"What are the measurements of suffering inflicted on Palestinians in Gaza since Oct 7 2023, deaths, wounded, starved, sickness, etc?" Undertecknad ställde, på förekommen anledning (se nedan om det nya israeliska beslutetet), denna fråga till AI – som knappast kan misstänkas för partiskhet) härom dagen och fick då följande svar, i sammandrag: Över 50, 021 [...]
I den aktuella debatten om Ukrainas framtid i den europeiska säkerhetsordningen råder stor förvirring kring säkerhetsgarantier. Även om det verkar råda konsensus om att Ukraina behöver säkerhetsgarantier är det oklart vem som skulle kunna ge dem. Hittills har ingen aktör i internationella relationer faktiskt lämnat säkerhetsgarantier för Ukraina. Många länder har utlovat fortsatt stöd och [...]
USA:s konstitution, i Article I, Section 8, ger uttryckligen Kongressen makten att “lay and collect Taxes, Duties, Imposts and Excises”. Så i grunden är det inte presidenten som har den konstitutionella makten att införa tullar. Men här är varför presidenten ändå ibland kan agera i tullfrågor: Delegering av befogenheter Kongressen har under årens lopp delegerat [...]
The Soviet Union is not now nor will it be during the next decade in the throes of a true systemic crisis, for it boasts enormous unused reserves of political and social stability that suffice to endure the deepest difficulties. The Soviet economy, like any gigantic economy administered by intelligent and trained professionals, will not [...]
Statsminister Ulf Kristersson nämner i en intervju i Svenska Dagbladet den 2 april att han tror att minst dubbelt så många behöver genomgå värnpliktsutbildning ”framöver”. Även om ”framöver” innebär 2035 eller senare kommer det att ställa mycket höga krav på snabb numerär förtätning. Om detta skriver jag nedan. Det finns bara en myndighet som har [...]
Den 20 januari utsågs Marco Rubio till amerikansk utrikesminister, en av de viktigaste posterna i administrationen. Med tanke på de många och snabba förändringarna som hittills har kännetecknat Donald Trumps presidentperiod nummer två så är det viktigt att följa utrikesministerns uttalanden för den som vill förstå politiken. Vilka budskap för han fram och vilka slutsatser [...]
The British should be encouraged and in practice promised financial support in exchange for extending their nuclear umbrella over their allies in Europe. President Trump has created international chaos in no time. It is not easy for us to navigate wisely when he feels such great kinship with the world's worst dictators. "We have two [...]
Häromdagen slog Högsta domstolen fast att ett antal venezuelanska migranter, som hålls i häkte i Texas, inte får utvisas utan att ha fått sin sak rättsligt prövad. Domen är tydlig: även den som saknar medborgarskap har rätt till grundläggande rättssäkerhet. Ändå hörs nu signaler från både federalt och delstatligt håll om att domstolens beslut kan [...]
Bakgrund Akademiens säkerhetspolitiska avdelning riktar under våren sökljuset mot det förändrade säkerhetslägets innebörd för norra Europa som helhet och för de nordiska länderna i synnerhet. Avdelningens sammanträde den 26 mars utgjorde starten. Avdelningssammanträdet, ett miniseminarium, bevistades av nästan fyrtio personer från akademiens alla avdelningar, vilka deltog fysiskt vid DVÖ[1] eller digitalt via Google Meet. Med [...]
The Trump administration’s aggressive tariff policy has sparked debate over whether these measures represent genuine policy objectives or merely serve as leverage in a complex global negotiation strategy. This analysis explores the evidence suggesting these tariffs are part of a coordinated negotiation scheme, examines counterarguments, and considers the implications for global actors including China and [...]
”Battles are fought in trenches but won in factories” – detta uttalande tillskrivs ofta Josef Stalin, och oavsett dess exakta ursprung så belyser det en central insikt om modern krigföring. Kontentan är att i långdragna konflikter avgörs inte utfallet av skillnader i stridstaktik, befintlig materiel när kriget bryter ut och mod på slagfältet, utan av [...]
Krigsekonomi, ekonomiskt tvång, ekonomisk krigföring, ekonomisk säkerhet, ekonomiskt försvar − ordet ekonomi förekommer numera frekvent i nya försvars- och säkerhetsstrategier, inte minst sådana som härstammar från EU. I slutet av mars publicerade EU-kommissionen både en vitbok om unionens beredskap och en färdplan för att rusta upp Europa så snabbt det går (ReArm Europe). Färdplanen för [...]
Detta är ytterligare ett inlägg i debatten om framtidens svenska armé. Inlägget kommer att, med avstamp ur observationer från kriget i Ukraina, diskutera att Armén i kriget inte är en isolerad aktör, utan en del av större krigsansträngning. Storskalig krigföring är en insats av hela samhället, där hela samhället går i krig. Kriget mot Ukraina [...]
Lön är något som engagerar och skapar debatt i hela samhället. Försvarsmakten är inget undantag. Omvärldsutvecklingen under de senaste åren har för många medarbetare inneburit ett högt arbetstryck och därmed ett alltmer ansträngt livspussel.
Jag hör att många upplever att löneutvecklingen inte speglar det ansvar som många chefer och medarbetare har. Det är en berättigad känsla, och det är viktigt att vi pratar om detta, samtidigt som Försvarsmakten är en stor statlig arbetsgivare, inordnad i den statliga arbetsgivarpolitiken, med krav på samordning inom hela staten. Det är inte möjligt för en enskild myndighet att avvika alltför mycket från den gemensamma normen för löneutveckling.
I Försvarsmakten har vi under flera år lagt tid och resurser på att åstadkomma en logisk och tydligt kommunicerad lönemålbild – lokalt såväl som gemensamt för hela myndigheten. Vi vet att allt inte är perfekt idag, men arbetsgivarens vilja har en tydlig riktning – bland annat gällande framförhållning och förmåner vid utlandsstationering, medföljandestöd och inte minst långsiktighet i yrkes- och karriärutvecklingen. I flera fall ligger besluten inte inom Försvarsmakten och där driver vi på för att medföljandetillägget ska höjas och att medföljande vid utlandstjänstgöring ska behålla sin SIG. Dessa frågor drivs i nära samarbete med Arbetsgivarverket och berörda myndigheter och jag ser fram emot att tillsammans med Arbetstagarorganisationerna jobba vidare för att skapa goda förutsättningar.
Kritiken som jag i allra högsta grad hör – från facket och ibland från oss själva – är inte orimlig. Men det är också viktigt att se hela bilden. De senaste åren har Försvarsmakten gjort extra lönesatsningar – mer än andra myndigheter – och vi har förbättrat tillägg och utlandsersättningar. En del av de satsningar som har genomförts (2022) var just att öka ersättningen för arbete utöver normalarbetstid. Men vi är inte färdiga med lönestrukturen i Försvarsmakten.
Självklart ska arbete utöver normalarbetstid ersättas utöver månadslönen, vilket jag tidigare inte uttryckte tillräckligt tydligt. Tillägg är en kompensation för det merarbete våra medarbetare gör. Siffror på totalen kan ibland uppfattas som felaktiga, utifrån den enskildes situation och jag beklagar att jag valde detta exempel.
Jag vill avsluta med två saker:
För det första – fortsätt säga vad ni tycker. Vi behöver er röst.
För det andra – se det som faktiskt förändras. Det är inte tillräckligt ännu, men vi åstadkommer succesivt förändringar.
Kim-Lena Ekvall Svedenblad
Personaldirektör, Försvarsmakten
Förnyelse av beredskapslagstiftningen Den äldre beredskapslagstiftningens grunder präglades av det kalla krigets behov och byggde på några grundförutsättningar som i viktiga avseenden inte längre går att ha som utgångspunkter för grunderna i lagstiftningen. En sådan förutsättning var vårt lands säkerhetspolitiska hållning, som innebar alliansfrihet i fred syftande till att söka inta neutralitet i krig mellan [...]
På ett år kan mycket hända. Till och med på bara någon månad. Det NATO som Sverige efter visst turkiskt och ungerskt förhalande blev medlem i för lite drygt ett år sedan ser ju just nu inte ut att ha så värst många likheter med dagens försvarsallians. Den 7 mars 2024, när Sverige inträdde i [...]
Kan Sverige bidra med fredsfrämjande trupp till Ukraina? Frågan har berörts av flera skribenter i media. För farligt! Vi har inte trupp, vi har inte befäl, vi har inte materiel är några av skälen emot. Reta inte Putin har jag också hört- bara det är ett skäl att skicka en styrka. Dessa skäl framförs främst [...]
I ett debattinlägg i Aftonbladet, 29 mars, skriver Officersförbundet att höjda löner och bättre arbetsmiljö är ett måste när försvaret rustas. Utifrån inlägget ser vi att det finns risk för att bilden av villkoren och lönerna för officersyrket blir snedvriden. Istället behöver de ses utifrån en större helhet.
Försvarsmakten arbetar utifrån den statliga lönebildningen och har under de två senaste åren gjort betydande satsningar på löner och tillägg. De flesta andra myndigheter har följt löneutvecklingstakten på arbetsmarknaden medan Försvarsmakten har skjutit till ytterligare cirka 1,5 procent i varje revision. Kontinuerligt anställda officerare har fått i snitt 3,4 procent mer i lönekuvertet mellan 2022 och 2023. Mellan 2023-2024 var motsvarande siffra 5,6 procent.
Officerare och annan militär personal uppbär också olika typer av tillägg (Försvarsmaktsdygn, OB, jour, beredskap samt övriga rörliga och fasta tillägg) på sin lön, exempelvis har officerare tillägg i genomsnitt strax över 10 000 kr per månad för 2024. Lönen under utlandstjänstgöring vid en internationell militär insats har även exempelvis höjts från 1,3 x individuell lön + 8 000 kronor till 1,3 x individuell lön + 12 000 kronor per månad tillsammans med ett höjt insatstillägg från 3 000 till 4 500 kronor per månad. Utöver detta har militär personal, i jämförelse med övriga yrkeskategorier i Sverige, betalt under sin utbildning. Officersutbildningen, är en högskoleutbildning med lön eller kadettersättning, vilket gör att det inte är nödvändigt att studielån, vilket många andra yrkesgrupper behöver. I övrigt har Försvarsmaktspersonal goda förutsättningar för kompetensutveckling inom ramen för sin anställning.
Försvarsmakten har formulerat en arbetsgivarvilja som ger inriktning för utveckling av förutsättningar m.m. för utlandsstationerad personal. Där framgår bland annat att villkoren för utlandsstationering ska vara kända i organisationen för att skapa tydlighet, transparens och förutsägbarhet, i den situation där en planerad medföljande är anställd i Försvarsmakten ska arbetsgivaren, om möjligt, omhänderta dennes kompetens samt att lönesättning vid utlandsstationering ska harmonieras med den hantering som sker i Sverige. Detta är några av flera frågor vi som arbetsgivare arbetar med att förbättra. Att arbeta utomlands med eller utan familj i olika skeden i yrkeslivet kommer vara en naturlig del för Försvarsmaktens personal.
Utöver det som vi i Försvarsmakten själva kan besluta finns det områden som ligger utanför vårt mandat där vi för dialog med andra aktörer inom staten för att åstadkomma förbättringar. Exempel på detta är att vi arbetar för ett höjt och moderniserat medföljandetillägg, att medföljande ska få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst efter utstationeringstiden och utökade möjligheter för statsanställda medföljande att distansarbeta från utlandet.
Allt detta är viktiga frågor som vi tar på stort allvar. Vi ser fram emot fortsatt dialog med Officersförbundet och övriga arbetstagarorganisationer om hur vi kan förbättra villkor och arbetsmiljö inom ramen för det partsgemensamma arbetet.
Kim-Lena Ekvall Svedenblad
Personaldirektör, Försvarsmakten
Europe faces a collective action problem. There is growing recognition in Europe that the Euro-Atlantic community is confronted with an existential security threat from Russia – one which may last a generation or more and which could result in armed conflict against an EU member state within three to five years.[1] At the same time, [...]
At the time of writing, it is not known what to expect from the April 7 meeting at the White House between Donald Trump and “friend” Benjamin Netanyahu, but we do know that Trump's summons signaled urgency, so much so that Netanyahu had to fly directly from Budapest, where he had been for a rare [...]