikanska baser i Irak den 08JAN2020.2 Under hela 2020 får spänningen mellan USA och Iran ansetts varit förhöjd, den snart avgående amerikanska presidenten Donald Trump förefaller även i slutet av 2020 övervägt att genomföra ett angrepp mot Iran.3 Det får ses som troligt att dessa spänningar fortsatt kommer råda efter att den nya amerikansk president svärs in den 20JAN2021.

Den andra säkerhetspolitiska händelsen kom strax därefter, om än att vi ännu inte sett det säkerhetspolitiska konsekvenserna fullt ut av den ännu. Denna händelse är givetvis den nu pågående pandemin med COVID-19.4 Dock förefaller de konsekvenserna kunna vara i antågande.5 Trots att vaccineringar nu påbörjats mot COVID-19.6 Får det troligtvis anses att pandemin inte på långa vägar är över,7 och dess följdverkningar torde vara något som världen kommer få leva med ett långt tag in i 2020-talet. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av den pågående pandemin kan i värsta fall bli än längre utdragna, beroende på hur nationer kommer påverkas av de mer tydliga konsekvenserna såsom ökad arbetslöshet, försämrad statlig ekonomi osv. Vilket troligen kommer påverka relationer mellan nationer men även sammanslutningar av nationer.

Den tredje säkerhetspolitiska händelsen, blev egentligen ingen händelse. Denna händelse hade kunnat vara övningen Defender-2020. Övningen skulle visa på en höjd förmåga att genomföra trupptransporter från USA över Atlanten till Europa för att bistå de allierade länderna i händelse av en väpnad konflikt.8 I Ryssland förefaller övningen jämförts med Able Archer-1983,9 när världen var ytterst nära en väpnad konflikt mellan Warsawapakten och NATO maa. att Sovjetunionens underrättelsetjänsters slutsats var att ett väpnat angrepp var nära förestående.10 Med anledningen av utbrottet av COVID-19 kom övningen kraftigt skalas ned,11 varvid det sannolikt inte heller blev någon större rysk motövningsverksamhet som hade kunnat resultera i oavsiktlig eskalering. Den svenska övningen Aurora-20 som skulle genomföras parallellt i slutskedet av Defender-2020 kom även att kraftigt begränsas maa. COVID-19 och respektive svenskt förband som skulle ingå i övningen kom genomföra egna lokala alt. regionala slutövningar.12 Dock genomförs nästa års ryska operativa-strategiska övning inom det västra militärdistriktet men även det norra i form av Zapad-2021.13 Varvid det får ses som troligt till sannolikt att en förhöjd säkerhetspolitisk spänning kommer uppstå i norra Europa trots en pågående eller i inledningsskedet avtagande pandemi, från KV II intill KV III 2021 maa. Zapad-2021, ffa. då Defender-2021 även kommer genomföras under KV II 2021.

Den fjärde säkerhetspolitiska händelsen som skall beröras är den pågående kraftmätningen i Medelhavet, som även pågick under 2019 och fortsatte in i 2020,14 och kommer fortsätta in i 2021. Det syns tydligast i Libyen där ett flertal länder är involverade i att stödja de två tydligaste fraktionerna. De länder som främst är involverad utgörs av Egypten, Ryssland och Turkiet.15 Därtill pågår en nygammal kraftmätning mellan Grekland och Turkiet där Frankrike även förefaller blivit involverad under 2020.16 Kärnan i kraftmättningen förefaller utgöras av viljan att exploatera naturresurser som finns i Medelhavet,17 men även en tidigare inneboende konflikt mellan Grekland och Turkiet. Till detta kommer även Turkiets upphandling av S-400 systemet som i slutet av 2020 kom innebära att USA utfärdade sanktioner mot Turkiet.18 Detta kan troligtvis påverka, dels relationerna mellan Turkiet och USA menligt, dels relationerna inom NATO.

Den femte säkerhetspolitiska händelsen utgör Nordstream 2. Likt händelserna i Medelhavet har gasledningen Nordstream 2 utgjort en pågående säkerhetspolitisk tvist under ett flertal år.19 Vad som dock får anses var synnerligen intressant, men troligtvis även kan komma att påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen, är att USA förefaller försöka genomföra ett Alexanderhugg gentemot hela projektet, i dess sista stund, för att det ej skall kunna slutföras.20 Vilket säkerligen kommer påverka de redan dåliga relationerna mellan Ryssland och USA,21 än mer. Framförallt utifrån att Rysslands Utrikesminister, Sergej Lavrov, i samband med USA svartlistning av ett antal företag i slutet av 2020 ansågs enl. honom utgöra ett direkt fientligt agerande av USA mot Ryssland.22

Den sjätte säkerhetspolitiska händelsen är väl kanske den mest tydligaste med påverkan på Sverige, nämligen valet i Belarus. Att valet ej skulle genomföras rättssäkert var sedan långt innan ett faktum. Händelseutveckling som kom får även ses vara en sådan som långt innan var trolig, hos de flesta som följt utvecklingen i Belarus genom åren. Att Aleksandr Lukasjenko frivilligt skulle ge upp sin position som President i Belarus kunde redan innan valet ses som obefintligt och förefaller fortsatt vara så. Att Belarus skulle genomföra repressiva åtgärder mot demonstranterna till valresultatet var även väntat,23 men Belarus förefaller även stänga sig mer och mer gentemot delar av omvärlden,24 vilket bör beaktas framgent. Efter valresultatet i Belarus förefaller säkerhetsläget blivit väldigt spänt i Östersjöregionen i och med att den svenska Försvarsmakten iståndsatte en s.k. beredskapsinsats maa. den ökade aktiviteten, och sannolikt även andra spänningar som hade uppstått maa. av valresultatet i Belarus.25 Vilket även visade sig med en rysk maritim landstigning på den numera ryska ön Hogland i finska viken,26 vilket får anses utgöra en tydlig styrkedemonstration maa. att förbandet som genomförde landstigningen kom från den ryska exklaven Kaliningrad.

Därefter kom de säkerhetspolitiska händelserna tätt följa varandra varvid de kommer i en väldigt snabb ordning framgent. Den åttonde säkerhetspolitiska händelsen, vilket dess konsekvenser ännu ej blivit tydliga är USA utdragande från det s.k. Open Skies avtalet.27 Där Ryssland ännu inte genomfört något motsvar. Dock får det ses som troligt att Ryssland fortsatt kommer kvarstanna inom ramen för avtalet. Detta maa. dess låga inhämtningskapacitet genom s.k. fotospaningssatelliter, varvid Open Skies blir en viktig inhämtningsfunktion för dem.28 Vad avser avtal, har det s.k. nya START avtalet, avtal som reglerar mängden kärnvapenstridsspetsar Ryssland och USA får inneha, löpt av och an i utspel under 2020 men även före det.29 Vilket utgör den nionde säkerhetspolitiska händelsen detta år. Huruvida avtalet kommer förnyas torde bekräftas relativt omgående när den nya amerikanska presidenten svärs in i slutet av Januari. Detta maa. att avtalet upphör att gälla den 05FEB2021. Dock får det ses som möjligt att det ej kommer förnyas.

Den tionde säkerhetspolitiska händelsen, vilket vi nu börjar se några konsekvenser utav, är vad som förefaller varit en planerad och överlagd förgiftning, med ett nervgift och tillika massförstörelsevapen, och försök till likvidering från den ryska administrationen gentemot den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.30 Vilket förefaller lett till att, dels ett antal nationers medborgare belagts med inreseförbud till Ryssland,31 dels att ett antal bolag verksamma inom sociala medier kommer beläggas med tydliga restriktioner med vad de får publicera i Ryssland.32 Här får det även ses som möjligt att rysk säkerhets- och underrättelsetjänst kommer agera med olika medel och metoder gentemot de som varit verksamma inom ramen för belysa förgiftningen och likvideringsförsöket gentemot Aleksej Navalnyj. Vilket troligtvis, om så sker kommer, föranleda ett än mer aktivt agerande gentemot Ryssland från ffa. västliga länder.

Den elfte säkerhetspolitiska händelsen är att den brittiske Försvarsstabschefen tydligt förklarade att möjligheten finns att ett tredje världskrig kan inträffa,33 vilket får ses som ett synnerligen allvarligt uttalande av en myndighetsperson ffa. från Storbritannien. Detta skulle kunna följas upp med Dagens Nyheters rubriksättning till det svenska försvarsbeslutet. Där rubriksättningen är att den svenska Försvarsmakten skall förberedas för krig.34 Vilket tydligt får anses indikera att säkerhetsläget går i en klar negativ riktning.

Den tolfte säkerhetspolitiska händelsen får utgöra datorintrånget gentemot det amerikanska företaget SolarWind. Där följdverkningarna ej förefaller vara fullständigt klarlagda, förutom att ca 18,000 kunder skall ha drabbats varav en del även utgör amerikanska myndigheter.35 Ryssland har utpekats som skyldig av bl.a. USA Utrikesminister, Mike Pompeo.36 Hur pass mycket information som har lyckats exfiltreras ut från de statliga amerikanska nätverken är okänt, men i vissa sammanhang har det framförts att detta kan vara den största informationsförlusten någonsin för USA (nej det blir ingen fotnot, just nu, på den uppgiften...). I olika sammanhang har det även framförts att detta datorintrång skulle utgöra en form av krigsförklaring mot USA, men även att ett kraftfullt amerikanskt svar krävs.37 Beroende på vilka motåtgärder USA kan tänkas genomföra, om det genomförs, kan det även komma att påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen men även säkerhetsläget under det kommande året.

Således, vi lämnar strax om någon timme 2020 och går in mot 2021. Ur ett säkerhetspolitiskt och säkerhetsläge perspektiv är det näst intill omöjligt att förutse vad nästa år bär framför sig. Bortsett från de två närmsta kvartalen. Varvid utvecklingen i Belarus och hur Ryssland väljer att agera gentemot Defender-2021 utgör en del i det hela, till detta skall även Zapad-2021 även inräknas som kommer täcka hela norra Europas västra landgräns. Men även hur USA kan tänkas vidta motåtgärder mot Ryssland maa. SolarWind intrånget. Vilket mycket väl skulle kunna orsaka en s.k. oavsiktlig eskalering. Således 2021 kommer troligtvis innebära en hel del säkerhetspolitiska prövningar, med en samtidigt pågående pandemi.

God Nytt År och en God fortsättning till er alla! // Jägarchefen

Källförteckning

Aftonbladet 1 (Svenska)

British Broadcasting Corporation 1234 (Engelska)

Cable News Network 1 (Engelska)

Dagens Nyheter 12 (Svenska)

Folkhälsomyndigheten 1 (Svenska)

Försvarsmakten 12 (Svenska)

Izvestija 1 (Ryska)

Jägarchefen 123 (Svenska)

Ośrodek Studiów Wschodnich 12 (Engelska)

Radio Free Europe/Radio Liberty 1 (Engelska)

Reuters 1234, 5, 6789101112 (Engelska)

Sky News 1 (Engelska)

Svenska Dagbladet 1 (Svenska)

Sveriges Television 1 (Svenska)

TASS 1 (Engelska)

The Barents Observer 1 (Engelska)

The Financial Times 1 (Engelska)

The Hill 12 (Engelska)

The New York Times 12 (Engelska)

The Space Review 1 (Engelska)

U.S. State Department 1 (Engelska)

Slutnoter

1 Reuters. U.N. expert deems U.S. drone strike on Iran's Soleimani an 'unlawful' killing. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-iran-un-rights-idUSKBN2472TW (Hämtad 2020-12-31)

2 Reuters. Iran targets U.S. forces. 2020. https://graphics.reuters.com/IRAQ-SECURITY/0100B4VR2Q5/index.html (Hämtad 2020-12-31)

3 The New York Times. Cooper, Helene. Haberman, Maggie. Jakes, Lara. Sanger, David E. Schmitt, Eric. Trump Sought Options for Attacking Iran to Stop Its Growing Nuclear Program. 2020. https://www.nytimes.com/2020/11/16/us/politics/trump-iran-nuclear.html (Hämtad 2020-12-31)

The New York Times. Cooper, Helene. Trump Warns Iran of Retaliation After Attacks on U.S. Embassy in Baghdad. 2020. https://www.nytimes.com/2020/12/23/us/politics/trump-iran.html (Hämtad 2020-12-31)

4 Jägarchefen. Den nationella säkerhetsstrategin och COVID-19. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/03/den-nationella-sakerhetsstrategin-och_29.html (Hämtad 2020-12-31)

5 Sky News. Haynes, Deborah. Risk of new world war is real, head of UK armed forces warns. 2020. https://news.sky.com/story/risk-of-new-world-war-is-real-head-of-uk-armed-forces-warns-12126389 (Hämtad 2020-12-31)

6 Folkhälsomyndigheten. Alla över 70 står näst på tur för vaccin mot covid-19. 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/alla-over-70-star-nast-pa-tur-for-vaccin-mot-covid-19/ (Hämtad 2020-12-31)

7 Sveriges Television. WHO hoppas pandemin över inom två år. 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/who-hoppas-pandemin-over-inom-tva-ar (Hämtad 2020-12-31)

8 Defense News. Mehta, Aaron. As Defender 2020 drill winds down, US Army plans for 2021 edition. 2020. https://www.defensenews.com/news/your-army/2020/07/10/as-defender-2020-winds-down-army-planning-for-2021-underway/ (Hämtad 2020-12-31)

9 Известия. Полузащитники Европы: у границ России разыграют «войну 2028 года». 2020. https://iz.ru/968230/anton-lavrov/poluzashchitniki-evropy-u-granitc-rossii-razygraiut-voinu-2028-goda (Hämtad 2020-12-31)

10 British Broadcasting Corporation. The war game that could have ended the world. 2018. https://www.bbc.com/future/article/20181108-the-wargame-that-could-have-ended-the-world (Hämtad 2020-12-31)

11 Defense News. Mehta, Aaron. As Defender 2020 drill winds down, US Army plans for 2021 edition. 2020. https://www.defensenews.com/news/your-army/2020/07/10/as-defender-2020-winds-down-army-planning-for-2021-underway/ (Hämtad 2020-12-31)

12 Försvarsmakten. Aurora 20. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/aurora-20/ (Hämtad 2020-12-31)

13 TASS. Moscow to invite foreign military to Russian-Belarusian Zapad 2021 drills. 2020. https://tass.com/defense/1239403 (Hämtad 2020-12-31)

The Barents Observer. Nilsen, Thomas. Northern Fleet Commander says Zapad-2021 will be next year's "main effort". 2020. https://thebarentsobserver.com/en/security/2020/12/northern-fleet-commander-says-zapad-2021-will-be-next-years-main-effort (Hämtad 2020-12-31)

14 Jägarchefen. Trender och Utvecklingar 2020. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/01/trender-och-utvecklingar-2020.html (Hämtad 2020-12-31)

15 Reuters. Warring Libya rivals sign truce but tough political talks ahead. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-libya-security-ceasefire/warring-libya-rivals-sign-truce-but-tough-political-talks-ahead-idUKKBN278195 (Hämtad 2020-12-31)

16 Reuters. Turkey's Erdogan says French leader has 'lost his way' in second broadside. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-france-macron/turkeys-erdogan-says-french-leader-has-lost-his-way-in-second-broadside-idUKKBN27A0KY (Hämtad 2020-12-31)

17 Reuters. Turkey extends exploration in disputed Mediterranean waters to October 27. 2020. https://www.reuters.com/article/uk-turkey-greece-ship/turkey-extends-exploration-in-disputed-mediterranean-waters-to-october-27-idUKKBN27702D (Hämtad 2020-12-31)

18 British Broadcasting Corporation. US imposes sanctions on Turkey over Russia weapons. 2020. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-55311099 (Hämtad 2020-12-31)

19 British Broadcasting Corporation. Gas wars: The problem with Nord Stream 2. 2019. https://www.bbc.com/news/av/world-europe-47166669 (Hämtad 2020-12-31)

20 Reuters. Shalal, Andrea. Exclusive: U.S. preparing new sanctions to impede Russia's Nord Stream 2 pipeline. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-russia-nord-stream-exclusive-idUSKBN28X2B6 (Hämtad 2020-12-31)

21 Radio Free Europe/Radio Liberty. Russia Sees Relations With U.S. Going 'From Bad To Worse'. 2020. https://www.rferl.org/a/russia-sees-relations-with-u-s-going-from-bad-to-worse-/31015391.html (Hämtad 2020-12-31)

22 Reuters. Kremlin says new U.S. sanctions are hostile act by outgoing Trump administration. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-usa-sanctions-kremlin/kremlin-says-new-u-s-sanctions-are-hostile-act-by-outgoing-trump-administration-idUSKBN28W11Q (Hämtad 2020-12-31)

Reuters. U.S. publishes list of Chinese and Russian firms with military ties. 2020. https://www.reuters.com/article/us-usa-china-military-companies-exclusiv/u-s-publishes-list-of-chinese-and-russian-firms-with-military-ties-idUSKBN28V2LQ (Hämtad 2020-12-31)

23 Jägarchefen. Något ytterligare om Belarus - igen. 2020. https://jagarchefen.blogspot.se/2020/08/nagot-ytterligare-om-belarus-igen.html (Hämtad 2020-12-31)

24 Ośrodek Studiów Wschodnich. Belarus: a police state in action. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-11-16/belarus-a-police-state-action (Hämtad 2020-12-31)

Ośrodek Studiów Wschodnich. Belarus: Partial border closure. 2020. https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2020-12-14/belarus-partial-border-closure (Hämtad 2020-12-31)

25 Försvarsmakten. Beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. 2020. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2020/08/beredskapsinsats-i-ostersjon-och-pa-gotland/ (Hämtad 2020-12-31)

Svenska Dagbladet. Gummesson, Jonas. Regeringen vet hur länge Sverige kan försvaras. 2020. https://www.svd.se/var-formaga-tydlig-hos-dem-som-behover-veta (Hämtad 2020-12-31)

26 Aftonbladet. Vent, Niclas. Så kan Sverige bita ifrån – vid angrepp idag. 2020. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RRPqVr/sa-kan-sverige-bita-ifran--vid-angrepp-idag (Hämtad 2020-12-31)

Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Ryska landstigningsfartyg utlöste höjd svensk beredskap. 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ryska-landstigningsfartyg-utloste-hojd-svensk-beredskap/ (Hämtad 2020-12-31)

27 Cable News Network. Browne, Ryan. US formally withdraws from Open Skies Treaty that bolstered European security. 2020https://edition.cnn.com/2020/11/22/politics/us-withdrawal-open-skies/index.html (Hämtad 2020-12-31)

28 Graef, Alexander. Kütt, Moritz. Visualizing the Open Skies Treaty. 2020. https://openskies.flights/ (Hämtad 2020-12-31)

TASS. Russia to seek firm guarantees that parties to Open Skies Treaty meet their commitments. 2020. https://tass.com/politics/1226467 (Hämtad 2020-12-31)

The Space Review. Hendrickx, Bart. Upgrading Russia’s fleet of optical reconnaissance satellites. 2020. https://www.thespacereview.com/article/4006/1 (Hämtad 2020-12-31)

U.S. State Department. On the Treaty on Open Skies. 2020. https://www.state.gov/on-the-treaty-on-open-skies/ (Hämtad 2020-12-31)

29 Reuters. U.S. response to Putin may close door to more arms control talks under Trump. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-putin-armsrace-idUSKBN28R1Y (Hämtad 2020-12-31)

30 British Broadcasting Corporation. Russian agent 'tricked into detailing Navalny assassination bid'. 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-55395683 (Hämtad 2020-12-31)

31 Reuters. Russia summons UK envoy, expands visa ban list, in response to Navalny sanctions. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-britain-navalny/russia-bars-more-british-citizens-from-entry-over-navalny-sanctions-idUSKBN2940UN (Hämtad 2020-12-31)

TASS. Russia imposes retaliatory sanctions against German, French officials. 2020. https://tass.com/politics/1223001 (Hämtad 2020-12-31)

32 Reuters. Putin targets U.S. social media, secret agent leaks and protests with new laws. 2020. https://www.reuters.com/article/us-russia-politics-putin/putin-targets-u-s-social-media-secret-agent-leaks-and-protests-with-new-laws-idUSKBN2941AE (Hämtad 2020-12-31)

33 Reuters. Global uncertainty could risk World War Three - UK military chief. 2020. https://www.reuters.com/article/us-britain-remembrance-war-idUSKBN27O066 (Hämtad 2020-12-31)

34 Dagens Nyheter. Holmström, Mikael. Hultqvist: Försvaret rustas upp mot krig. 2020. https://www.dn.se/sverige/hultqvist-forsvaret-rustas-upp-mot-krig/ (Hämtad 2020-12-31)

35 Reuters. Hackers' broad attack sets cyber experts worldwide scrambling to defend networks. 2020. https://www.reuters.com/article/us-global-cyber/hackers-broad-attack-sets-cyber-experts-worldwide-scrambling-to-defend-networks-idUSKBN28S2V3 (Hämtad 2020-12-31)

The Financial Times. The great hack attack: SolarWinds breach exposes big gaps in cyber security. 2020. https://www.ft.com/content/c13dbb51-907b-4db7-8347-30921ef931c2 (Hämtad 2020-12-31)

36 Reuters. Cyber attack on U.S. government may have started earlier than initially thought - U.S. senator. 2020. https://www.reuters.com/article/us-global-cyber-usa-senator/cyber-attack-on-u-s-government-may-have-started-earlier-than-initially-thought-u-s-senator-idUSKBN29501K (Hämtad 2020-12-31)

The Hill. Biden calls for modernizing US defenses following massive hack. 2020. https://thehill.com/policy/cybersecurity/531868-biden-calls-for-modernizing-us-defenses-following-massive-hack (Hämtad 2020-12-31)

37 The Hill. Why America must retaliate after massive cyberattack from Russia. 2020. https://thehill.com/opinion/national-security/531729-why-america-must-retaliate-after-massive-cyberattack-from-russia (Hämtad 2020-12-31)

Det behövs en arg snickare i försvarspolitiken


I senaste numret av Officerstidningen skriver jag krönika. Den återfinns digitalt i tidningen här på sidan 40! Den återpubliceras även här nedan....


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Det nya försvarsbeslutet är en blandning av regionalpolitik och militära motiv säger försvarsminister Peter Hultqvist i en intervju i samband med ett besök i Sollefteå nyligen där ett arméregemente ska återupprättas. ”Det här är ett beslut som får lokala effekter på sysselsättning och ekonomi” deklarerade försvarsministern.

Att etablera nya regementen i nedre Norrland, Dalarna och Värmland var däremot inget som prioriterades av Försvarsmakten när man lämnade in underlaget inför försvarsbeslutet. Det innebär att politikerna inte hörsammat expertmyndigheternas råd i den omfattning som de borde. Skulle man ha en motsvarande ordning vid styrning av rättsväsendet i Sverige skulle det rent hypotetiskt kunna jämföras med att Polisen begär ekonomiska medel för att anställa fler poliser i Malmö för att klara av att hantera en kraftigt ökad brottslighet. Men istället fattar politikerna beslut om att bygga en ny stor polisstation i Pajala för att skapa fler arbetstillfällen.

I Sverige har vi en demokratisk ordning där folkvalda politiker styr myndigheterna. Det är en god ordning vi ska värna om. Men samtidigt skiljer sig styrningen av Försvarsmakten jämfört med hur de flesta andra myndigheter styrs. När det gäller Försvarsmakten vill man ofta detaljstyra trots en komplex verksamhet där en majoritet av våra politiker ofta helt saknar relevant utbildning och kunskap inom området.

I arbetet med försvarsbeslutet har Försvarsmakten därför tagit fram underlag där man har gett politikerna det bästa militära rådet för vad som bör göras för att skapa ett starkt och trovärdigt försvar. Men här ansåg politikerna att de visste bättre och slog fast att ”detta ska bli arméns försvarsbeslut”. Därmed blev det fokus på att etablera nya regementen trots att det är en evig sanning att man inte försvarar landet med kaserner. Men kommunalråden på de gamla garnisonsorterna gjorde givetvis vågen i kommunhusen och mobiliserade alla krafter för att påvisa att just deras kommun borde få ett nytt regemente.

Försvarsmakten blir nu anvisad att lägga stora pengar på att bygga nya kaserner på nya orter, innan man har lagat det läckande taket på befintlig organisation. Decennier av avveckling följt av svår underfinansiering har skapat förmågeluckor och ett omfattande omsättningsbehov av materiel inom samtliga försvarsgrenar. När politiken detaljstyr Försvarsmakten att etablera arméregementen på nya platser, och dessutom rycker ut saker från helheten och trycker in annat man tycker är bra, så finns en överhängande risk att ”operativ balans samt producerbarhet”äventyras. Två faktorer som Försvarsmakten har pekat ut som centrala när organisationen ska växlas upp.

I en tid där omvärldsutvecklingen är dramatisk och där motståndaren växer både i förmåga och numerär så borde rimligtvis särintresset regionalpolitik läggas åt sidan. Allt fokus borde istället ligga på att placera pengarna där de gör mest nytta för att öka försvarsförmågan och bygga färdigt den organisation som redan finns för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget vi har att hantera här och nu. Att prioritera en etablering av fler regementen i glesbygdskommuner och gamla garnisonsorter möter enligt min mening inte dagens hotbild på ett adekvat sätt.

Mot bakgrund av detta önskar jag att det fanns en ”arga snickaren” inom försvarspolitiken som ifrågasätter när det saknas en hållbar plan, och som kräver att man måste slutföra det man påbörjat innan man kastar sig över nästa projekt.

”En slät figur”


"En slät figur" och en "fågelskrämma" som "red illa och talade en långtifrån felfri franska" var tidiga omdömen om Napoleon från en sergeant respektive en general. Magnus Olofssons nya bok fokuserar visserligen på Napoleons fälttåg, men personen Napoléon Bonaparte belyses också rätt bra och bland annat därför griper den tag i mig.

Det är något djupt fascinerande med Napoleons märkliga uppgång, och därtill finns det mer aktuella skäl att sätta sig in i Frankrikes roll i Europa: Brexit och president Macrons utrikespolitik gör att Frankrike får en större roll inom EU. Detta påverkar givetvis också Sverige, även säkerhetspolitiskt. Därmed vill jag inte jämföra Napoleon med Macron, men lite större kunskap om Frankrike skulle i Brexits kölvatten kanske inte direkt skada? 

Hur kan man då snabbt inhämta det moderna kunskapsläget vad gäller Napoleon och särskilt hans fälttåg? Det finns en ny och rätt lättläst bokserie, "Krigens historia", med James F. Gebhardts och min bok Slaget om Nordkalotten som andra bok. Den tredje och senaste är Napoleons fälttåg av historikern Magnus Olofsson, känd från tidskrifterna Militär Historia och Populär Historia.

Vad var Napoleons mål i krig? Olofssons svar: "Hans mål i varje fälttåg var att tvinga fram en stor, avgörande drabbning mot fiendens huvudstyrka." Detta krävde en särskild förmåga att snabbt identifiera huvudstyrkan och Napoleon sade själv om sin förmåga: "Jag ser bara en sak, nämligen fiendens huvudstyrka".  

Olofsson tydliggör att grundläggande för Napoleons makalösa karriär var hans insikter om propaganda och att han helt enkelt såg till att avlöna sina soldater. Hans officerskollegor hade inte brytt sig lika mycket om dylika ting. Samtidigt kunde han vara allt annat än sympatisk, exempelvis mot sina krigsfångar i Mellanöstern. Vid ett tillfälle lät han där avrätta tretusen krigsfångar för att som man sade "ingjuta skräck i fienden". 

Talande för Napoleons personlighet är hur han har en påve nära sig vid kröningsceremonin i Notre-Dame, men ändå väljer att kröna sig själv. 

Den brittiska synen på Napoleon, och i viss mån även Frankrike, påminns man om när man läser om hans förberedelser inför en landstigning i England. Det första land som ställde upp på britternas motdrag, en allians mot Napoleon, var Sverige, följt av Ryssland. Givetvis figurerar även den senare svenske kungen Jean-Baptiste Bernadotte i Napoleons fälttåg och vad gäller Bernadottes armékår skriver Olofsson "Aldrig förr hade så stora truppstyrkor förflyttat sig över så stora avstånd på så kort tid". 

Napoleons ryska fälttåg väcker tankar om hur historien kan upprepa sig, men också en stor fråga som väl ingen, inklusive Olofsson, helt verkar kunna besvara - varför Napoleon inte satte in sin elitstyrka, både stor och utvilad, på den kritiska dagen. Olofsson konstaterar att i avgörandets stund försatte fransmännen chansen att "förvandla en taktisk seger till en strategisk triumf".

Olofssons grundförklaring till Napoleons blodiga fiaskon tror jag stämmer bra, men det vore lite för mycket av en spoiler att här återge den. 

Trots att Napoleons namn än idag är så välkänt har det getts ut förvånansvärt lite Napoleon-litteratur på svenska. Både därför + Brexit + för att Magnus Olofsson skriver trovärdigt och modernt anser jag att hans bok är en av årets väsentliga svenska militärhistoriska böcker.

Yrkessoldater – en parentes i Försvarsmaktens utveckling?

Den 1 juli 2010 röstade en knapp majoritet i Riksdagen för att värnplikten skulle bli vilande, inga fler värnpliktiga skulle utbildas. Försvarsmakten skulle bemannas med fast anställd personal, och till delar med frivilligpersonal, t ex i Hemvärnet. En modell som bedömdes tillgodose behovet av soldater till en liten organisation som i huvudsak skulle ägna sig åt [...]

Försvarsbeslut 2020 – några perspektiv

I dagarna har Sveriges riksdag antagit Försvarsbeslut 2020 som innebär mer pengar till försvaret och olika ambitionshöjningar, bland annat i form av en ny inriktning för krigsorganisationen och förändringar i grundorganisationen. För arméns del skall antalet brigader ökas och styrkorna på Gotland förstärkas. Regeringens proposition 2020/21:30 – Totalförsvaret 2021–2025 För att något så komplext skall [...]

Bland opinionsundersökningar och Kärnvapen

Reflektion

Stundtals dyker det upp intressanta opinionsundersökningar från Ryssland med bäring helt eller delvis mot det nu rådande säkerhetsläget. Den 07DEC2020 publicerade det ryska opinionsinstitutet FOM en undersökning avseende den ryska befolkningens syn kring kärnvapen. I undersökningen deltog 1000 st respondenter mellan den 20-22 November 2020, undersökningen genomfördes över telefon. Respondenternas ålder var från 18 år och äldre, den statiska felmarginalen ansågs ej överstiga 3,8%. Åldersfördelningen i undersökningen var 17% mellan 18-30 år, 31% mellan 31-45 år, 26% mellan 46-60 år och 26% var 61 år eller äldre.1

I undersökningen framkommer det att 53% utav den totala mängden respondenter anser det i dag finns en hotbild att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt. Utifrån den tidigare beskrivna åldersgruppering anser 39% av de mellan 18-30 det, 44% i de mellan 31-45 det, 63% i de mellan 41-60 och 63% hos de som var 61 år eller äldre. Utav de respondenter som svarade att en sådan hotbild finns, ansåg 39% att den hotbilden främst kommer från USA.2 Detta kan även jämföras mot opinionsinstitutet Levada Tsentr senaste undersökning kring vilka nationer som anses vänligt eller fientligt inställda till Ryssland. I denna undersökning ansåg 70% av respondenterna att USA var fientligt inställd gentemot Ryssland.3

Dock säger detta inte så mycket, om det ej klargörs vilken sannolikhet den ryska befolkningen anser att ett väpnat angrepp kan tänkas genomföras mot dem. Enligt det ryska opinionsinstitutet VTsIOM undersökning från oktober 2019, vilket förefaller vara den senaste undersökningen i den frågan, anser enbart 31% av den ryska befolkningen att ett väpnat angrepp mot Ryssland kan anses vara sannolikt.4 Detta utgör nästan 1/3 av den ryska befolkningen varvid det får anses att en viss krigsrädsla rådde hos den ryska befolkningen, men den kan ej anses vara utbredd. Vilket skulle kunna jämföras mot den svenska oron 2018 om ett väpnat angrepp var sannolikt i vårt närområde, som uppmättes till 36%.5 Varvid det även får anses funnit en krigsrädsla hos den svenska befolkningen. Dock var den ryska krigsrädslan under 2018 mer utbredd än den svenska och låg mellan 50-39%.6 Vilket säkerligen kan vara av intresse att undersöka av någon, vilka mekanismer eller händelser som orsakade en sådan höjd krigsrädsla i Ryssland under 2018.

Varför blir då detta intressant? Inledningsvis bör det klargöras att ryska opinionsundersökningar och de ryska opinionsinstitutens undersökningar, alltid bör betraktas med väldigt källkritiska ögon.7 Vilket eventuellt kan bero på en inbyggd misstro hos den ryska befolkningen om att myndigheter kan genomföra någon form av kartläggning vid dessa frågeställningar, varvid svaren kan bli missvisande. Dock är det intressant att notera en undersökning av den Internationella Rödakorskommittén publicerad i januari 2020, där 16 000 personer från 16 länder i åldersspannet 20-35 år tillfrågades ett antal frågor rörande väpnande konflikter. Hälften av respondenterna kom från länder i fred, den andra hälften i länder med väpnad konflikt. I denna undersökning framkom det bl.a. att 54% av de tillfrågade trodde att ett kärnvapenangrepp skulle kunna genomföras under de kommande 10 åren.8 Vilket är en markant högre siffra än vad FOM redovisar i motsvarande ryska åldersgruppering.

Vad som dock kan konstateras, är att det förefaller finnas en rädsla och en uppfattningen om att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt, runt om i världen, men även att väpnade konflikter kan inträffa. Hur utbredd denna rädsla de facto är, går att diskutera men den finns bevisligen. Att kärnvapen kan komma att användas vid en väpnad konflikt förefaller även vara en slutsats som den svenska Försvarsmakten kommit fram till. I den svenska Försvarsmaktens Doktrin för Gemensamma operationer (DGO) skrivs avseende hur det väpnande angreppet kan genomföras mot Sverige att, "eftersträvas strategisk chock och ett snabbt avgörande kan taktiska kärnvapen sättas in tidigt i konflikten".9 Utifrån ett svenskt perspektiv förefaller begreppet strategisk chock kunna innebära att handlingsförlama det som utgör rikets högsta ledning,10 för att snabbt nå ett avgörande eller om man så vill ett s.k. fait accompli.

Trots att den svenska Försvarsmakten framför att taktiska kärnvapen kan insättas mot Sverige, utgör kärnvapendimensionen något av "elefanten i rummet" i den svenska säkerhetspolitiska debatten. I den senaste försvarspropositionen går det att finna ordet "kärnvapen" vid 42 tillfällen.11 Vid inget av dessa tillfällen framförs det att kärnvapen kan tänkas användas mot Sverige, trots att propositionen konstaterar att Sverige kan utsättas för ett väpnat angrepp.12 Detta blir särskilt intressant i och med att Försvarsmakten tre månader innan försvarspropositionen publicerades, öppet beskriver riskerna kring ett kärnvapenangrepp mot Sverige som en metod motståndaren kan tänkas tillämpa. Därutöver är hotbildsbeskrivningen avseende det väpnade angreppet näst intill identisk mellan DGO och försvarspropositionen,13 dock utelämnas kärnvapenaspekten i försvarspropositionens hotbildsbeskrivning. Vilket får anses vara något anmärkningsvärt.

Det blir än mer anmärkningsvärt då tröskeln för att använda, åtminstone taktiska, kärnvapen förefaller sänkts sedan det kalla kriget,14 men även att kärnvapensystemen förefaller fått en ökad betydelse under de senaste decenniet.15 Sveriges Försvarsminister, Peter Hultqvist, berörde dock i sitt anförande vid Folk och Försvars årliga konferens i sälen 2020, den ryska kärnvapenövningen GROM-2019. Vilket även var Rysslands största kärnvapenövning sedan 1991.16 Dock berördes inget kring sannolikheten om en motståndare kunde tänkas angripa Sverige med kärnvapen i Försvarsministerns anförande, vilket 7 månader senare kom att skrivas offentligt i DGO. Vilket återigen för oss in på tesen att kärnvapen utgör något av "elefanten i rummet" i den svenska säkerhetspolitiska debatten.

Således för att rekapitulera, det förefaller finnas en oro att kärnvapen kan komma att användas i händelse av en väpnad konflikt i ett flertal nationer. Det förefaller även finnas tecken på att tröskeln för att använda kärnvapen har sänkts sedan det kalla krigets slut hos kärnvapenmakterna. Den svenska Försvarsmakten förefaller även se det så pass troligt att de skriver öppet och offentligt att vid vissa situationer kan en motståndare komma att använda kärnvapen mot Sverige, i händelse av en väpnad konflikt. Vad kan då göras?

Utgående från begreppet strategiskt chock bör samtliga nivåer, inom civil och militär ledning, vara medvetna om att kärnvapen kan komma att användas. Detta minskar troligtvis risken för en en total handlingsförlamning på de olika ledningsnivåer, om så skulle ske. Främst för att de psykologiska aspekterna av kärnvapen ofta bortses från, utan fokus är främst på dess fysiska och destruktiva kraft. Detta innebär även att en motståndarens användande av taktiska kärnvapen regelmässigt bör ingå i s.k. krigsspel för både civila och militära befattningshavare på de olika ledningsnivåerna. Detta syftande till att chefer på olika nivåer skall kunna vidta rätt förebyggande åtgärder för att minska effekterna av ett insättande på svenskt territorium med taktiska kärnvapen, men även ha en mental handlingsberedskap av att det kan tänkas ske. Men det krävs även att denna risk medvetandegörs för den breda allmänheten, likt det gjordes under det kalla kriget. Då den psykiska motståndskraften hos den svenska befolkningen sannolikt kommer vara direkt avgörande för att stridsmoralen ej skall brista i händelse av ett angrepp med taktiska kärnvapen.

Avslutningsvis, som berörts ett antal gånger i detta inlägg. I den svenska säkerhetspolitiska debatten är diskussionen kring användande av kärnvapen mot Sverige nästintill obefintlig. Kärnvapen diskuteras, men då främst ur ett nedrustningsperspektiv. Detta måste ändras, framförallt då Försvarsmakten ser det som en möjlighet att kärnvapen kan insättas mot Svenskt territorium. Lyfts inte diskussion kring detta, kommer den strategiska chocken definitivt uppnås.

Have a good one! // Jägarchefen


Källförteckning

FOM 1 (Ryska)

Försvarsmakten 1 (Svenska)

Internationella Rödakorskommittén 1 (Svenska)

Levada Tsentr 1 (Ryska)

Regeringskansliet 12 (Svenska)

Sveriges Television 1234 (Svenska)

VTsIOM 1 (Ryska)

Edström, Håkan. Gyllensporre, Dennis. Westberg, Jacob. Military strategy of small states: responding to external shocks of the 21st century. Abingdon: Routledge, E-bok, 2019.


Slutnoter

1 ФОМ. О ядерном оружии. 2020. https://fom.ru/Bezopasnost-i-pravo/14509 (Hämtad 2020-12-27)

2 Ibid.

3 Левада-Центр. ВРАГИ. 2020. https://www.levada.ru/2020/10/15/vragi-2/ (Hämtad 2020-12-27)

4 ВЦИОМ. Друзья и враги. 2019. https://wciom.ru/analytical-reviews/analiticheskii-obzor/druzya-i-vragi (Hämtad 2020-12-27)

5 Sveriges Television. Olsson, Jonas. MSB: Svenskarna är mindre oroliga för krig. 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/msb-svenskarnas-oro-for-krig-har-minskat (Hämtad 2020-12-27)

6 ВЦИОМ. Друзья и враги. 2019. https://wciom.ru/analytical-reviews/analiticheskii-obzor/druzya-i-vragi (Hämtad 2020-12-27)

7 Sveriges Television. Kleberg, Carl Fridh. Rysk opinionsundersökning visar rekordlåg förtroendesiffra för Putin. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordlag-fortroendesiffra-for-putin (Hämtad 2020-12-27)

8 Internationella Rödakorskommittén. Millenials on war. 2020. https://www.rodakorset.se/om-oss/fakta-och-standpunkter/rapporter/millenials-on-war/ (Hämtad 2020-12-27)

9 Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 18.

10 Edström, Håkan. Gyllensporre, Dennis. Westberg, Jacob. Military strategy of small states: responding to external shocks of the 21st century. Abingdon: Routledge, E-bok, 2019, s. 1, 15.

11 Prop. 2020/21:30. Totalförsvaret 2021–2025. s. 32, 37-38, 41-42, 47-48, 51, 53-54, 58, 64-65.

12 Ibid. s. 26.

13 Ibid. s. 60-61.

Försvarsmakten. Doktrin för Gemensamma operationer. Stockholm: Försvarsmakten, 2020, s. 17-18.

14 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: Ökad risk att USA eller Ryssland tar till kärnvapen. 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sipris-expert-risken-for-karnvapenkrig-har-okat (Hämtad 2020-12-27)

15 Sveriges Television. Olsson, Jonas. Expert: ”Det är ett direkt hot mot Europa”. 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/expert-om-usa-s-beslut-att-drar-sig-ur-karnvapenavtalet-inf-det-ar-ett-direkt-hot-mot-europa (Hämtad 2020-12-27)

16 Regeringskansliet. Försvarsminister Peter Hultqvists tal vid Folk och Försvar 2020. 2020. https://www.regeringen.se/tal/2020/01/forsvarsminister-peter-hultqvists-tal-vid-folk-och-forsvar-2020/ (Hämtad 2020-12-27)