Har Sverige för många flaggofficerare?

När jag skrev boken Generalerna försökte jag införa benämningen Flaggofficer för alla från brigadgeneral och flottiljamiral med det förväntade resultatet av kritik från flottans officerare. Men de får kanske vänja sig nu när vi är med i NATO. Benämningen Flaggofficer är omdiskuterad även i USA där Kongressen officiellt benämner dem GFO ”general and flag officers”. [...]

Sveriges bidrag till Natos avskräckningsförmåga – inför försvarsberedningens rapport

Bakgrund Hur bör den försvarsmakt som Sverige ska bidra med till Natos gemensamma avskräckningsförmåga se ut? Försvarsberedningen ska om lite drygt en månad, den 26 april, ge svar på den frågan. Här några förslag som jag gärna skulle vilja se i beredningens rapport. Försvarsbeslutet 2020 var ett framsynt beslut. Redan då lades grunden till att [...]

Pojkrumsnationalism Deluxe

Den aggressiva nationalismen I mellanstadiet fick jag min första lärobok i historia. Ämnet verkade intressant så jag började läsa, faktiskt intensivläsa, boken och på kort tid hade jag gått igenom hela årskursen. Vad som gjorde störst intryck på en ung pojke, som jag minns mycket väl ännu idag, var den svenska stormaktstiden. Den politiska kartan över [...]

Analys av försvarsberedningens rapport ”Kraftsamling” del 2 av 2

Den 7 januari 2024 publicerades del 1, den finns här: https://kkrva.se/analys-av-forsvarsberedningens-rapport-kraftsamling-del-1-av-2/ Del 2 av analysen följer nedan. Jag har valt bort flera delområden av platsskäl, artikeln är  lång och jag har fokuserat på de områden jag anser är viktigast att finansiera i totalförsvarsbeslutet. Finansiell stabilitet och beredskap Finansinspektionens och Riksbankens samverkan fungerar bättre och bättre, [...]

Krigsplacering av ordningsvakter: En lösning för Höjd beredskap och krigstid

Ett s k skymningsläge innebär en rad problem som ordningsmakten kommer att ställas inför och som Polismyndigheten måste ta ställning till. Kraven på polisiär verksamhet kommer att öka inför och under krig på svenskt territorium, då fienden kommer att använda olika metoder för att angripa funktioner, verksamheter och objekt av strategisk betydelse för den nationella [...]

Näringslivets försörjningsberedskap. Del 2: en ny beredskapssektor

Kungl. Krigsvetenskapsakademien publicerar under 2024 en serie korta artiklar på sin blogg rörande Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Detta är den andra i serien och beskriver förslagen om ny beredskapssektor m m.  Utredningen Vid regeringssammanträdet den 7 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med syfte att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning [...]

Sverige i Nato – en förändrad tankevärld

Det cirkulerar redan i dag många mer eller mindre fantasifulla framtidsbilder av hur Sveriges medlemskap i Nato kan tänkas förändra vår säkerhetspolitiska framtid. Det finns dock en förändring som många dessvärre missar. Vi har ju tidigare haft en strategisk grundtanke att vi ska kunna försvara oss när vi blivit angripna och den tesen får vi [...]

Använda UAV som självständigt manöverförband i brigad/division.

USA använde större drönare för rekognosering under en stor del av Vietnamkriget. I Bekaadalen 1982 lyckades Israel på 10 minuter slå ut 17 av 19 Syriska luftvärnssystem. Det var möjligt genom att UAV användes för signalspaning och optisk spaning. Innan det israeliska flyganfallet fastställde UAV de syriska luftvärnsenheternas positioner. Under flyganfallet användes stora snabba UAV [...]

Använda UAV som självständigt manöverförband i brigad/division.

USA använde större drönare för rekognosering under en stor del av Vietnamkriget. I Bekaadalen 1982 lyckades Israel på 10 minuter slå ut 17 av 19 Syriska luftvärnssystem. Det var möjligt genom att UAV användes för signalspaning och optisk spaning. Innan det israeliska flyganfallet fastställde UAV de syriska luftvärnsenheternas positioner. Under flyganfallet användes stora snabba UAV [...]

SVERIGE som NATOMEDLEM NR 32: Vadan och varthän?

Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato är viktigt både för Nato och Sverige. Det sker efter en period av 30 års samverkan.  Steget att söka medlemskap tog Sverige i stor inrikespolitisk enighet  mot bakgrund av de nya säkerhetspolitiska realiteterna i och med Rysslands fullskaliga angreppskrig mot Ukraina. Parallellt beslutade Sverige att snabbt genomföra de krav som [...]

Självklart ska Gotlandstrafiken vara svenskflaggad

I tusen år har Gotland varit Östersjöns mittpunkt. Ett centrum för handel, kultur och säkerhetspolitik. Ett historiskt trauma inträffade år 1361 i samband med den danske kungen Valdemar Atterdags ”brandskattning” av Visby. Men även om Valdemar inte riktigt brandskattade ön, vittnar utgrävningarna vid Korsbetningen utanför ringmuren i Visby om en massaker. Kort sagt har Gotlands [...]

Självklart ska Gotlandstrafiken vara svenskflaggad

I tusen år har Gotland varit Östersjöns mittpunkt. Ett centrum för handel, kultur och säkerhetspolitik. Ett historiskt trauma inträffade år 1361 i samband med den danske kungen Valdemar Atterdags ”brandskattning” av Visby. Men även om Valdemar inte riktigt brandskattade ön, vittnar utgrävningarna vid Korsbetningen utanför ringmuren i Visby om en massaker. Kort sagt har Gotlands [...]

Regelverk förhindrar svensk upprustning

Omvärlden skapar för den enskilde hela tiden nya regelverk. Det kan vara EU eller någon lokal kommuns. Det kan vara en byggnadsnämnd eller regler för certifiering av installatörer för badrum där branschen själva har skapat Byggkeramikrådet – BKR och Svensk Våtrumskontroll – GVK. Försvarsmakten (FM) är inget undantag för regelverk. Snarare tvärtom. En regementschef borde [...]

Med anledning av DN Debatt 10 feb 2024 ”Visst kommer även svenska soldater att begå krigsbrott”

Jag vänder mig starkt emot slutsatsen i texten som menar att svenska soldater, sjömän och officerare på grund av låg kunskap skulle begå krigsbrott. Vi är många i Försvarsmakten som har erfarenhet av att verka i internationella insatser och jag vet att svenska förband har varit djupt respekterade för sitt uppträdande i svåra situationer inom ramen för Nato- EU- och FN-ledda insatser.  Förutom den viktiga utbildningen i folkrätt och krigets lagar så har vi vår värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och organisation och som vägleder våra medarbetare i att agera förnuftigt.

Folkrätten och krigets lagar har en helt central betydelse för Försvarsmakten. Vår uppgift är att genom väpnad strid försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, där folkrätten är ett tydligt grundfundament för de order- och regelverk som styr och inriktar verksamheten i krig. Även i den planering som genomförs inför internationella insatser är folkrätten en viktig parameter och det säkerställs och inarbetas med stöd av våra folkrättsjurister vid den juridiska avdelningen på Försvarsstaben.

Försvarsmakten har en utbildningsskyldighet i folkrätten, något vi tar på största allvar. Vi utbildar myndighetens medarbetare i samtliga anställningskategorier och på de allra flesta förband finns folkrättsföreträdare som följer upp det arbetet. Vi har också ett stort utbildningsstöd genom Försvarshögskolans centrum för operativ juridik och folkrätt som bl.a. ansvarar för utbildningen i officersprogrammet.

Men det finns mer saker att göra och sådant som kan göras ännu bättre. I min roll som Försvarsmaktens utbildningschef är jag ytterst ansvarig för att säkerställa kvalitén och kompetensen i utbildningarna och jag är djupt involverad i uppföljningen som sker löpande och sammanställs i en årlig rapport. I förra årets rapport identifierades några områden där Försvarsmakten behöver göra ytterligare satsningar och investeringar vad gäller både utbildningen i folkrätten men kanske framförallt tillämpningen i övningsverksamheten, som jag kan hålla med om behöver bli bättre.

Som en följd av rapporten initierade jag i oktober förra året ett arbete med att se över dessa områden för att utveckla utbildningen ytterligare. Det pågår också ett arbete med att systematiskt implementera moraliska faktorer i övningar på samtliga nivåer.
Vi kommer att se över hur uppföljningen genomförs för att se om vi kan förbättra det och vad gäller de förband som idag saknar folkrättsföreträdare (11 förband av 46 har vakanser) så arbetar vi dedikerat med att fylla det tomrummet.

Folkrätten bygger ytterst på de värden vi är satta att värna och försvara.

Generalmajor Michael Cherinet
Försvarsmaktens utbildningschef
C FST GEN

Alla behöver arbeta för försvarsvilja och motståndskraft

”Den, som i krigets räknekonst endast använder synliga värden, räknar falskt.” Orden slog mig när jag läste Överbefälhavarens råd till regeringen inför nästa försvarsbeslut och dessutom tagit del av den därpå följande debatten. Det jag i första hand syftar på är hur dokumentet räknar antalet stridskrafter och dess krigsduglighet som det utslagsgivande när försvaret skall [...]